Vi hade fördelen att köpa huset av "värsta grannen" på kvarteret. Vi var lite oroliga innan vi flyttade in då han vi köpte huset inte hade mycket gott att säga om grannarna som både var oförskämda och stal enligt honom. Snart insåg vi att problemet inte låg hos grannarna....
Fördelen för oss är att alla grannar verkar mycket nöjda med att vi flyttat in.
/Krille
Fördelen för oss är att alla grannar verkar mycket nöjda med att vi flyttat in.
/Krille
Tja,
Om grannarnas kära husdjur uträttar sina behov på "fel" ställe så får man försöka göra något åt det...
För många år sedan så var det katt(er) som pissade på min kökstrappa. Det luktade för dj-vligt i flera veckor trots att jag spolade av då och då.
En dag när jag gick in efter att varit i trädgården och köksdörren hade stått öppen fann jag en främmande stor katt inne i huset. Lugnt och fint gick jag och stängde köksdörren, ner i källaren och hämtade en kartong. försiktigt fram och lockade på katten. kisse-kisse-kisse... In med katten i lådan. Ut med trädgårdsslangen. Jag spolade katten genom ett hål i lådan och skakade lite då och då. Ett par minuter senare släppte jag katten som försvann så fort som den bara kunde. Sen luktade det inte mer på min trappa...
När jag gick i skolan så var det en klasskamrat som byggde en ultraljudspistol av en diskanthögtalare och lite elektronik. Med denna kunde han skrämma hundar och katter utan att ägarna förstod vad som hände. Mycket effektivt!
Låga elstängsel borde väl också fungera i vissa fall? Det fungerar i alla fall mot mördarsniglar!
Jag är verkligen ingen djurhatare och jag har varken katt eller hund längre, men tycker mycket om min vänners husdjur, även om jag tyvärr är allergisk mot katter numera.
Men om dom är en olägenhet så blir jag förbannad och gör något åt det.
Dessutom, om jag inte har missuppfattat något; är inte djurägarna skyldiga att plocka upp efter sina små älsklingar?
/Sam
Om grannarnas kära husdjur uträttar sina behov på "fel" ställe så får man försöka göra något åt det...
För många år sedan så var det katt(er) som pissade på min kökstrappa. Det luktade för dj-vligt i flera veckor trots att jag spolade av då och då.
En dag när jag gick in efter att varit i trädgården och köksdörren hade stått öppen fann jag en främmande stor katt inne i huset. Lugnt och fint gick jag och stängde köksdörren, ner i källaren och hämtade en kartong. försiktigt fram och lockade på katten. kisse-kisse-kisse... In med katten i lådan. Ut med trädgårdsslangen. Jag spolade katten genom ett hål i lådan och skakade lite då och då. Ett par minuter senare släppte jag katten som försvann så fort som den bara kunde. Sen luktade det inte mer på min trappa...
När jag gick i skolan så var det en klasskamrat som byggde en ultraljudspistol av en diskanthögtalare och lite elektronik. Med denna kunde han skrämma hundar och katter utan att ägarna förstod vad som hände. Mycket effektivt!
Låga elstängsel borde väl också fungera i vissa fall? Det fungerar i alla fall mot mördarsniglar!
Jag är verkligen ingen djurhatare och jag har varken katt eller hund längre, men tycker mycket om min vänners husdjur, även om jag tyvärr är allergisk mot katter numera.
Men om dom är en olägenhet så blir jag förbannad och gör något åt det.
Dessutom, om jag inte har missuppfattat något; är inte djurägarna skyldiga att plocka upp efter sina små älsklingar?
