Virkespriser

[Lilllen]

[media]
ett av de bestånd som jag valt att låta veden visa vägen vad som skall få växa och hur..

Det där såg ju riktigt bra ut! Att jobba med naturen istället för mot den!

 

[Anonymiserad 433451]

Det där såg ju riktigt bra ut! Att jobba med naturen istället för mot den!

Jag har flera såna objekt..
Där jag främst hugger ved..
Sedan när beståndet kommit upp i ålder så kan jag börja satsa på virke med högre intäkt..

 

[Lilllen]

Jag har flera såna objekt..
Där jag främst hugger ved..
Sedan när beståndet kommit upp i ålder så kan jag börja satsa på virke med högre intäkt..

Ja, högre ålder i sådan skog innebär ju att du har en väldig blandning på olika träslag även i virkesskogen. Jag är inte skogsbrukare men har inte förstått varför man vanligen satsar bara på barr? Björk är ju tex ett bra träslag. Björkplywood är ju inte en så billig produkt tex, så det borde väl ge en bra avkastning? Och snickrar man tex möbler vill man ju hellre ha lite olika träslag, vilket borde göra att även andra träd i slutänden borde kunna ge ett högre pris? Men gissar att det hittills varit enklare/mer ekonomiskt att hantera en stor mängd av samma sort och grovlek?

 

[Anonymiserad 433451]

Ja, högre ålder i sådan skog innebär ju att du har en väldig blandning på olika träslag även i virkesskogen. Jag är inte skogsbrukare men har inte förstått varför man vanligen satsar bara på barr? Björk är ju tex ett bra träslag. Björkplywood är ju inte en så billig produkt tex, så det borde väl ge en bra avkastning? Och snickrar man tex möbler vill man ju hellre ha lite olika träslag, vilket borde göra att även andra träd i slutänden borde kunna ge ett högre pris? Men gissar att det hittills varit enklare/mer ekonomiskt att hantera en stor mängd av samma sort och grovlek?

beror på hur mycket och noggrannt jag ska förklara..

Men före 1994 så var inte Björk godkänt som bärande trädslag..

Så bara tall och gran fick man återbeskoga med.
björken släpptes in efter 1994 när skogsvårdslagen skrevs om..
mer frihet..
Men det är en fråga om ansvar och ekonomi.
gran är konstruktionsvirke..
tall och Björk är övrigt..
asp är underskattat..

Men rönn, al, sälg m, fl har väldigt liten avsättning..
fin ved men producerar alldeles för lite kubik per ha för att vara bärande trädslag.
Och sedan har vi frågan om pionjär och sekundär..

Björk och övriga lövträd är pionjärer..
tall och gran är sekundärer.

pionjärer har väldigt kort omloppstid
Och det gör att de inte har samma fina virke som sekundärer..

 

[Nelson123456789]

beror på hur mycket och noggrannt jag ska förklara..

Men före 1994 så var inte Björk godkänt som bärande trädslag..

Så bara tall och gran fick man återbeskoga med.
björken släpptes in efter 1994 när skogsvårdslagen skrevs om..
mer frihet..
Men det är en fråga om ansvar och ekonomi.
gran är konstruktionsvirke..
tall och Björk är övrigt..
asp är underskattat..

Men rönn, al, sälg m, fl har väldigt liten avsättning..
fin ved men producerar alldeles för lite kubik per ha för att vara bärande trädslag.
Och sedan har vi frågan om pionjär och sekundär..

Björk och övriga lövträd är pionjärer..
tall och gran är sekundärer.

pionjärer har väldigt kort omloppstid
Och det gör att de inte har samma fina virke som sekundärer..

Inte för att va någon viktigpetter på något sätt men tall är ett pionjärträd.

 

[Anonymiserad 433451]

björk är inte ett bra konstruktionsvirke och sällan som utländska köpare vill ha Björk..
Inte heller lövved i allmänhet utan barrved är eftertraktat då detta går att bygga med över hela jorden..

Jag håller med om att möbelindustrin skulle behöva mer virke men sanningen är att marknaden är låg..
ryskt och Sydamerika länders virke har denna marknaden övriga länder bara få tal procent..
inhemskt virke är ganska lätt att finna..
Men ohållbart dyrt för industri..

Jag har en liten jigg för motorsåg som jag klyver fram rönn mm till kommunens skolor på.. Men det är mest en liten tjänst och ingen inkomst..

Jag har svårt att se en kalkyl om hemma sågat virke bära sig.. om det inte handlar om en rejäl satsning med virkestork och brädgård...

 

[Anonymiserad 433451]

Inte för att va någon viktigpetter på något sätt men tall är ett pionjärträd.

Ja det är sant till viss del men i skogsbruket så räknas det som ett sekundär träd då den kräver insats av naturen eller människan för att kunna växa..
Man kan även räkna gran till pionjär..
Men även här har man skillnad mellan naturlig föryngring och skogsbruk..
Så det är frågan om vad man beskriver..
Jag beskriver ett aktivt skogsbruk..
Och då går man efter att tall och gran är sekundära arter..

Men du har rätt i den naturliga definitionen.

 

[Nelson123456789]

Ja det är sant till viss del men i skogsbruket så räknas det som ett sekundär träd då den kräver insats av naturen eller människan för att kunna växa..
Man kan även räkna gran till pionjär..
Men även här har man skillnad mellan naturlig föryngring och skogsbruk..
Så det är frågan om vad man beskriver..
Jag beskriver ett aktivt skogsbruk..
Och då går man efter att tall och gran är sekundära arter..

