Tror det uppfanns av någon som var född bakåfram och upp och ned.pandalus skrev:
Har stött på det en gång på förra jobbet det, sitter element i taket, värme stiger ju så det bli konstant drag vid golvet, köpte ett el-element för att kompensera och helt plötsligt 2 veckor senare så hade varje bordsgranne ett sådant.
Problemet är att det skickar värmen uppåt och elementen i taket tror att det är varmt i lokalen och drar ned värmen.
Det är lågtempererad infravärme.pandalus skrev:
Tanken är att det skall värma de ytor som träffas av IR-strålningen, dvs golvet.
Men det har olägenheter, som att det blir kallt på golvet under bord, dit värmen inte når.
Mysigt att sitta med fötterna på ett iskallt köksgolv när man dricker morgonkaffet!
Och naturligtvis stannar en del av värmen i själva takpanelen.
Lika galet som golvvärme alltså, fast mycket värre
cust3000 skrev:
Nja, provocerar lite kanske
För intressant läsning:
http://www.vartnyahus.se/bankeryd/energisnalt-koncepthus-for-framtiden/
Det är väl bra med energisnåla hus, dock fortfarande kalla golv utan golvvärme.KnockOnWood skrev:Nja, provocerar lite kanske
För intressant läsning:
[länk]
Jag tycker vi kan försöka hålla diskussionen till trådens ämne, alltså huruvida säljaren behöver vara orolig inför betalningskravet som köpparen ställt.
/moderator
/moderator
Krilleman
Husspekulant Plumber
· Södermanland
· 16 287 inlägg
Krilleman
Husspekulant Plumber
- Södermanland
- 16 287 inlägg
pandalus skrev:
KnockOnWood skrev:Det är lågtempererad infravärme.
Tanken är att det skall värma de ytor som träffas av IR-strålningen, dvs golvet.
Men det har olägenheter, som att det blir kallt på golvet under bord, dit värmen inte når.
Mysigt att sitta med fötterna på ett iskallt köksgolv när man dricker morgonkaffet!
Och naturligtvis stannar en del av värmen i själva takpanelen.
Lika galet som golvvärme alltså, fast mycket värre
Takvärme på 70-taket var knappast i IR format utan i form av värmeslinga i folieform, ovan takgips, som skulle stråla ner värme i rummet.
Hur nu det skulle gå till, men elen var ju obefintlig i kostnad då!
Typ:
Vi menar samma sak. Kärt barn har många namn.krilleman_215 skrev:
IR = infraröd strålning = värmestrålning.
(Om man inte vill krångla till det
)
Medlem
· Stockholms län
· 11 inlägg
Moral och juridik är helt skilda saker. Jag anser att föräldrarna gjorde helt rätt som gick till advokat.
Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.
Det finns inget krav på att reklamationen skall innehålla någon detaljerad beskrivning av felet för att den skall gälla. En reklamation kan därför ske muntligen, vilket dock inte är att rekommendera eftersom en skriftlig sådan kan vara nödvändig för att säkra bevisning. Anmärkas kan att en köpare måste iaktta preskriptionsreglerna. Reglerna innebär att en reklamation på grund av fel måste göras inom tio år från tidpunkten köparen tillträtt fastigheten.
Fastighetsköp har i många årtionden representerat stora investeringsvärden såväl för fysiska som för juridiska personer. För privatpersoner kan det många gånger röra sig om den största investeringen någonsin. Oavsett om det rör sig om bostads- eller industrifastighet så har undersökningsplikten en central betydelse och köparens okunskap om dess innebörd och omfattning kan innebära att framgångssagan istället resulterar i en förlustaffär.
Köparen har i lag ålagts ansvar att undersöka fastigheten, men omfattningen av undersökningsplikten är däremot inte preciserad i lag. Av praxis följer att köparens undersökningsplikt är relativt långtgående och inkluderar en noggrann undersökning av fastighetens samtliga utrymmen. Även för de fall utrymmena synes oåtkomliga och förutom huset bör även skorsten och elinstallationer kontrolleras.
