Virkespriser

[FGLIN]

Många skogsägare skulle gärna vara med och dela inte bara på fakturan utan också på profiten. Det får vi inte eftersom skogsindustrin har lobbat igenom en massa stela bestämmelser bland annat CE-märkning och förbudet mot att bokföra sågat eller på annat vis bearbetat virke som skogsbruksinkomst. Det har de gjort för att lagstifta bort konkurrens och så har vi att välja mellan att vara råvaruleverantörer som knappt får någon betalning eller att göra svarta affärer eller att låta skogen stå.

Det var tråkigt att höra om dessa begränsningar, hade inte hört om dem förut. När är CE-märkningen ett krav? Det borde väl finnas en hel del fall när det inte krävs. Vad gäller bokföringen så ligger ju en stor del av priset i förädlingsvärdet på tex sågade trävaror och det ska möjligen inte klassas som skogsbruksinkomst men timmerdelen borde ju få bokföras som skogsbruksinkomst, det lär väl bolagen göra när de sågar ned egen skog. Kanske det kunde gå att sälja till en granne och köpa tillbaks annat timmer så kan båda bokföra timmerdelen som skogsbruksinkomst och med lite längre förvärvskedjor blir det också svårt att genomskåda.

 

[Anonymiserad 433451]

En sak jag antar har ökat stort de senaste hundra-hundrafemtio åren är förmågan att köra sönder förnan och struktur med stora maskiner. När det var muskelkraft som gällde tror jag att man var betydligt mindre villig att lägga energin på att trycka sönder marken utan då försökte man troligen få ut virket med mindre förluster.

Nja runt 50-60 talet så var skadorna rejäla..
på 70- talet kom hårdare direktiv..
Men det finns en sanning i att dålig planering samt girighet leder till stora skador...
samt att allt skall göras med hjälp av maskin idag...

 

[FGLIN]

CE märkning är för att tillverkare eller importör har och följer EU regler som är satta efter regelverk inom miljö, säkerhet, hälso
krav... Så vad det har med att skogsbolag skulle jag ha skapat för marknad och stängt ute skogsägare är för mig en gåta..
Det är inget som hindrar en skogsägare att sälja sitt virke till utlandet.. Och skaffa CE märkning... Men va beredd på att det kommer att kosta isåfall...

Det är väldigt typiskt att större aktörer gärna är med när det ska regleras och styr regleringarna för att det ska minska konkurrensen och gynna dem på andra sätt samtidigt som de sedan skryter med sina certifieringsstämplar som dessutom i många fall inte är värda särskilt mycket. Ha gärna standarder men de ska stå för något och köparen ska kunna välja om den vill ha det certifierat eller inte. Virke går ju ofta att bedöma om det är bra eller inte genom att titta på det.

 

[FGLIN]

Ja, högre ålder i sådan skog innebär ju att du har en väldig blandning på olika träslag även i virkesskogen. Jag är inte skogsbrukare men har inte förstått varför man vanligen satsar bara på barr? Björk är ju tex ett bra träslag. Björkplywood är ju inte en så billig produkt tex, så det borde väl ge en bra avkastning? Och snickrar man tex möbler vill man ju hellre ha lite olika träslag, vilket borde göra att även andra träd i slutänden borde kunna ge ett högre pris? Men gissar att det hittills varit enklare/mer ekonomiskt att hantera en stor mängd av samma sort och grovlek?

Tyvärr är det många lövträd som har dålig beständighet.

 

[FGLIN]

beror på hur mycket och noggrannt jag ska förklara..

Men före 1994 så var inte Björk godkänt som bärande trädslag..

Så bara tall och gran fick man återbeskoga med.
björken släpptes in efter 1994 när skogsvårdslagen skrevs om..
mer frihet..
Men det är en fråga om ansvar och ekonomi.
gran är konstruktionsvirke..
tall och Björk är övrigt..
asp är underskattat..

Men rönn, al, sälg m, fl har väldigt liten avsättning..
fin ved men producerar alldeles för lite kubik per ha för att vara bärande trädslag.
Och sedan har vi frågan om pionjär och sekundär..

Björk och övriga lövträd är pionjärer..
tall och gran är sekundärer.

pionjärer har väldigt kort omloppstid
Och det gör att de inte har samma fina virke som sekundärer..

Det är en galenskap att det nästan bara finns gran på brädgårdarna. Äldre hus är ofta byggda med furu som klarat sig alldeles utmärkt. Asp vore bra att veta mer om när det kan användas och när man ska låta bli. Al och sälg kan i varje fall ge vackert virke, likaså rönn men det blir ofta dåligt innan det blir grovt nog. De ädlare lövträden anses väl tyvärr växa för långsamt för produktion.

