Ja, det bör ju faktiskt fungera som en takvärme/golvvärme. Det blir varmt där det behövs och själva murverket är ju inte så fuktkänslig. Men det är kanske ändå inte så lätt att hitta ett lägge där vädringen och uppvärmningen är i perfekt balans. Det är ingen konst att få 15 grader och 70% RF inne när det är likadant ute men det kan bli svårt att hålla konstant lågt värde medan förhållandena ute varierar och dessutom kommer det fukttillskott från mark och väggar ... om bara minimala mängder. En TV som ska fungera som en torkskåp blir knapast effektiv när man stänger av vädringen för mycket. Luften blir varm och ingen kondens bildas och det är OK .... men det kanske blir knappast så torrt i skåpet så tvätten kan torka där inne :'(. Vädrar man för mycket så ökar uppvärmningskostnaden :'(. Ja, det känns inte så enkelt att få balans i systemet.Isaksson skrev:
En avfuktare skulle ta bort fuktöverskottet direkt från starten och vänta på nästa fukttopp att ta hand om. Den jobbar ju också bara när det blir högre fukthalt än det förinställda värdet. Elförbrukningen kan jag stå ut med när jag ser att den fukt som fanns i krypgrunden rinner ut ur slangen
. gaia
Hej!
Köp en Sorptionsavfuktare, billigare i drift,mer driftsäker,robust.Men självklart dyrare,men man behöver inte be anticimex installera en för ca 30 000 kr.
Det går att köpa en egen och installera själv för ca 18 000 kr.Vad tror ni inte det kostar om skadan skulle gå så lång att ni får riva upp hela golvena mm,betydligt dyrare
Skickar med en bild på en robust avfuktare (18000 kr).Ser lite bättre ut en TV och Munters.
H/B
Köp en Sorptionsavfuktare, billigare i drift,mer driftsäker,robust.Men självklart dyrare,men man behöver inte be anticimex installera en för ca 30 000 kr.
Det går att köpa en egen och installera själv för ca 18 000 kr.Vad tror ni inte det kostar om skadan skulle gå så lång att ni får riva upp hela golvena mm,betydligt dyrare
Skickar med en bild på en robust avfuktare (18000 kr).Ser lite bättre ut en TV och Munters.
H/B
Min kondensavfuktare drog ca 5 kWh/dygn när det var som fuktigast i somras. Sista dygnen verkar det som att det håller på att bli torrare och avfuktaren är inte igång alls. Uppskattar att jag kommer att hamna vid ca 500-600 kWh/år, men får återkomma. Grunden 100 m2 och jag har undertrycksventilation. Om man inte undertrycksventilerar borde det gå åt betydligt mindre energi eftersom det blir mindre tillskott av fuktig luft..
Igår satte jag in en Munters HomeDry som jag fick till ett bra pris .
Ska blir intressant att se hur den kommer påverka fuktigheten.....
Finns det ingen energimätare som kan visa hur ofta och länge en apparat varit igång?
Det gör väl inte den där modellen som säljs på Rusta/Clas Ohlson?
.Ska blir intressant att se hur den kommer påverka fuktigheten.....
Finns det ingen energimätare som kan visa hur ofta och länge en apparat varit igång?
Det gör väl inte den där modellen som säljs på Rusta/Clas Ohlson?
Hej,rollo skrev:
Jag svarar dig Rollo att jag funnit mitt användarnamn ute på nätet, på denna sidan:
"www.fuktkontroll.com". Surfade runt och kollade efter bra avfuktare och halkade in där. De tillverkar sorptionsavfuktare (för dyra för mig i nuläget).
Jag representerar inget annat än den kommunala verksamhet jag är till 100% anställd inom. Dock vill jag tipsa om de produkter på marknaden, som jag funnit vara väl fungerande och samtidigt lämna ett tips om betänksamhet inför andra bevisligen mindre säkra lösningar för "fuktkontroll".
