Vi provade i min ungdom att tillverka egen whisky
med det vackra namnet "GlenRundvik" .

Fick aldrig till det riktigt , trots många försök.....

Annars vill jag tipsa om fruns favorit ; Latitude 55 ,
mjuk som ett bäbisarsle , minimalt med rök så man
kan dricka den även om man har magsår.....
 
pool skrev:
Tycker den mest prisvärda whiskyn är Glenfiddich (12 år). Tyvärr är den dessutom den mest sålda maltwhiskyn, vilket gör att alla "rättrogna" givetvis måste klanka ner på den. Den 12-åriga står sig alldeles utmärkt i konkurensen med betydligt dyrare sorter vad gäller smakrikedom.
Det är bara du som vet vad du gillar, så tycker du om Glenfiddich 12årig är det väl alldeles utmärkt.
Men du gjorde själv misstaget att klanka ned på de "rättrogna" som inte gillar den utifrån eget gissande att det bara var priset och mest sålda ;):D Det kan väl inte vara så att man faktiskt inte tycker om den:cool:
 
AndersS skrev:
Det är bara du som vet vad du gillar, så tycker du om Glenfiddich 12årig är det väl alldeles utmärkt.
Men du gjorde själv misstaget att klanka ned på de "rättrogna" som inte gillar den utifrån eget gissande att det bara var priset och mest sålda ;):D Det kan väl inte vara så att man faktiskt inte tycker om den:cool:
Jovisst, fast är det inte märkligt att den är så oerhört impopulär bland "kännarna", trots att den är den mest sålda av alla single malt? Vilken annan whisky blir lika ofta nedsablad?
 
Oj, oj oj! Hade för mig att jag hade en Glenfiddich i skåpet och inspirerades av pools inlägg att leta rätt på den och provsmaka. Fortsatte med att inventera whisky-förrådet och blev förskräckt: Endast sju flaskor, samtliga med från dryg bottenskyla till knappt halvfull kvar!
Tur man ska till Skottland snart!
Är det någon som har bra tips, helst aktuella så att de fortfarade går att få tag på?
Givet att jag gillar smakfulla, rökiga sorter. Det vill säga tips om speciella tappningar, typ Bowmore Claret, inte destillerier. Jag vet redan att Laphroigh, Tallisker, Oban, Bowmore, Ardbeg & co gör god whisky som jag gillar, men jag vet inte vad de har på marknaden just nu som man bör prova.
 
pool skrev:
Jovisst, fast är det inte märkligt att den är så oerhört impopulär bland "kännarna", trots att den är den mest sålda av alla single malt? Vilken annan whisky blir lika ofta nedsablad?
Vi har haft den med vid två tillfällen på våra whiskyprovningar och den har vid båda tillfällena fått låga godhetsvärden. Vi har alltid 10-årig Black Ribbon som referenswhisky, även att det är en vatted.
Varför den är populär? En av de första taxefree malt, kanske den första, hård marknadsföring, etc.
Men gillar man den så är det ju helt rätt whisky att köpa.
Jag tycker t.ex. att Mackmyra inte är prisvärd när jag kan köpa 10-15år lagrad skotsk malt för samma pris och som för mig är mycket godare.
Sedan beror det på när jag dricker whiskyn, före eller efter en middag, framför brasan en vinterdag eller i skuggan under ett träd sommartid, kanske solnedgång på bryggan. Jag har olika whisky beroende av när, var och hur.
 
Crebel skrev:
Oj, oj oj! Hade för mig att jag hade en Glenfiddich i skåpet och inspirerades av pools inlägg att leta rätt på den och provsmaka. Fortsatte med att inventera whisky-förrådet och blev förskräckt: Endast sju flaskor, samtliga med från dryg bottenskyla till knappt halvfull kvar!
Tur man ska till Skottland snart!
Är det någon som har bra tips, helst aktuella så att de fortfarade går att få tag på?
Givet att jag gillar smakfulla, rökiga sorter. Det vill säga tips om speciella tappningar, typ Bowmore Claret, inte destillerier. Jag vet redan att Laphroigh, Tallisker, Oban, Bowmore, Ardbeg & co gör god whisky som jag gillar, men jag vet inte vad de har på marknaden just nu som man bör prova.
Testa en vatted som heter Poit Dhubh, helst 21-årig men även de yngre är helt Ok. Jag tror att huvudbasen i den är Talisker, utifrån smaken och de har sitt kontor på Isle of Skye där du också hittar Talisker. Du bör även gilla Highland Park, men då hamnar du på Orkney och missa inte om du hittar en double matured Lagavulin där man avslutar lagringen på sherryfat så blir det ännu bättre.
 