Undersökningsplikten har framförallt en stor betydelse vid bedömandet av huruvida fastigheten har avvikit från vad köparen med fog har kunnat förutsätta. En köpare kan inte åberopa ett fel i en fastighet gentemot en säljare för att få ned köpeskillingen om felet innan köpet har varit möjligt att upptäcka. I kravet på vad som är möjligt att upptäcka följer att köparen inte får åberopa en avvikelse som har kunnat upptäckas vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens ålder och skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Vad som är ”upptäckbart” bedöms efter en objektiv måttstock med utgångspunkt i vad en tillräckligt kunnig och noggrann lekman hade kunnat upptäcka. Betydelsen av att köparen har en undersökningsplikt är att köparen ofta själv får bära risken för fel som han förvisso inte känt till innan köpet, men som han bort upptäcka vid en tillräckligt omsorgsfull undersökning av fastigheten.
Undersökningsplikten kan dels reduceras dels utökas. Ett exempel på en utökad undersökningsplikt är om felsymptom är för handen. Sådant symptom, exempelvis på en fuktskada, kan vara mögeldoft. Mögeldoften i sig är tillräcklig för att köparen måste gå vidare med sin undersökningsplikt. Andra exempel på när undersökningsplikten utökas är när säljarens uttrycker diverse ”varningssignaler”, men även fastighetens ålder och skick i kombination med muntliga eller skriftliga uppgifter kan vara tillräckligt i sig för att misstänka fel.
Reducerad undersökningsplikt föreligger exempelvis när säljaren skriftligen eller muntligen har utfäst (garanterat) en viss egenskap. I dessa fall bör köparen vara befriad från undersökningsplikt åtminstone till den del som berör utfästelsen. Utgångspunkten är att ju precisare uppgift säljaren har lämnat desto större anledning har köparen att utgå ifrån att fastigheten står i överensstämmelse med vad säljaren har uppgett. Likaledes för det fall att säljaren lämnar lugnande besked eller bagatelliserar ett felsymptom bör undersökningsplikten reduceras och om säljaren exempelvis lämnar en garanti bör undersökningsplikten helt falla bort i den delen som garantin berör. Säljaren svarar för de fel som köparen inte borde ha upptäckt, oavsett om säljaren vid försäljningen hade vetskap om felet eller inte.
Säljaren har ingen generell upplysningsplikt. Det betyder att säljaren inte har någon skyldighet att berätta allt om fastighetens skick och att det i vissa fall inte heller har någon betydelse om säljaren känner till felet eller inte. Det är dock av vikt att säljaren inte hemlighåller information som inte heller är upptäckbar för köparen vid en noggrann undersökning, eller vid svar på köparens frågor medvetet undanhåller betydelsefulla uppgifter. Upplysningsplikten innebär att säljaren är skyldig att berätta för köparen för det fall att köparen frågar något konkret. Däremot kan inte köparen kräva av säljaren att han företar någon djupare undersökning i frågan. Om säljaren upplyser om de fel som han känner till och som inte anses vara normala i förhållande till fastighetens ålder, och som köparen inte heller kunnat upptäcka, kan han inte senare bli ersättningsskyldig för dem. Säljaren kan däremot bli skadeståndsskyldig för det fall han svikligen undviker att informera om fastighetens brister eller för det fall han är försumlig och förtigit ett för köparen åberopbart fel, d.v.s. ett dolt fel. Det gäller således som säljare, att hålla tungan rätt i mun för det fall att man som säljare överväger att inte berätta om ett fel. Om det visar sig att felet inte var upptäckbart bär säljaren ansvaret eftersom det i sådant fall bedömts som ett så kallat dolt fel, vilket säljaren ansvarar för.
Med dagens energipriser kan det vara klokt att värmefotografera huset, samt att före köpet sätta in en skrivande termometer samt en avläsning av elmätaren. Detta borde ge en indikation om något är fel.
Förhoppningsvis går det för parterna att teckna en försäkring. 10 år är en lång tid.
Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.
Det finns inget krav på att reklamationen skall innehålla någon detaljerad beskrivning av felet för att den skall gälla. En reklamation kan därför ske muntligen, vilket dock inte är att rekommendera eftersom en skriftlig sådan kan vara nödvändig för att säkra bevisning. Anmärkas kan att en köpare måste iaktta preskriptionsreglerna. Reglerna innebär att en reklamation på grund av fel måste göras inom tio år från tidpunkten köparen tillträtt fastigheten.
Fastighetsköp har i många årtionden representerat stora investeringsvärden såväl för fysiska som för juridiska personer. För privatpersoner kan det många gånger röra sig om den största investeringen någonsin. Oavsett om det rör sig om bostads- eller industrifastighet så har undersökningsplikten en central betydelse och köparens okunskap om dess innebörd och omfattning kan innebära att framgångssagan istället resulterar i en förlustaffär.
Köparen har i lag ålagts ansvar att undersöka fastigheten, men omfattningen av undersökningsplikten är däremot inte preciserad i lag. Av praxis följer att köparens undersökningsplikt är relativt långtgående och inkluderar en noggrann undersökning av fastighetens samtliga utrymmen. Även för de fall utrymmena synes oåtkomliga och förutom huset bör även skorsten och elinstallationer kontrolleras.
Undersökningsplikten har framförallt en stor betydelse vid bedömandet av huruvida fastigheten har avvikit från vad köparen med fog har kunnat förutsätta. En köpare kan inte åberopa ett fel i en fastighet gentemot en säljare för att få ned köpeskillingen om felet innan köpet har varit möjligt att upptäcka. I kravet på vad som är möjligt att upptäcka följer att köparen inte får åberopa en avvikelse som har kunnat upptäckas vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens ålder och skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Vad som är ”upptäckbart” bedöms efter en objektiv måttstock med utgångspunkt i vad en tillräckligt kunnig och noggrann lekman hade kunnat upptäcka. Betydelsen av att köparen har en undersökningsplikt är att köparen ofta själv får bära risken för fel som han förvisso inte känt till innan köpet, men som han bort upptäcka vid en tillräckligt omsorgsfull undersökning av fastigheten.
Undersökningsplikten kan dels reduceras dels utökas. Ett exempel på en utökad undersökningsplikt är om felsymptom är för handen. Sådant symptom, exempelvis på en fuktskada, kan vara mögeldoft. Mögeldoften i sig är tillräcklig för att köparen måste gå vidare med sin undersökningsplikt. Andra exempel på när undersökningsplikten utökas är när säljarens uttrycker diverse ”varningssignaler”, men även fastighetens ålder och skick i kombination med muntliga eller skriftliga uppgifter kan vara tillräckligt i sig för att misstänka fel.
Reducerad undersökningsplikt föreligger exempelvis när säljaren skriftligen eller muntligen har utfäst (garanterat) en viss egenskap. I dessa fall bör köparen vara befriad från undersökningsplikt åtminstone till den del som berör utfästelsen. Utgångspunkten är att ju precisare uppgift säljaren har lämnat desto större anledning har köparen att utgå ifrån att fastigheten står i överensstämmelse med vad säljaren har uppgett. Likaledes för det fall att säljaren lämnar lugnande besked eller bagatelliserar ett felsymptom bör undersökningsplikten reduceras och om säljaren exempelvis lämnar en garanti bör undersökningsplikten helt falla bort i den delen som garantin berör. Säljaren svarar för de fel som köparen inte borde ha upptäckt, oavsett om säljaren vid försäljningen hade vetskap om felet eller inte.
