Kan själv!
· Trelleborg
· 15 589 inlägg
Beror det inte lite på vilket byggmaterial man använder också?
Hus med litet/inget takutskjut ser jag oftast på teglade/putsade hus.
På slätterna är tillgången till virke inte så stort, så man använder stenmaterial istället.
Hus med litet/inget takutskjut ser jag oftast på teglade/putsade hus.
På slätterna är tillgången till virke inte så stort, så man använder stenmaterial istället.
Takfot skyddar fasaden så varför envisas arkitekter att rita hus uran takfot? Jo samma som allt mode Det ska förändras utan tanke på att det som är beprövat kan vara bra
Fult ja.... kanske är det fult med kjol på kvinnor för inte är det särskilt praktiskt i alla väder
Fult ja.... kanske är det fult med kjol på kvinnor för inte är det särskilt praktiskt i alla väder
När det gäller beständighet av trä utomhus så har takutsprång i teorin en betydelse.
SP har utformat en guide i ämnet http://www.sp.se/sv/index/services/durability/Documents/Guide%20beständighet.pdf
Men detta är såklart ett teoretiskt resonemang.
(Själv har jag valt att återställa mitt hus utan luftspalt och vindpapp eftersom det visat sig vara den bästa konstruktionen på just mitt hus. Det är bara de delar av mitt hus som byggts på det sättet som klarat av 150 år utan att behöva byta fasaden, och det anses nog inte vara riktigt rumsrent att bygga på det sättet idag. Det var byggfirman som gjorde mig uppmärksam på konstruktionen och dess effekter. Det är en firma som till stor del sysslar med att renovera kulturbyggnader åt länsstyrelsen. Alltså, saknar huset luftspalt så undvik vindpapp eller andra tätskikt.)
SP har utformat en guide i ämnet http://www.sp.se/sv/index/services/durability/Documents/Guide%20beständighet.pdf
Men detta är såklart ett teoretiskt resonemang.
(Själv har jag valt att återställa mitt hus utan luftspalt och vindpapp eftersom det visat sig vara den bästa konstruktionen på just mitt hus. Det är bara de delar av mitt hus som byggts på det sättet som klarat av 150 år utan att behöva byta fasaden, och det anses nog inte vara riktigt rumsrent att bygga på det sättet idag. Det var byggfirman som gjorde mig uppmärksam på konstruktionen och dess effekter. Det är en firma som till stor del sysslar med att renovera kulturbyggnader åt länsstyrelsen. Alltså, saknar huset luftspalt så undvik vindpapp eller andra tätskikt.)
Flera i den här diskussionen anser alltså att en bräda som blöts upp varje gång det regnar klarar sig lika bra som en bräda som alltid är torr. Har jag förstått det rätt?
I så fall vore jag tacksam om någon kunde ge mig adressen till undersökningar som stöder detta? Jag vill lära mig mer!
(Och jag som alltid gått och trott att anledningen till att gamla fönsterbågar alltid blir skadade i nederkant hade att göra med större utsatthet för regn o rusk. Men det är alltså fel då? Tusan också!)
I så fall vore jag tacksam om någon kunde ge mig adressen till undersökningar som stöder detta? Jag vill lära mig mer!
(Och jag som alltid gått och trott att anledningen till att gamla fönsterbågar alltid blir skadade i nederkant hade att göra med större utsatthet för regn o rusk. Men det är alltså fel då? Tusan också!)
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 589 inlägg
Men blir brädan blöt så har du glömt något, att måla den.
Det får mig att tänka på en annan sak, nere i Österrike så målar man ju normalt sett inte trät, kan vara därför man vill ha längre takfot.
Det får mig att tänka på en annan sak, nere i Österrike så målar man ju normalt sett inte trät, kan vara därför man vill ha längre takfot.
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 589 inlägg
Det är stor skillnad mellan att en målad bräda blir blöt på utsidan och att en obehandlad bräda blir blöt.
