Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Korn har då odlats på mina marker. Jag kan tänka mig att importera Kiviks cider, den är bra.
Då åkte jag dit på ett inlägg till, Protte
Då åkte jag dit på ett inlägg till, Protte
lite historia, och den som kommer ihåg, så var det skåningarnas röster som avgjorde frågan, om att motboken avskaffades
Den 1 oktober 1955 avskaffades motboken; en dag som lite skämtsamt getts namnet “den svenska flaskans dag”. Starköl fick säljas i systembutikerna, och de 41 regionala systembolagen sammanfördes till ett nationellt bolag - Nya Systembolaget. Samtidigt såg vi också en alltmer homogen och nationell dryckeskultur utvecklas, vilket var något nytt.
Regionala dryckeskulturer
I Sverige fanns länge tydliga dryckeskulturer som kunde kopplas till regionala värderingar. Det fanns också stora skillnader i drickandet beroende på kön, klass och ålder. Kvinnor var under hela perioden 1855-1955 mycket måttliga alkoholkonsumenter. Det restriktiva systemet inriktade sig på att reglera de manliga arbetarnas konsumtion.
Skillnaden var stor mellan stad och landsbygd. Städerna har alltid varit mer alkoholliberala än landsbygden. Tittar man på skillnaden med utgångspunkt i antalet försäljningsställen och nykterhetsrörelsens ställning ser man två områden som speciellt nykterhetsvänliga: Jönköpings län och mellersta Norrland. Skåne, men också områdena kring Göteborg och Stockholm, hade däremot färre anslutna till nykterhetsrörelsen och desto fler försäljningsställen för alkohol. Det finns en tydlig koppling mellan en stark frikyrkorörelse och nykterhetskultur. Detta samband är tydligt också i Norge, där nykterhetstanken hade sitt starkaste fäste i området kring Stavanger; ett område präglat av västnorsk puritanism sprungen ur de religiösa rörelsernas verksamhet. I USA var förbudsrörelsen, organiserad genom Anti Saloon League, i grunden en religiös, puritansk rörelse.
I Norrland gav torrläggningen upphov till ett marginaliserat drickande där lönnbränningen florerade och där brännvinssurrogat i form av eter, Hoffmanns droppar och hårvatten var vanliga.
Resultatet från förbudsomröstningen i augusti 1922 ger oss möjlighet att analysera människors inställning till ett rusdrycksförbud ner till församlingsnivå. Även om resultatet på länsnivå följer nykterhetsrörelsens och frikyrkans utbredning, visar det också på stora skillnader inom länen. Gränserna för regionala värderingar och dryckeskulturer följde knappast de administrativa länsgränserna, utan vilade på andra gemenskaper, där kyrkans roll var av avgörande betydelse
Den 1 oktober 1955 avskaffades motboken; en dag som lite skämtsamt getts namnet “den svenska flaskans dag”. Starköl fick säljas i systembutikerna, och de 41 regionala systembolagen sammanfördes till ett nationellt bolag - Nya Systembolaget. Samtidigt såg vi också en alltmer homogen och nationell dryckeskultur utvecklas, vilket var något nytt.
Regionala dryckeskulturer
I Sverige fanns länge tydliga dryckeskulturer som kunde kopplas till regionala värderingar. Det fanns också stora skillnader i drickandet beroende på kön, klass och ålder. Kvinnor var under hela perioden 1855-1955 mycket måttliga alkoholkonsumenter. Det restriktiva systemet inriktade sig på att reglera de manliga arbetarnas konsumtion.
Skillnaden var stor mellan stad och landsbygd. Städerna har alltid varit mer alkoholliberala än landsbygden. Tittar man på skillnaden med utgångspunkt i antalet försäljningsställen och nykterhetsrörelsens ställning ser man två områden som speciellt nykterhetsvänliga: Jönköpings län och mellersta Norrland. Skåne, men också områdena kring Göteborg och Stockholm, hade däremot färre anslutna till nykterhetsrörelsen och desto fler försäljningsställen för alkohol. Det finns en tydlig koppling mellan en stark frikyrkorörelse och nykterhetskultur. Detta samband är tydligt också i Norge, där nykterhetstanken hade sitt starkaste fäste i området kring Stavanger; ett område präglat av västnorsk puritanism sprungen ur de religiösa rörelsernas verksamhet. I USA var förbudsrörelsen, organiserad genom Anti Saloon League, i grunden en religiös, puritansk rörelse.
I Norrland gav torrläggningen upphov till ett marginaliserat drickande där lönnbränningen florerade och där brännvinssurrogat i form av eter, Hoffmanns droppar och hårvatten var vanliga.