AndersS skrev:
Testa en vatted som heter Poit Dhubh, helst 21-årig men även de yngre är helt Ok. Jag tror att huvudbasen i den är Talisker, utifrån smaken och de har sitt kontor på Isle of Skye där du också hittar Talisker. Du bör även gilla Highland Park, men då hamnar du på Orkney och missa inte om du hittar en double matured Lagavulin där man avslutar lagringen på sherryfat så blir det ännu bättre.
Tack! Ska kolla efter dessa. Låter som sorter jag skulle gilla.
 
AndersS skrev:
Tyvärr, det står en Kilchoman Summer 2010 oöppnad. Men som alla unga sorter från nya destillerier så räknar jag med att den kommer vara rå i smaken och ganska tunn så mina förhoppningar är inte så stora. Har för mig att de haft problem med ekonomin då de drabbades av en eldsvåda inte långt efter uppstarten och ägaren ses väl mera som affärsman än whiskykännare.
Handlade samtidigt en Port Charlotte från Bruichladdich utan årangivelse och det står på burken "heavily peated" vilket verkligen stämmer. Har inte fallit mig i smaken.
Många av de nya utan årtal tycker jag är "spritiga, råa, tunna och i vissa fall överdimensionerade när det gäller rökighet. Man tappar bort det fylliga, rundheten och även lite sötma även om det har mycket rök/tjära.Ta t.ex. en Lagavulin double matured som slutlagras på sherryfat och som ligger på en helt annan smakupplevelse.
Då var den öppnad och provad. Jajamen den var rökig och i mittsmaktycke tunn.
Liknar många av de nya korttidslagrade wkiskysorterna som rider på vågen av kraftig röksmak. Men den saknar fylligheten, sötma, etc, utan blir mest massa rök och sedan en kraftig sträv eftersmak. Man får ingen efternjutning.
 
Kilchoman får bli stående för tillfällen när man söker en riktig rökwhisky. Backar lite på första omdömet när det gäller sötma, den finns där, men försvinner utifrån den starka och mycket sträva röksmaken. Men det var inte godare vid andra smakningen. Kanske något att smutta på vid grillen när sommaren kommer.
Som jag nämnt tidigare så är just nu bruksmalten en 10-årig Aberlour och definitivt prisvärd.
Till fredagens bastu med granne har vi fastnat för en blended, Talisman, som är dedicerad för dessa bad.
 
Mikael_L
Köpte en flaska av Famous grouse kusin, Black Grouse.

Sitter och smuttar lite nu, en lite annorlunda (för mig iaf) men trevlig smakupplevelse.
 
P
Mikael_L skrev:
Köpte en flaska av Famous grouse kusin, Black Grouse..
Den är helt ok, men kanske lite obalanserad i smaken... (eller om det är jag som blir obalanserad av den :blushing:) Famous grouse andra kusin Port wood finish (475) är ännu bättre. Den försöker jag alltid ha hemma.
 