/Sam
Hundägare ja, inte kattägare.spiii skrev:
Detta låter som att du beskriver då vi flyttade in! Hon som bodde här i huset innan var mycket snabb på att berätta sina åsikter, den ena grannen var mycket värre än den andra! Granne nummer 1 var en idiot, granne 2 brydde sig i allt, granne 3 var si och nr 4 var så, osv... Nu snart två år senare så har fortfarande inget av det hon beskrivit hänt! Har även fått höra av flertalet grannar hur trevligt det var att vi flyttade hit, lustigt då det är rätt frid och fröjd här, tvärtemot allt hon sagt!Krille4 skrev:
Är helt benägen att hålla med, tyvärr är inte våra kära kommuner av samma åsikt då de mer än gärna för att spara pengar på anslutning etc anlägger villamattor där det blir så smalt mellan tomterna så man får klämma sig mellan garagen för att komma åt att måla, om man bygger normalstort hus + garage på tomten. Jag gillar inte att sitta på baksidan på min altan och tvingas lyssna på allt vad granne har för sig, var inte därför man flyttade från radhuset eller lägenheten, men så blir det tyvärr när vissa grannar älskar att husera i tomtgränsen när de har 1500 m2 tomt att hålla till på. Vi har två grannar på vardera sida, och båda har valt att anlägga sina barns privata lekplatser (studsmatta, sandlåda, gungställning, pool you name it) precis i tomtgränsen, kanske 20 cm från häcken. Anledning? Förmodligen inte för att reta gallfelber på oss utan för att de själva vill slippa se/höra barnens lek då båda deras garage skymmer denna sida av tomten. Det blir vi som får ta allting istället, och det är inte nådigt på sommaren när det är två olika barngäng i 8 årsåldern som för liv i varsin studsmatta eller pool. DÅ brukar frun och jag åka iväg för det går inte att vara på tomten. Håller de på på kvällen efter 8 så brukar hon eller jag gå ut och ryta till, då brukar det bli tyst.Swetrot skrev:
Vet ej vad man som granne ska göra, har givetvis pratat med grannarna men de bara skämtar bort det och säger "säg till dem då om de låter för mycket). Det är knappast barnens fel att deras föräldrar inte kan tänka... och vi har redan lite av ett rykte att vara "de gnälliga äldre" i området för att vi oftast inte är med på alla aktiviteter som de nyinflyttade barnfamiljerna ställer till med (gatufester etc) och för att jag har rytit till några gånger på deras ungar som bl.a. kastade ägg på våra fönster, samt snöbollar på vintern samt busringt vid ett antal till fällen. Det är tydligen inte alls uppskattat att säga till folk numera vad deras barn ställer till med för hyss, förr var det ordning och reda som gällde, jag var alltid tacksam om någon sa till mig om min dotter hade ställt till med något, idag tas ungarna mest till försvar eller att man bagatelliserar problemet.
Kanske löser större tomter problemet i vårat fall, men tror mest det handlar om ömsesidig respekt (och brist på sådan). Vi tillhör lägret som anser man ska hitta en lösning där båda parter är nöjda, ex grannen får visst placera sina lekredskap vart han vill men får då samtidigt vara observant på att vi inte vill ha ungarnas gapskrik i örat när vi sitter och äter middag på altanen. Vissa grannar är mer av åsikten att "min tomt jag gör precis vad jag vill inom lagens och tomtens gränser" utan någon som helst hänsyn till att häcken föga skyddar mot vare sig skrik, hög musik eller annat.
/S
Jag anser att om du bor i ett villaområde och tycker att barn som leker på grannens tomt är så störande så borde du nog leta ett mindre centralt boende! Inte en lägenhet inne i centrala staden som många äldre skaffar, och sen klagar på att det lever om från krogen 2 våningar under långt in på natten. Utan kanske ett hus lite längre ut, ett par hundra meter till närmaste granne! Då kommer du få din frid du söker!steve5432 skrev:
Jag tycker att det låter som om ni själva har byggt er altan för nära tomtgränsen.. Och om inte, så förväntar ni er nog lite för mycket tystnad.steve5432 skrev:
Att barnen gillar att busa/bråka med er handlar nog just om er respons, som kanske var legio på 50-talet, men i dag inte inger så mycket respekt hos ungarna..
Ja jag minns de bussträck man gjorde som barn, det var absolut roligast att tjuvplinga hos de grannar som öppnade dörren och stog och tokskrek! Hör inte sånt lite till barndommen? Tjuvplinga, busringa, gnida fuktig frigolit mot fönster och palla någon morot!elpaco skrev:
Mot de som endast öppnade dörren, tittade lite och sen stängde om sig igen så fanns inget nöje och de lämnades ifred!