Vad jag vet så sitter det en datorenhet med sensor/hygrostat i trygghetsvakten som mäter och jämför temperatur och fuktighet. Min granne har en i sin krypgrund och vi har tittat i den lilla lådan som var full av komponenter på ett kretskort. Jag förstod inte ett skvatt av att titta i lådan. Dock gav den medföljande foldern mer information. Har också funnit denna informationen på trygghetsvaktens hemsida. Jag lutar åt att själv köpa en trygghetsvakt när ekonomin tillåter, för grannens verkar funka bra.
Mvh
Bengt A.
Pratade med företaget bakom TrygghetsVakten idag och han förklarade följande, vilket också tydligt anges på deras hemsida:
Styrenheten arbetar med parametrarna RF, temperatur och tid. Det leder till att den inte värmer bara för att RF och temp når vissa nivåer utan även beroende på hur lång tid det förflutit sedan RF steg till en skadlig nivå i förhållande till temp. Är det för hög RF under en kort tid resulterar detta inte i någon påväxt utan detta sker efter en viss tid, denna tid har TV koll på. När "för lång" tid förflutit och RF inte sjunkit till tillåten nivå värmer TV.
För vårt behov som gäller krypgrund på sluttande berg med tilläggsisolerad blindbotten enligt gammal "smart" 80-talslösning...fick jag följande rekommendation som jag gärna vill ha era kommentarer på i kombination med TV:
1. Sug ut allt organiskt material.
2. Placera cellplast för att göra den sluttande berghällen som vågräta "terasser" för att återfyllnadsmaterialet inte skall kasa ner pga sluttningen.
3. Återfyll med makadam och låt de översta 50 mm vara av grovt Leca.
4. Lägg ut åldersbeständig plast ända ut till grundmuren, tejpad eller med minst 500 mm överlapp i skarvarna.
5. Täta alla befintliga ventilationshål i grundmuren utom ett som bör vara mot nord eller nordost.
6. Installera TV.
Kommentarer?
Styrenheten arbetar med parametrarna RF, temperatur och tid. Det leder till att den inte värmer bara för att RF och temp når vissa nivåer utan även beroende på hur lång tid det förflutit sedan RF steg till en skadlig nivå i förhållande till temp. Är det för hög RF under en kort tid resulterar detta inte i någon påväxt utan detta sker efter en viss tid, denna tid har TV koll på. När "för lång" tid förflutit och RF inte sjunkit till tillåten nivå värmer TV.
För vårt behov som gäller krypgrund på sluttande berg med tilläggsisolerad blindbotten enligt gammal "smart" 80-talslösning...fick jag följande rekommendation som jag gärna vill ha era kommentarer på i kombination med TV:
1. Sug ut allt organiskt material.
2. Placera cellplast för att göra den sluttande berghällen som vågräta "terasser" för att återfyllnadsmaterialet inte skall kasa ner pga sluttningen.
3. Återfyll med makadam och låt de översta 50 mm vara av grovt Leca.
4. Lägg ut åldersbeständig plast ända ut till grundmuren, tejpad eller med minst 500 mm överlapp i skarvarna.
5. Täta alla befintliga ventilationshål i grundmuren utom ett som bör vara mot nord eller nordost.
6. Installera TV.
Kommentarer?
Att täta utrymmet och sedan höja temperaturen kan möjligen fungera för att ta hand om den sedvanliga höga fuktigheten på sommarhalvåret. Men om du har fukttillskott från marken låter det mycket riskabelt. Fukten måste ju ta vägen någonstans och en liten glugg kan inte räcka - det blir ju ingen ventilation. Risken att du får en fuktig bastu. På Oberoende Värmepumpsforum relaterade ngn till en bekant som råkat ut för det. Råd som detta gör mig skeptisk till hela konceptet.