 

[Anonymiserad 433451]

Det är väldigt typiskt att större aktörer gärna är med när det ska regleras och styr regleringarna för att det ska minska konkurrensen och gynna dem på andra sätt samtidigt som de sedan skryter med sina certifieringsstämplar som dessutom i många fall inte är värda särskilt mycket. Ha gärna standarder men de ska stå för något och köparen ska kunna välja om den vill ha det certifierat eller inte. Virke går ju ofta att bedöma om det är bra eller inte genom att titta på det.

Jo men själva CE märkningen har eller är inte något hinder för en aktör som vill börja att sälja sågar virke inhemskt.. utan gäller vid export/import...

 

[Anonymiserad 433451]

Det är en galenskap att det nästan bara finns gran på brädgårdarna. Äldre hus är ofta byggda med furu som klarat sig alldeles utmärkt. Asp vore bra att veta mer om när det kan användas och när man ska låta bli. Al och sälg kan i varje fall ge vackert virke, likaså rönn men det blir ofta dåligt innan det blir grovt nog. De ädlare lövträden anses väl tyvärr växa för långsamt för produktion.

Det är fibrerna som det handlar om..
Att det är mest gran på våra brädgårdar är enkelt förklarat.. det är pga älgtrycket som gjort att gran sätts även på marker där tall vore bäst...

Man skyller på älgen.. Men sanningen är att det är hur man röjer som skapar problemet..
när man lämnar löv över hela ytan drar sig älgen dit..

 

[FGLIN]

Nej vi har inte råd att sätta av mer produktiv yta i Götaland till reservat, produktionsskog ska brukas och statens misslyckanden med de befintliga reservatet bör göra att man borde inse att den enskilde skogsägaren är bättre än staten på att bruka och sköta mark så att värdefulla miljöer bildas och bevaras.

Denna enda nationalpark som är avsatt för att bevara sydsvenska höglandets skogslandskap är Norra Kvill, den ligger i utkanten av området och har inga skyddszoner. Den är också en liten nationalpark bara 1,14 km2 vilket är 0,0038% av Smålands yta. Hela Småland är visserligen inte sydsvenskt högland, men mycket, och det sträcker sig också in i angränsande landskap. Store Mosse och Åsnen är visserligen större 0,26% resp 0,062% av Småland, men Store Mosse är nästan bara myrimpediment utan några angränsande skogszoner och Åsnen är i första hand ett sjölandskap där skogen inte utgör så stor del av av arean. Sedan finns förstås rätt många men mestadels små områden med lägre skydd här och där men det behövs definitivt mer och bättre naturskydd i Götaland och det har vårt samhälle råd med.

 

[FGLIN]

Det är fibrerna som det handlar om..
Att det är mest gran på våra brädgårdar är enkelt förklarat.. det är pga älgtrycket som gjort att gran sätts även på marker där tall vore bäst...

Man skyller på älgen.. Men sanningen är att det är hur man röjer som skapar problemet..
när man lämnar löv över hela ytan drar sig älgen dit..

Ja, det är ett problem att det odlats så mycket gran de senaste 50 åren, men nu syns ju i varje fall de problem monokulturer och gran på fel marker kombinerat med torka ger i form av barkborreangrepp.
Nu är det ju dock så att man fortfarande ser en hel del vältor med furutimmer liggande när det avverkats och jag undrar vart det tar vägen? Lite blir ju finlister och liknande och tryckimpregnerat görs vanligen från furu, men det måste väl finnas mer furuvirke än det som används på så sätt. Det tryckimpregnerade är ju heller inte så mycket dyrare än grankvinta och om man inte impregnerade det borde det ju vara billigare än det impregnerade och kunna säljas för ungefär samma pris som granen (och skogsägarna får väl ungefär lika för gran och tall också, sedan är tallen kanske lite dyrare att såga).

När det gäller röjning tror jag det också finns de som säger att när smakliga lövträd röjs bort så tar älgen tallen i stället och att tex rönn därför ska lämnas kvar så att tallen får vara ifred.

 

[fribygg]

Det är en galenskap att det nästan bara finns gran på brädgårdarna. Äldre hus är ofta byggda med furu som klarat sig alldeles utmärkt. Asp vore bra att veta mer om när det kan användas och när man ska låta bli. Al och sälg kan i varje fall ge vackert virke, likaså rönn men det blir ofta dåligt innan det blir grovt nog. De ädlare lövträden anses väl tyvärr växa för långsamt för produktion.