Grannar som bajsar på ens vind kanske kan placera sig rätt högt upp på listan eller vad säger ni? Jo ni läste rätt....För några år sedan bodde vi i lägenhet och delade därför vinden med övriga boende i huset. En sommardag råkade vi springa på en av grannfruarna i skogen utanför när vi plockade blåbär med våra barn. Helt plötsligt satt hon där på huk och utförde sina behov ca 30 m från porten. Hon såg oss, vi såg henne och vände på klacken och sökte efter "renare" blåbärsmarker. Udda men sak samma tänkte vi...tills det blev vinter och kallt och det började dyka upp högar av otäckheter, prydligt placerade på servetter på golvet uppe på vinden. Utanför vårt förråd, bakom ventilationsrör och t.o.m inpetat genom gallret i vårt förråd. Vi klagade såklart hos föreningen och fick då veta det vi redan misstänkte. Grannfrun tillhörde ett folkslag som tydligen hade fått för sig att kvinnor är "orena" när dom har sin vecka i månaden och därför inte får använda samma toalett som männen i familjen. Så den stackars frun fick lösa det på andra sätt. Och är det -15 grader ute sätter man sig kanske inte gärna i snön i skogen. Tro nu inte att jag spyr galla över ett helt folkslag för det är så långt ifrån den person jag är. Men vissa idéer hos vissa av männen i just det här folkslaget måste man ju ifrågasätta lite. För jag gissar på att det här inte var nått grannfrun hade valt frivilligt. Från och till under två år hände detta tills föreningen fick nog och vräkte dom. Numera bor vi i villa så förhoppningsvis får vi ha vinden i fred i framtiden =)
Så du hade bjudit ungarna på godis om de hade kastat ägg, snöbollar eller sprungit runt på tomten och levt rövare hos er? Det är ju intressant att höra... inte undra på att det är som det är i t.ex. skolorna idag. Vi kommer fortsätta markera olämpligt beteende, var så säkra!elpaco skrev:
Sen när det gäller tomten och våran altan, så ligger vårat hus mitt på tomten och altanen precis i anslutning till huset på baksidan som man vanligtvis bygger, inga vinklar eller annat som gör att det kan komma onormalt nära grannen. Tomterna är långsmala så det är kanske 3 meter från altanen till tomtgränsen. Så nej, vi har inte byggt våran altan (som anlades för 30 år sen) provocerande nära de andra grannarna. Detta med tystnad är väl ganska relativt, men när ens gäster hotar med att gå hem pga att vi inte kan sitta ute på altanen och fika och prata i normal samtalston eller sitta på en stol på altanen och prata i telefon, eller inte ens kan ha altandörren på glänt och se på tv inomhus utan att höja volymen, orimligt mycket, då anser jag att gränsen är nådd. Men, det är svårt att besskriva i text, man måste nog uppleva det själv...
Vänligen
S
Har inga problem med barn som leker, både min fru och jag gillar barn och har aldrig haft problem med detta när barnen leker lekar, spelar fotboll och så vidare. Det är kul med liv. Det är dock inte så kul där grannen för 3 år sen när barnen i området blev lite större köpte in en studsmatta modell jättestor och placerade den i direkt anslutning till vår tomtgräns, och granne på andra sidan gjorde precis likadant några månader senare och det står 7 ungar och gallskriker i den med början vid 10 på morgonen och slutar någon gång vid 9 på kvällen (givetvis med pauser). Upplever det som ganska provocerande faktiskt. Hade i alla fall uppskattat en dialog av någon form, det kan jag anser vara brukligt grannar emellan.lorens skrev:
Så för att undvika missförståndet, barn som leker, gärna, absolut, inga problem, barn som står på samma ställe tätt packade 2 meter upp i luften och skriker i timtal, rungande nej. Kan ju tillägga att det "tyvärr" blir ganska mycket skador när det är så många som hoppar samtidigt, samt att jag kan bara föreställa mig vad det gör för deras hörsel...
Vänligen
S
Nja, hade kanske varit kul om man gillar att provocera, men vare sig min fru eller jag är såna. Enda gången ungarna går sin väg för en stund är när jag klipper gräset, men det måste man ju... men man är väl för snäll antar jag, vi är inte de som vill bråka med nån, och är inte heller direkt ovän med någon på gatan. Om man börjar med tilltyg som att spruta vatten, lurpassa med kapsågen när grannen ska ha grillfest och så, då är man inte bättre själv tycker jag.Larsa skrev:
Vänligen
S