Ok, nu har jag varit på Islay! Helt grymt trevligt, men för att inte spåra ut till ett resereportage så går jag direkt på whiskyn...
Bowmore Claret: Vi hittade inga flaskor att köpa men fick i alla fall smaka den igen. Chokladtonen var inte kvar längre, men fortfarande helt underbar. Fyllig, MYCKET smak. Inte så mycket tjära.
Lagavulin: Lagavulin 16-åriga var egentligen mer i min smak än den limited edition cask strength jag slutligen köpte.
Övertalad av reskamraterna med argumentet att den 16-åriga kunde jag köpa i närmaste taxfreeshop om jag ville. Den trippellagrade limited edition:en var mjukare i smaken, och jag gillar egentligen när det är lite mer bett i whiskyn. Av samma anledningen gick inte Lagavulin double matured upp på min topplista, även om den förstås också är en mycket god whisky.
Ardbeg: Vi fick smaka en Blasda, som gick mig helt förbi eftersom hela poängen med Blasda är att den är jättemild.
Vi smakade även deras "bread and butter"-version som jag också bara har dimmiga minnen av. För sedan kom de två mest spektakulära på hela resan!
Först Ardbeg Corryvreckan. Först, mjuk fyllig, smakfylld. Nån sekund senare sparkar tjäran till i gommen. Salt, underbar, så man nästan kan tugga i sig den! Och en lååång god eftersmak. Jag må vara Laphroaig-fan, men det här är whiskyn som gör mig riktigt stjärnögd just nu.
Supernova är Corryvreckan i en ännu mer spektakulärt tjärig version om
man kan föreställa sig det. Som en Las Vegas-show i flaskform. Också underbar, men Corryvreckan var helt klart den flaska jag skulle ha med mig hem! Ska nämna att vi smakade en Uigeadail med. Den hade en mellansmak som jag inte gillade alls (typ bränt
gummi), men alla andra gillade den skarpt.
Laphroaig till sist: Blöta och andfådda landade vi i de sköna skinnfåtöljerna på Laphroaigh för deras "Premium tasting". Vår handledare var en gammal Laphroaighare med massor anekdoter om arbetet förr och nu och en hälsosam skepsis till de professionella smakomdömena som han hade nedskrivna.
Laphroaig 10-årig: Oh yes. Här är man hemma som Laphroaigh-älskare. Som vår handledare påpekade så är Laphroaig destilleriet som har en mest enhetlig smak på sina uttryck. Man känner igen sin Laphroaig...
Jag skulle vara helt nöjd med en 10-årig Laphroaig i glaset!
Laphroaig Highgrove (?): Speciellt gjord för prins Charles. Njae, den var för snäll.
Laphroaig Cardeas 2008: Varje år i maj så har destillerierna en festival, där alla gör en speciell prestige-utgåva. Mycket prestige och tävlan att göra den bästa. Denna var från 2008. Den absolut godaste på hela resan!! Så fyllig och så mycket god smak att det helt kompenserade för att den som de flesta långlagrade whiskysorterna inte har så mycket tjärkick längre. Gick tyvärr inte att köpa längre :(.
Laphroaig 30-årig: NÄST godast på hela resan!! Close second to Cardeas, med ungefär samma kvalitéer. Men 5000 kr för en flaska var lite för mycket. 2015 kommer nästa 30-åriga, då ska vi till Islay igen kom vi överens om i sällskapet. Direkt när den kommit ut har vi kanske råd med den...
När vi nu gick tillbaka till den 10-åriga smakade den bara malt :)! Den 18-åriga kom till vår räddning. En typisk Laphroaig, med tjärbett kvar, blandat med en del av Cardeas och den 30-årigas fylliga mjukhet.
Den fick följa med hem förstås!
I Loch Fyne Whiskies i Interaray (som är ett event i sig, en glad pratsam skotte som utan avbrott skrattar, pratar och langar fram provglas med whisky) köpte jag resans dyraste whisky, en 20-årig Glenrothes. Skam till sägandes utan att att ha provsmakat innan och för att jag gillade formen på flaskan :blushing:. Jag visste att jag ville ha med mig fyra flaskor hem, och de hade ingen Bowmore Claret eller Bruichladdich Wave, så jag fick improvisera. Har dock smakat en annan Glenrothes tidigare och fick smaka en independent-tappat Glenrothes som mr Loch Fyne Whiskies sade påminde om den jag köpte. Väl hemma och provsmakad så är jag väldigt nöjd. Av den fylliga, otjäriga typen, men med en liten bränd ton. Som en vedbrasa i oktober.
Smakade även en Bruichladdich Wave på färjan till Islay som jag gillade mycket, men detaljerna har lite försvunnit i floden av de andra intryck.

Jäklar! Först nu inser jag att jag missade testa Poit Dhubh :(! Får bli nästa gång...
 
Mycket kul läsning, men du är nog ett riktigt Islayfreak med rök och tjära när det gäller whisky;)
Poit Dhubh får du tar när du besöker Skye och jag har faktiskt köpt en annan lokal whisky där på ölbryggeriet uppe i nordväst, som heter Cuillin Ridge, 10-åring, som var riktigt angenäm. Men utifrån din målande beskrivning så är den inget du gillar då den saknar både rök och tjära.
Har själv handlat en del goda varianter i London hos Milroys där du även göra provningar eller smaka den du är intresserad av. Har handlad t.ex. olika whisky från Port Ellen som nu är nedlagd, inte att förväxla med den whisky som nu säljs under namnet Port Ellen från Bruichladdich.
http://www.milroys.co.uk där ni hittar deras butik på Greekstreet. Mycket mysig butik med mängder med godis.
 
pool skrev:
Tycker den mest prisvärda whiskyn är Glenfiddich (12 år). Tyvärr är den dessutom den mest sålda maltwhiskyn, vilket gör att alla "rättrogna" givetvis måste klanka ner på den. Den 12-åriga står sig alldeles utmärkt i konkurensen med betydligt dyrare sorter vad gäller smakrikedom.
Den är väl populär för att den inte sticker ut nåt, smakar nästan som en blend och jag har haft den till Irish Coffee vilket funkar men gillar man lite mera smak så är den för lam helt enkelt. Men gillar Du den så drick den ;)
Annars har jag just nu 2 andra Glenfiddich, en 18-årig och en Caoran reserve som båda har lite mer styrka i smaken, det är som godare med lite rökig eftersmak tycker jag :p dom är inte lika goda som MacAllan forty eller Glenmorange lazanta som är mina favoriter :wow: men klart trevliga så här en lördag vid forumet
 
AndersS skrev:
Mycket kul läsning, men du är nog ett riktigt Islayfreak med rök och tjära när det gäller whisky;)
Guilty as charged :)...
Men det behöver inte vara rökigt om det är riktigt vällagrat och gott med mycket smak. Och jag håller med om ditt tidigare inlägg om att det är ett otyg med ung, tunn whisky som de rökat ner för mycket...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.