Ek växer inte för långsamt om marken är den rätta utan producerar skapligt i Götaland

 

[fribygg]

Ja, det är ett problem att det odlats så mycket gran de senaste 50 åren, men nu syns ju i varje fall de problem monokulturer och gran på fel marker kombinerat med torka ger i form av barkborreangrepp.
Nu är det ju dock så att man fortfarande ser en hel del vältor med furutimmer liggande när det avverkats och jag undrar vart det tar vägen? Lite blir ju finlister och liknande och tryckimpregnerat görs vanligen från furu, men det måste väl finnas mer furuvirke än det som används på så sätt. Det tryckimpregnerade är ju heller inte så mycket dyrare än grankvinta och om man inte impregnerade det borde det ju vara billigare än det impregnerade och kunna säljas för ungefär samma pris som granen (och skogsägarna får väl ungefär lika för gran och tall också, sedan är tallen kanske lite dyrare att såga).

När det gäller röjning tror jag det också finns de som säger att när smakliga lövträd röjs bort så tar älgen tallen i stället och att tex rönn därför ska lämnas kvar så att tallen får vara ifred.

Furu går bla till golv och sämre kvalitéer exporteras det en hel del av.

 

[VidarH]

Efter att ha läst de första inläggen så blev jag lite förvirrad över hur en lokalbank hade inflytande på virkespriser så jag googlade på Ebberöds bank. Tydligen är det dansk pjäs från 1923 (alternativt någon av de svenska filmatiseringarna från 1926, 1935 eller 1946) som folk anser vara allmänbildning att ha koll på. (jag frågade runt bland folk och ingen hade koll på detta f.ö.)

Synopsis från pjäsen är lite fritt summerat;
Familj i Danmark (med snygg dotter) får besök av brorson från det stora landet västerut. Denne har sjuka mängder cash med sig! Familj tänker: låt oss starta bank! (utan att ha koll på regler och tillstånd) Folk lånar pengar och byn växer och det blir en snygghetstävling lite plötsligt bara så där. Familjens snygga dotter vinner naturligtvis. Plötsligt har byn blivit en stad! Grattis till alla! Fast åh nej! Plötsligt inser man att de sjuka mängder cash brorsonen hade med sig var i en så gott som värdebefriad valuta! Ve och fasa! Familjen hamnar i obestånd och lämnar staden. Litet senare i stora stan upptäcker någon av Familjen att de har lite lera i fickan och istället för att slänga den så får personen den logiska tanken att lämna in den på analys?!? (seriöst inget jag någonsin har funderat på...) Och provsvaret? Leran är den bästa leran som so de någonsin har fått lov att analysera!!! Superlativ till hur lerig leran är? Jaja. Familjen återvänder till sin hemstad och öppnar en porslinsfabrik och familjenamnets heder är återställd. Alla glada och slut ridå...

Jag inser nu att jag behöver fråga min geologkompis om det är en pjäs/film som han har kommit i kontakt med under sin utbildning.

Men tydligen betyder det något som görs med hjärtat på rätt ställe men utan någon koll på något så det skiter sig ändå.
Fortfarande osäker på dess inverkan på virkespriser? Jaja.

 

[Anonymiserad 433451]

Ja, det är ett problem att det odlats så mycket gran de senaste 50 åren, men nu syns ju i varje fall de problem monokulturer och gran på fel marker kombinerat med torka ger i form av barkborreangrepp.
Nu är det ju dock så att man fortfarande ser en hel del vältor med furutimmer liggande när det avverkats och jag undrar vart det tar vägen? Lite blir ju finlister och liknande och tryckimpregnerat görs vanligen från furu, men det måste väl finnas mer furuvirke än det som används på så sätt. Det tryckimpregnerade är ju heller inte så mycket dyrare än grankvinta och om man inte impregnerade det borde det ju vara billigare än det impregnerade och kunna säljas för ungefär samma pris som granen (och skogsägarna får väl ungefär lika för gran och tall också, sedan är tallen kanske lite dyrare att såga).

När det gäller röjning tror jag det också finns de som säger att när smakliga lövträd röjs bort så tar älgen tallen i stället och att tex rönn därför ska lämnas kvar så att tallen får vara ifred.

Nja inte riktigt hela sanningen vad det gäller barkborren...

Men det är nog en fråga om inte sådant bör tas i annan tråd..

sedan är det så att om man röjer totalt rent i ungskogen på löv så minskar älgbetning med ca 90%.
medans om man sparar löv så ökar skadorna med åren.

löv skall lämnas i kanterna av en ungskog ej över hela arealen.. älg mm är djur som gärna står i stor skogen och äter ungskog..