Har du målat brädan så bör ju virket inte bli blött.
Har du målat brädan så bör ju virket inte bli blött.
palun:
Jag hoppas verkligen att ingen påstår det, för det kan vi nog vara överens om att det är orlimligt. Däremot påstår nog vissa att om halva brädan är torr så är det relativt skitsamma eftersom halva fortfarande är blöt eftersom ingen "vanlig" takfot kommer hålla hela brädan torr i alla väder
Ett jättetydligt bevis att tokfoten skyddar är ju bara att gå ut när det regnar, att gå under takfoten eller att gå en meter ut har väldigt stor betydelse på hur blöt jag är när jag kommer in efter jag släpper ut hunden sista gången en regnig kväll.
Jag ser det även som högst sannolikt att kapillärkraften gör att om nedre halvan av brädan blir blöt så kommer större delar av brädan också att bli det, eftersom fukten rör på sig. Men det ser jag bara som positivt eftersom jag ser det som att brädan således blir lättare att ventilera, på grund av att det blir en större yta som luftas.
Ett annat argument för takfoten som jag inte har sett att någon har poängterat är ju ur isoleringssynpunkt då man undviker en köldbrygga eftersom isoleringen går ut utanför husets väggar. Jag har svårt att tro att den köldbryggan går att undvika utan takfot.
Byggnadsingenjörer eller inte, visst kan vi väl alla vara överens om att takfoten MINSKAR mängden vatten på väggen? När det blåser mycket kanske det nästan kvittar, men när det INTE blåser så ÄR väggen torr.
Som vi har haft exempel på förut, gör inte ett stort paraply mer nytta än ett litet?
Klart att det gör (extrema undantag från Göteborg borträknat). Man kanske blir blöt under knäna, men med samma jämförelse så klarar huset kanske att hålla fönstren och lite till torrt, och har man inte kommit till den insikten så har man i mina ögon ingen koll på vad hus normalt behöver för typ av underhåll.
Men även om alla är överens om att man faktiskt skyddar fasaden mot vatten så är det ju inte säkert att det är ett tillräckligt bra argument för att man ska ha en takfot. Låt säga att livslängden av brädan skulle vara (helt taget ur luften) 300 år om den hålls helt torr och 100 år annars så kanske man ändå enligt svenska byggnormer tycker att 100 år är mer än väl.
Jag hoppas verkligen att ingen påstår det, för det kan vi nog vara överens om att det är orlimligt. Däremot påstår nog vissa att om halva brädan är torr så är det relativt skitsamma eftersom halva fortfarande är blöt eftersom ingen "vanlig" takfot kommer hålla hela brädan torr i alla väder
Ett jättetydligt bevis att tokfoten skyddar är ju bara att gå ut när det regnar, att gå under takfoten eller att gå en meter ut har väldigt stor betydelse på hur blöt jag är när jag kommer in efter jag släpper ut hunden sista gången en regnig kväll.
Jag ser det även som högst sannolikt att kapillärkraften gör att om nedre halvan av brädan blir blöt så kommer större delar av brädan också att bli det, eftersom fukten rör på sig. Men det ser jag bara som positivt eftersom jag ser det som att brädan således blir lättare att ventilera, på grund av att det blir en större yta som luftas.
Ett annat argument för takfoten som jag inte har sett att någon har poängterat är ju ur isoleringssynpunkt då man undviker en köldbrygga eftersom isoleringen går ut utanför husets väggar. Jag har svårt att tro att den köldbryggan går att undvika utan takfot.
Byggnadsingenjörer eller inte, visst kan vi väl alla vara överens om att takfoten MINSKAR mängden vatten på väggen? När det blåser mycket kanske det nästan kvittar, men när det INTE blåser så ÄR väggen torr.
Som vi har haft exempel på förut, gör inte ett stort paraply mer nytta än ett litet?