Men du har rätt i den naturliga definitionen.

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Alla träd behöver väl en insats av naturen eller människan för att kunna växa?

 

[Anonymiserad 433451]

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Alla träd behöver väl en insats av naturen eller människan för att kunna växa?

Nä inte riktigt.
tall måste ha mineraljord blottlagd.
gran kan växa i mossa likaså Björk..
med hjälp av naturen menas inte detta, utan påverkan av djur mm..

 

[Anonymiserad 433451]

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Alla träd behöver väl en insats av naturen eller människan för att kunna växa?

något jag sett som skulle vara en bra sak för oss i Sverige istället för att köra med maskiner vore att använda vildsvin som markberedning..
Det vore en riktigt klimatvänlig utveckling än att bränna diesel för att vända jorden..
Och de skador som vildsvin orsakar är helt naturliga och små i jämförelse med aggregatet..

 

[Anonymiserad 433451]

jag har 2 olika bestånd där jag aktivt skött skogen olika fast ändå genom naturlig föryngring..

på ena stället finns det även barr inslag på andra skiftet finns inget barr.. Men är en oas av asp, sälg, Björk, lönn, rönn, al mm.
I nästa skikt så vet jag dock vad jag får..
gran...
Då måste jag bestämma mig..
satsa på gran eller blandskog.. Eller ren lövskog..

använder jag den stående lövskogen som övre skikt så kan jag låta gran växa upp i nästa skikt..
Men i undre skiktet kan jag inte ha lövträd utan att minska antalet granar rejält.. Och då förlorar jag ekonomi.. gör jag tvärsom..
sparar allt så dödar granarna lövträden i botten..
Men när granarna växer upp i de övre lövträden så piskas de sönder..

självgallring uppstår.. Och värden går förlorade..

Men andra uppstår..

Dock kan en gallring av luckhuggning bidra till att beståndet kan innehålla större variation av trädsorter...men metoden kräver tid och möjlighet.. samt ger sämre ekonomi till ägaren...

 

[Nelson123456789]

något jag sett som skulle vara en bra sak för oss i Sverige istället för att köra med maskiner vore att använda vildsvin som markberedning..
Det vore en riktigt klimatvänlig utveckling än att bränna diesel för att vända jorden..
Och de skador som vildsvin orsakar är helt naturliga och små i jämförelse med aggregatet..

tror tamsvin används som försök på vissa ställen. Du behöver inte bränna diesel heller. Går att plantera tall utan markberedning. Har själv gjort det med toppenresultat.

 

[Anonymiserad 433451]

tror tamsvin används som försök på vissa ställen. Du behöver inte bränna diesel heller. Går att plantera tall utan markberedning. Har själv gjort det med toppenresultat.

Jo plantera tall går.
Men plantera är annat än frösådd vilket är den mest kvalitetssäkrande åtgärden..
planterad tall har en större förmåga att blida defekter...

 

[Anonymiserad 433451]

en stor anledning till att vi blottlägger mineraljorden är för att snytbaggens naturliga fiender skall lättare kunna äta upp dem.. Så de inte kan käka upp barken på plantan så att näringen inte kan fördelas av stammen.
ju mer ris eller mossa mm som finns i närheten av plantan ju högre risk för snytbaggen..

 

[FGLIN]

vi har ingen skövling i Sverige..
Den debatten kan man hålla i Amazonas.

vi avverkar... en enorm skillnad.

Men om man överger trakthyggesbruket då är du klar över att all den stora uppbyggnad över den del av co2 som nu binds kommer gå förlorad och att det istället ökar med co2 i atmosfären..

Du ska vara tacksam och stolt över trakthyggesbruket... Det är tack vare detta skogsbruk som dels svenska staten har fått sitt kassaflöde och sedan att så mycket co2 är upp fångat..

Visst är det skövling, många arter försvinner. Vissa marker norröver har visat sig mycket svåra att få upp plantageskog på. Det förstör markförnan och släpper därigenom ut mycket koldioxid. Skogen tar visserligen åter upp en del koldioxid men det tar lång tid innan det som frigjorts åter är bundet. Kolet i den skog som avverkats går till stor del snabbt upp som koldioxid i atmosfären. Grot antingen eldas eller brytsned biologiskt, men koldioxid blir det. Eldas det spar man kanske lite fossila bränslen, men momentant blir utsläppet större. Massaveden, tja bark och lignin eldas snabbt och inte mycket av papperet går till långlivade böcker och arkivalier utan det mesta blir efter kanske en återvinningscykel åter koldioxid. Timmer sågverksutbyte kanske 55% bark och övriga 45 % bränns eller möter samma öde som massaveden. 10-20% av det sågade virket blir förmodligen spill på byggen och andra ställen och även det som kommer till nytta har i allmänhet inte så lång livslängd. Ur kolbindningssynpunkt är skogsbruk till största delen ett nollsummespel sett över tid med bioenergi som en liten pluspost och förnanedbrytningen och maskinernas förbrukning som betydande minusposter. Skogsbruket är fortfarande nationalekonomiskt viktigt även om dess relativa betydelse stadigt minskar men vi har råd att sätta av reservat och även hantera produktionsskogarna mindre oförsiktigt, vilket förmodligen också lönar sig på sikt. Att stoppa skövlingen av regnskogar är en angelägen uppgift men att förringa effekterna av vår egen skogshantering är hyckleri.