Resultatet från förbudsomröstningen i augusti 1922 ger oss möjlighet att analysera människors inställning till ett rusdrycksförbud ner till församlingsnivå. Även om resultatet på länsnivå följer nykterhetsrörelsens och frikyrkans utbredning, visar det också på stora skillnader inom länen. Gränserna för regionala värderingar och dryckeskulturer följde knappast de administrativa länsgränserna, utan vilade på andra gemenskaper, där kyrkans roll var av avgörande betydelse
hahaha, det här känner jag igen, det måste ha varit korvaBertil, med sin hudda nere vid kanalen......han var full för det mesta...Alfredo skrev:Påminner mig om när jag för länge sen skulle köpa två kokta med bröd i Malmö. Det gick sådär :x Beställde två korvar och korvgubben bräkte ur sig något i stil med "skadhkechupsenpabaue". Fattade ingenting :O. Sade väl något i stil med "förlåt" varpå hans svar blev "skadhakechupsenapabaue", blev inte mycket klockare, vilket gubben nog fattade för vid tredje försöket begrep jag: "Skaaa-duuuu-haaaa-ketchup-ooooch-seeenap-paaa-båååda" :blushing:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Så då är det ungdomarnas (även vuxna) fylleri vi ska skylla på Skåningen. Nä jag vet, motboken och förbudstiden i USA fungerade inte så bra.
Skåne är ju bra när man ska ner på kontinenten, skulle behövas en längre bro annars.
Protte, jo ett till
Skåne är ju bra när man ska ner på kontinenten, skulle behövas en längre bro annars.
Protte, jo ett till
Det är bra om folk håller sig härifrån så slipper man trängas med alla andra säger jag som bott i Stockholm i över 4 decenium.
Men jag har aldrig haft några större problem med olika dialekter men sen hörde just idag en interjuv med en värmlänning som hade fått en bensinstation i byn.
Varken jag eller frun (som är skånska) förstod vad han sa. Där hade lite textning inte varit så dumt. :s
Så nog finns det andra som kan snacka så man inte förstår.
Visst kan skånska var svårt men det är få som snackar så svårt.
Men jag har aldrig haft några större problem med olika dialekter men sen hörde just idag en interjuv med en värmlänning som hade fått en bensinstation i byn.
Varken jag eller frun (som är skånska) förstod vad han sa. Där hade lite textning inte varit så dumt. :s
Så nog finns det andra som kan snacka så man inte förstår.
Visst kan skånska var svårt men det är få som snackar så svårt.
En gång för kanske 30 år sen när jag var i Västerås, var jag med om ett otrolig samtal mellan en Skåning o Norrlänning. En Stockholmare fick översätta för att grabbarna fattade inte vad den andre sa! Det var så kul!
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Jag skulle jobba tillsammans på ett projekt tillsammans med en Malmöpåg, turligt nog så var det en Bleking med också.
Protte
Protte
Jag har varit med om en liknande grej: en skåning försökte fråga en hagförsing om vägen från Domus till Hotell Jonte. Det gick inte så bra. Men så kom då jag, och kunde inte låta bli att driva med dem. Istället för att ge vägbeskrivnignen själv så roade jag mig att tolka mellan dem: pratade med skånignen på usel skånska och med hagförsingen på uselt hagforsmål. De blev arga av nån anledning?kamilenski skrev:
Beskrivning på svenska:
Följ Storgatan till korsningen, en halv kilometer ungefär, ta där till höger. Hotellet ligger efter trafikljuset.
Det finns bara ett trafikljus i Hagfors, vid skolan, för att barnen ska lära sig hur sådana fungerar.
Kuriosa:
I Skåne har man diftonger. I Hagfors har man istället dubbelvokal, två av samma, hund heter hunn, hunden heter huun, och det ska höras att det är två u. Diftonger är inte tillåtna, denna regel är så strikt att man tvingas lägga till konsonanter vid behov. I övriga Sverige snöar det på vintern. I Hagfors snöger det. Autentisk replik från svenskalektion:
"Fröken, va mång G ärrä i snöger?"
Lyssna till eländet på www.hagförs.se
Tips:
Det Christer Sjögren pratar i intervjuer är INTE hagforsdialekt, det föreställer rikssvenska :-D
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Men nu skåningen, är dom klommrut/valhänta/ohändiga? Detta klippt ur en annan aktuell tråd
<<Har lagt hela golvet men nu ser det ut att bli mellan 20-30mm kvar till vägg.
Hur gör jag på den sista biten, att såga till en bil och lägga blir som att bygga modell byggsats, alldeles för pilligt för mig>>
20-30 mm är väl en rejäl bit.
TS är från Skåne!
Protte
<<Har lagt hela golvet men nu ser det ut att bli mellan 20-30mm kvar till vägg.
Hur gör jag på den sista biten, att såga till en bil och lägga blir som att bygga modell byggsats, alldeles för pilligt för mig>>
20-30 mm är väl en rejäl bit.
TS är från Skåne!
Protte
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Ja vem vet?
Vad är du?
Vad är jag?
Protte
Vad är du?
Vad är jag?
Protte