Säljaren har ingen generell upplysningsplikt. Det betyder att säljaren inte har någon skyldighet att berätta allt om fastighetens skick och att det i vissa fall inte heller har någon betydelse om säljaren känner till felet eller inte. Det är dock av vikt att säljaren inte hemlighåller information som inte heller är upptäckbar för köparen vid en noggrann undersökning, eller vid svar på köparens frågor medvetet undanhåller betydelsefulla uppgifter. Upplysningsplikten innebär att säljaren är skyldig att berätta för köparen för det fall att köparen frågar något konkret. Däremot kan inte köparen kräva av säljaren att han företar någon djupare undersökning i frågan. Om säljaren upplyser om de fel som han känner till och som inte anses vara normala i förhållande till fastighetens ålder, och som köparen inte heller kunnat upptäcka, kan han inte senare bli ersättningsskyldig för dem. Säljaren kan däremot bli skadeståndsskyldig för det fall han svikligen undviker att informera om fastighetens brister eller för det fall han är försumlig och förtigit ett för köparen åberopbart fel, d.v.s. ett dolt fel. Det gäller således som säljare, att hålla tungan rätt i mun för det fall att man som säljare överväger att inte berätta om ett fel. Om det visar sig att felet inte var upptäckbart bär säljaren ansvaret eftersom det i sådant fall bedömts som ett så kallat dolt fel, vilket säljaren ansvarar för.
Med dagens energipriser kan det vara klokt att värmefotografera huset, samt att före köpet sätta in en skrivande termometer samt en avläsning av elmätaren. Detta borde ge en indikation om något är fel.
Förhoppningsvis går det för parterna att teckna en försäkring. 10 år är en lång tid.
För det här felet så är undersökningsplikten för köparen en faktor, som kanske inte är den viktigaste i det här fallet.
För att ett dolt fel skall vara ersättningsbart, så skall det dels vara dolt som beskrivs i föregående inlägg. Men det skall också vara ett fel som köparen inte hade anledning att förvänta sig med tanke på fastighetens ålder eller allmäna skick.
Takvärme som är ca 40 år gammal har man som köpare definitivt anledning att misstänka, inget värmesystem som är 40 år kan förväntas vara fullt fungerande.
Dessutom så är det allmänt känt att takvärme fungerar dåligt även om den vore helt ny.
Och OM detta nu trots allt skulle gå som dolt fel, så skall man ta hänsyn till åldersavskrivning vid beräkning av ersättiningen, och då blir det ändå noll kronor.
För att ett dolt fel skall vara ersättningsbart, så skall det dels vara dolt som beskrivs i föregående inlägg. Men det skall också vara ett fel som köparen inte hade anledning att förvänta sig med tanke på fastighetens ålder eller allmäna skick.
Takvärme som är ca 40 år gammal har man som köpare definitivt anledning att misstänka, inget värmesystem som är 40 år kan förväntas vara fullt fungerande.
Dessutom så är det allmänt känt att takvärme fungerar dåligt även om den vore helt ny.
Och OM detta nu trots allt skulle gå som dolt fel, så skall man ta hänsyn till åldersavskrivning vid beräkning av ersättiningen, och då blir det ändå noll kronor.
Som sagts så vet vi iofs ingenting om vad säljaren kan ha gjort för utfästelser i det här fallet. Men det framgick ju att huset dessutom har en luftvärmepump. Så om frågan är "fungerar värmen", så kan säljaren mycket väl svara ja på frågan och då syftat till värmepumpen. Säljaren kanske inte ens reflekterat över att det dessutom finns takvärme, den har han kanske slutat använda för flera år sedan när värmepumpen installerades.
En utfästelse i allmäna ordalag har ingen giltighet. Har däremot köparen specifikt frågat ex: "fungerar takvärmen" och "hur vet ni det", "när kontrollmättes slingorna senast". Då är nog säljaren ganska bunden av sina svar. Och frågorna behöver troligen inte vara fullt så detaljerade för att det skall vara bindande för säljaren.
En utfästelse i allmäna ordalag har ingen giltighet. Har däremot köparen specifikt frågat ex: "fungerar takvärmen" och "hur vet ni det", "när kontrollmättes slingorna senast". Då är nog säljaren ganska bunden av sina svar. Och frågorna behöver troligen inte vara fullt så detaljerade för att det skall vara bindande för säljaren.