Klart att det gör (extrema undantag från Göteborg borträknat). Man kanske blir blöt under knäna, men med samma jämförelse så klarar huset kanske att hålla fönstren och lite till torrt, och har man inte kommit till den insikten så har man i mina ögon ingen koll på vad hus normalt behöver för typ av underhåll.
Men även om alla är överens om att man faktiskt skyddar fasaden mot vatten så är det ju inte säkert att det är ett tillräckligt bra argument för att man ska ha en takfot. Låt säga att livslängden av brädan skulle vara (helt taget ur luften) 300 år om den hålls helt torr och 100 år annars så kanske man ändå enligt svenska byggnormer tycker att 100 år är mer än väl.
Redigerat:
Tilläggsisolerade och bytte eternitplattorna mot trä 1975. För något år sedan bytte jag takpannor och drog då ut takfoten några dm. Ser iofs bättre ut men har alltså återställt avståndet vägg-takfotsslut.
Har Du sett en norrbottenslada? Där lutar man också väggarna! Avsikten, vad jag förstår, är att snön inte ska lägga sig mot väggen och minska ventilationen till höet.
Har Du sett en norrbottenslada? Där lutar man också väggarna! Avsikten, vad jag förstår, är att snön inte ska lägga sig mot väggen och minska ventilationen till höet.
Norrbotten ladorna har nog minst två funktioner, med kraftigt lutande väggar.
1. Regnet och dropp från taket.
2. Höet packades inte så hårt med inåtlutande väggar.
Dessutom var de ganska glesa för att vinden skulle torka höet!
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article591583.ece
1. Regnet och dropp från taket.
2. Höet packades inte så hårt med inåtlutande väggar.
Dessutom var de ganska glesa för att vinden skulle torka höet!
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article591583.ece
Efter någon av de senaste regnskurarna syntes det tydligt hur regnet hade vätt ner fasaden.
På "trägårdsdörren" mot sydväst, som har glas från topp till tå, var de nedersta 60 cm av glaset fulla med regndroppar, däröver var det torrt. Borde väl gälla även för omkringliggande väggpanel.
Nu har jag liggande panel, så om det träet ruttnar längst ned är det en smal sak att byta de nedersta 5-6 varven med panelbrädor.
Vad jag läst mig till är att liggande panel är vanlig i trakter med mycket slagregn.
Det är i alla fall mycket vanligt på norska Sørlandet.
Här kommer då lördagens quiz:
Varför är det så vanligt med stående träpanel på svenska hus?
Svaret är lätt om man tänker till lite
På "trägårdsdörren" mot sydväst, som har glas från topp till tå, var de nedersta 60 cm av glaset fulla med regndroppar, däröver var det torrt. Borde väl gälla även för omkringliggande väggpanel.
Nu har jag liggande panel, så om det träet ruttnar längst ned är det en smal sak att byta de nedersta 5-6 varven med panelbrädor.
Vad jag läst mig till är att liggande panel är vanlig i trakter med mycket slagregn.
Det är i alla fall mycket vanligt på norska Sørlandet.
Här kommer då lördagens quiz:
Varför är det så vanligt med stående träpanel på svenska hus?
Svaret är lätt om man tänker till lite
Arv från att man spikade panel på timmerstommen?KnockOnWood skrev:Efter någon av de senaste regnskurarna syntes det tydligt hur regnet hade vätt ner fasaden.
På "trägårdsdörren" mot sydväst, som har glas från topp till tå, var de nedersta 60 cm av glaset fulla med regndroppar, däröver var det torrt. Borde väl gälla även för omkringliggande väggpanel.
Nu har jag liggande panel, så om det träet ruttnar längst ned är det en smal sak att byta de nedersta 5-6 varven med panelbrädor.
Vad jag läst mig till är att liggande panel är vanlig i trakter med mycket slagregn.
Det är i alla fall mycket vanligt på norska Sørlandet.
Här kommer då lördagens quiz:
Varför är det så vanligt med stående träpanel på svenska hus?
Svaret är lätt om man tänker till lite