Rikard från bolaget bakom TrygghetsVakten förklarar detta så här:
När fukten stiger i grunden så att TV börjar jobba, startar ett förlopp som kallas konvektion dvs det bildas en varm luftmassa under trossbottnen som för ut den fuktiga luften genom den eller de ventiler man lämnat öppna i grundmuren mot norr eller nordost och kall fuktfattigare luft kommer in utifrån. Som han drar parallellen så tillför ett normalt boende mer fukt i huset genom matlagning, växter, hygienutrymmen och människor som andas än mängden fukt som kommer från marken i en krypgrund. Anledningen till att vi inte har mögel i boendeutrymmena exempelvis på bokhyllor etc beror på att den uppvärmda inomhusmiljön och leder till samma sak - konvektion.
Nu är jag inte mannen att säga om detta är rätt eller fel, eller felaktigt beskrivet, men detta är bara en redogörelse för vad dom svarar på den tveksamhet gentemot att höja temperaturen och minska ventilarean som vi belyst i denna tråden.
När fukten stiger i grunden så att TV börjar jobba, startar ett förlopp som kallas konvektion dvs det bildas en varm luftmassa under trossbottnen som för ut den fuktiga luften genom den eller de ventiler man lämnat öppna i grundmuren mot norr eller nordost och kall fuktfattigare luft kommer in utifrån. Som han drar parallellen så tillför ett normalt boende mer fukt i huset genom matlagning, växter, hygienutrymmen och människor som andas än mängden fukt som kommer från marken i en krypgrund. Anledningen till att vi inte har mögel i boendeutrymmena exempelvis på bokhyllor etc beror på att den uppvärmda inomhusmiljön och leder till samma sak - konvektion.
Nu är jag inte mannen att säga om detta är rätt eller fel, eller felaktigt beskrivet, men detta är bara en redogörelse för vad dom svarar på den tveksamhet gentemot att höja temperaturen och minska ventilarean som vi belyst i denna tråden.
Hur konvektion via en 1 dm2 stor glugg skulle kunna räcka för att leda bort fukten är för mig ofattbart. Finns det ngn på forumet som kan beräkna de fysikaliska förutsättningarna för att detta skall fungera? Om han åtminstone föreslagit två öppna gluggar så det blir lite drag....Parallellen till bostäder fungerar ju inte. De bostäder jag känner till har någon form av ventilation.
Håller med i ditt tänk rollo - nu skriver dom visserligen på sin hemsida att man kan vänta med att sätta igen de övriga ventilerna tills TV har varit installerad en period - det är ju egentligen inte svårare än att yxa till cellblock som har passform efter gluggarna i grunden och se hur det påverkar RF den dagen man väljer att anse TV vara "inkörd" så att man först då tätar övriga. Om man sedan upptäcker bättre värden med två öppna gluggar än bara en så kan man ju själv göra det valet - kanske även att bolla resultatet med TVs tillverkare? Tror inte att man kan hoppas på EN lösning som alltid fungerar på ETT sätt i ALLA husgrunder eftersom förutsättningarna troligtvis ALDRIG är EXAKT desamma
Det jag lärt mig inom fysik är att skapandet av "drag/ventilation" i en krypgrund gällande uteluft ska undvikas till största möjliga del. Tycker helt spontant att det som TMC skriver verkar helt rätt. Funderar på om man stänger inne ev radon om man täpper igen alla vent.hål? Radonet kanske då letar sig upp i bostaden? Inte bra i så fall!!rollo skrev:
Genom ett öppet vent.hål strömmar kallare luft in och dras ner mot marken samtidigt som varmare fuktigare luft strömmar ut genom detsamma hål. Enligt min vän Erik som undervisar i fysik på ett gymnasium så borde denna luftrörelse bli långsam men fullt tillräcklig för att åstadkomma det som TCM beskriver, nämnligen en uttorkande konvektion/luftrörelse.
Jag börjar kanske inte helt osökt fundera på om Rollo är partisk eller ej. Kanske tillverkar och/eller säljer han s.k. kondensavfuktare!?