 

[Anonymiserad 433451]

Efter att ha läst de första inläggen så blev jag lite förvirrad över hur en lokalbank hade inflytande på virkespriser så jag googlade på Ebberöds bank. Tydligen är det dansk pjäs från 1923 (alternativt någon av de svenska filmatiseringarna från 1926, 1935 eller 1946) som folk anser vara allmänbildning att ha koll på. (jag frågade runt bland folk och ingen hade koll på detta f.ö.)

Synopsis från pjäsen är lite fritt summerat;
Familj i Danmark (med snygg dotter) får besök av brorson från det stora landet västerut. Denne har sjuka mängder cash med sig! Familj tänker: låt oss starta bank! (utan att ha koll på regler och tillstånd) Folk lånar pengar och byn växer och det blir en snygghetstävling lite plötsligt bara så där. Familjens snygga dotter vinner naturligtvis. Plötsligt har byn blivit en stad! Grattis till alla! Fast åh nej! Plötsligt inser man att de sjuka mängder cash brorsonen hade med sig var i en så gott som värdebefriad valuta! Ve och fasa! Familjen hamnar i obestånd och lämnar staden. Litet senare i stora stan upptäcker någon av Familjen att de har lite lera i fickan och istället för att slänga den så får personen den logiska tanken att lämna in den på analys?!? (seriöst inget jag någonsin har funderat på...) Och provsvaret? Leran är den bästa leran som so de någonsin har fått lov att analysera!!! Superlativ till hur lerig leran är? Jaja. Familjen återvänder till sin hemstad och öppnar en porslinsfabrik och familjenamnets heder är återställd. Alla glada och slut ridå...

Jag inser nu att jag behöver fråga min geologkompis om det är en pjäs/film som han har kommit i kontakt med under sin utbildning.

Men tydligen betyder det något som görs med hjärtat på rätt ställe men utan någon koll på något så det skiter sig ändå.
Fortfarande osäker på dess inverkan på virkespriser? Jaja.

Nja i direkt form nej.

Men ser man det så här så kanske..

Du har en skog.
skogen är ca 40 år gammal helt ogallrad.
beståndet har börjat att självgallra sig och du förlorar värden.

Du anlitar ett skogsbolag för att gallra.
Men när mätbeskedet kommer så visar det sig att pengarna från skogen inte räcker.. Utan du måste skjuta till..
Du kollar och tänker att du kan gallra på fler ställen för att slippa lägga ut pengarna..

Men så vid ytterligare mätbesked så märker du att det var mycket röta så nettot sjönk..
Och du är fortfarande skyldig..
Då låter du bolaget avverka 2 bestånd..
Nu blev det en liten slant över..
Den återinvesteras genom att röja några ha.

Men så vill du köpa en bil så du tar ut ett förskott.. Och sedan låter du bolaget återigen avverka.. Men samma visa uppstår, dvs att nettot blir för lågt..

Så detta fortsätter för att betala tillbaka..
Men nu börjar obrukad skog ta slut..
Så du får ännu en gång börja att gallra de bestånd du började med...

Nu blir grundytan så pass låg att du blir ålagd att avverka allt..

Men ändå räcker inte pengarna till för att täcka förskottet och räntan..

Så nu får du betala med dina egna privata pengar...


Varför blev det så här?
pga priserna för skog?
eller för att kostnaderna för att driva och avverka skog stigit men din ersättning från bolagen är samma som innan kostnaderna höjdes?

Det är inte själva brukandet som är ebberöds bank, det är när politiker lägger käppar i hjulen för marknader..
Och sedan höjer dieselnotan med rejäl summa..

Det blir du som får betala..

 

[Anonymiserad 433451]

Ja, det är ett problem att det odlats så mycket gran de senaste 50 åren, men nu syns ju i varje fall de problem monokulturer och gran på fel marker kombinerat med torka ger i form av barkborreangrepp.
Nu är det ju dock så att man fortfarande ser en hel del vältor med furutimmer liggande när det avverkats och jag undrar vart det tar vägen? Lite blir ju finlister och liknande och tryckimpregnerat görs vanligen från furu, men det måste väl finnas mer furuvirke än det som används på så sätt. Det tryckimpregnerade är ju heller inte så mycket dyrare än grankvinta och om man inte impregnerade det borde det ju vara billigare än det impregnerade och kunna säljas för ungefär samma pris som granen (och skogsägarna får väl ungefär lika för gran och tall också, sedan är tallen kanske lite dyrare att såga).

När det gäller röjning tror jag det också finns de som säger att när smakliga lövträd röjs bort så tar älgen tallen i stället och att tex rönn därför ska lämnas kvar så att tallen får vara ifred.

furuvirke blir även emballage..
Det som är av dålig kvalitet blir en gångs pallar..