Nej.. skämt åsido så tror jag att Rollo försöker hjälpa andra "krypgrundsägare". Kanske är jag känslig men jag tycker att Rollo nästan gör slarvsylta av somliga fabrikanter av avfuktare och mer eller mindre påstår att deras produkter inte fungerar bra, detta utan att riktigt/till fullo ha belägg för sina uttalanden. Jag har i drygt tre veckor nu testat en s.k kanalvärmare ansluten till hygrostat, spirokanal och kanalfläkt (allt lånat därav ingen kostnadsangivelse) i min provisoriskt tillslutna krypgrund. Kanalvärmaren drar 350W/h, fläkten 29-34W/h. Detta fungerar bra men är energislukande. Grannens trygghetsvakt var betydligt energisnålare (vi har exakt likadana hus). Grannen påpekade med ett flin för mig att jag kan om otur infinner sig orsaka eldsvåda med en sådan kanalvärmare så jag ska koppla bort den om ett tag och fundera ut en annan lösning. Har nämnligen nu slagit vad med grannen om att kunna lösa min "fuktkontroll" på billigare sätt än hans. Har testat bl.a. kondensavfuktare men funnit detta dyrare i drift sett till flera olika faktorer sammanlagda, bl.a. att den inte stod still under vintertid och samtidigt p.g.a för låg temperatur inte avfuktade tillräckligt (nästan inte alls), en liten isbildning förekom på maskinens kylslingor vissa dagar. Därigenom vill jag inte säga att kondensavfuktare inte fungerar i alla krypgrunder, då det enligt många källor är så att förhållandena mellan krypgrunder skiljer sig åt. Dock kan man utläsa att förhållandena statistiskt pekar åt ett håll där kondensavfuktaren förlorar mark sett till andra lösningar. Det ter sig i allmänhet vara så att dessa något kallare förhållanden kräver en apparatur som i investeringsstadiet är något dyrare, men i en förlängning prismässigt jämnar ut sig och kanske t.o.m. ur energisparsynpunkt vinner så pass att man inte kan blunda för att se det hela över tid och då göra en besparing.
Det här med krypgrund och "fuktkontroll" biter sig fast hos mig och är nästan lite beroendeframkallande att fundera mer kring. Spännande men obehagligt samtidigt sett till verkningen av mögel och röta!
Jag skulle vilja se nya lösningar på problemet som inte drar energi... Hmm... Ska bygga mig en solfångare för luft och experimentera med denna. lyckas jag då så blir grannen totalknäckt Ha Ha... Annars får jag väl ge mig och köpa en trygghetsvakt!?
Mvh Bengt
Konvektion genom en 1 dm2 stort hål.... jag undrar om inte en massa luft går upp i huset. Speciellt på vintern då inomhusluften är varmare än ute.
Det sipprar lite luft här och där i ett hus så det är nog svårt att veta var fukten egentligen tar vägen med TV.
Om man har undetrycksventilation i grunden kanske man har lite bättre koll på hur luften rör sig i grunden. Men då kanske den varma fuktiga inomhusluften ställer till något.
Det är ganska komplicerat det där med fukt och ventilation... :-/
// Magnus
Det sipprar lite luft här och där i ett hus så det är nog svårt att veta var fukten egentligen tar vägen med TV.
Om man har undetrycksventilation i grunden kanske man har lite bättre koll på hur luften rör sig i grunden. Men då kanske den varma fuktiga inomhusluften ställer till något.
Det är ganska komplicerat det där med fukt och ventilation... :-/
// Magnus
Hur mäter du/man hur mycket TrygghetsVakten (eller egentligen valfri elpryl) drar? Utgå ifrån att jag är total nolla på sådant här så hamnar du ganska rätt...nulldotnet skrev:
Jag skall installera en ny säkringsgrupp (tror jag det heter) nästa vecka, enbart för att köra TrygghetsVakten på. Kan man ev kan sätta in en mätare där...på nåt sätt...eller?
Ngn som vet?