Vem äger sjöboden?

[Niklasloow]

Är i samma läge där en farbror fick muntligen 50-talets mitt använda vår samfällda mark strand för sitt fiske utav en av 3 markägare. Senare kom en bod upp. Han gjorde en ansökan och fick beviljat bygglov men kravet var att markägarna skulle skriva under men det gjordes aldrig, men inget sades utan han fick fortsatt vara där. Inget avtal skrevs utan han fick vara där muntligen och av god vilja fick han hållas. Sedan byggdes en brygga. För ca 13- år sedan ville då den gamla farbror ha detta på papper men då sa markägarna att du får fortsätta vara där så länge du lever/orkar och vill, sedan skall boden bort eller lämnas och den muntliga nyttjanderätten upphör.
Så det sades upp muntligen. Farbrorn blev dålig och gick bort varpå det skrevs ett brev med en uppsägning till dödsboet. Sedan dess har barnen som plötsligt ärvt boden och påvisar ett testamente, undvikit samtal eller inte svarat på mail och i något fall via advokat som drog sig ur. Efter 4 års tystnad så aktualiserades det hela igen då för första gången vi såg någon av de barnen som ärvt boden befinna sig där och klippa gräs. Man ville inte heller då prata då jag undrade vad de höll på med och meddelade att boden skulle tas bort. Träffade senare ytterligare en av syskonen igen och undrade vad som händer men ville inte prata då heller. Kontaktade Jurister igen och en ny uppsägning skrevs vilket de opponerade sig emot och krävde att vi skulle köpa hela alltet för en helt orimlig summa eller så skulle de riva det och byggloven skulle upphöra sa de. Kanon tänkte vi och skrev tillbaka att riv allt för det är ju det vi velat hela tiden. Då kom ett nytt brev som sa att uppsägningen var felaktig och att alla markägare måste skriva under. De skickar med en färdig skriven avtalsuppsägning klar att fylla i. Jag agerade jag med fullmakt från övriga ägare och det räcker vid en skriftlig uppsägning, om det ens behövs vid ett muntligt avtal öht?. Vi gick inte på detta då formuleringen i deras text var fel där det stod uppsägning av avtal!! De har ju inget avtal ens, det gällde ju deras far inte dem! Så vi skrev om det hela och alla skrev under som de ville! Nu trodde man lite på detta men den första omgången underskrifter hämtades inte ut! På en förfrågan om varför när den kom i retur så hade de "missat avin" och bad oss skicka igen. Nu hämtades det ut men under tiden så ansökte de om byggnadsminne!! Vilket de sedermera fick avslag och nu har de skaffat ny advokat som ansåg att tiden för att riva boden var för kort och att de skulle göra det under -19. Inget hände såklart vilket jag var rätt säker på att det inte skulle då de plötsligt slutade att nämna bryggan i sina mail och vid en frågan om varför så ansåg de att den inte ligger på vår mark. Nu har vi lämnat över til KF men de bestrider och menar på att varken bod eller brygga ligger på vår mark då kartorna från LM inte är juridisk bindande. Finns ingen markägare runtomkring och nedanför är det vatten och de äger ingen mark. Så där står vi nu och väntar på den sista av syskonen att bestrida sedan blir det tingsrätten som får avgöra! Helt sjukt att de leker rättshaverister och kan inte se att markägarna har bjudit deras far i alla år utan en spänn i ersättning och han har fått betydande inkomster på sitt fiske där markägarna varit väldigt godhjärtade och sagt att han får vara där tills han dör sedan upphör allt. otroligt tröttsamt och kostar pengar på helt onödiga tilltag. Hoppas vi vinner vilket vi bör göra. Enligt LM så nämnde de något om Pressumtionsrätt och man äger då ut i vattnet. Det märkliga är ju att de äger ju ingen mark alls och att ens hålla på att bråka fattar jag inte alls. Boden är rutten med råtthål över allt, bryggan har rasat samman helt osv.

Åhh herre att du lyckas undhålla dig från att bränna boden till aska.

 

[Isakare]

Flera intressanta fall här i tråden som det är kul att spåna om, även om de inte hjälper TS.
Så jag lägger in ett till.
En kompis bror ärver ett trädgårdsmästeri för typ 30 år sen, han drev det några år, men lämnade landet när skattemyndigheten skulle ha mer pengar än han tjänat, och lovade att aldrig komma tillbaka.
Det ligger ganska långt från vattnet, men när jag och kompisen var ute och åkte båt förra sommaren, sa han "Vi åker in här i viken o kollar om brorsans pumphus finns kvar"
Han berättar då att det finns ett 5 meter brett skaft ner till sjön, ca 200 meter långt, och vid sjön låg ett pumphus.
Och pumphuset fanns kvar, det hade fått en stor altan med tillhörande brygga, och verkade användas av den ena tomten bredvid skaftet.

Jag har kollat på tomtkartor, skaftat finns inritat, även pumphuset.

Undra hur det kommer lösas nån gång i framtiden, om arvingar tex vill ha tillbaka sitt skaft och pumphus.

 

[Bror9]

Är i samma läge där en farbror fick muntligen 50-talets mitt använda vår samfällda mark strand för sitt fiske utav en av 3 markägare. Senare kom en bod upp. Han gjorde en ansökan och fick beviljat bygglov men kravet var att markägarna skulle skriva under men det gjordes aldrig, men inget sades utan han fick fortsatt vara där. Inget avtal skrevs utan han fick vara där muntligen och av god vilja fick han hållas. Sedan byggdes en brygga. För ca 13- år sedan ville då den gamla farbror ha detta på papper men då sa markägarna att du får fortsätta vara där så länge du lever/orkar och vill, sedan skall boden bort eller lämnas och den muntliga nyttjanderätten upphör.
Så det sades upp muntligen. Farbrorn blev dålig och gick bort varpå det skrevs ett brev med en uppsägning till dödsboet. Sedan dess har barnen som plötsligt ärvt boden och påvisar ett testamente, undvikit samtal eller inte svarat på mail och i något fall via advokat som drog sig ur. Efter 4 års tystnad så aktualiserades det hela igen då för första gången vi såg någon av de barnen som ärvt boden befinna sig där och klippa gräs. Man ville inte heller då prata då jag undrade vad de höll på med och meddelade att boden skulle tas bort. Träffade senare ytterligare en av syskonen igen och undrade vad som händer men ville inte prata då heller. Kontaktade Jurister igen och en ny uppsägning skrevs vilket de opponerade sig emot och krävde att vi skulle köpa hela alltet för en helt orimlig summa eller så skulle de riva det och byggloven skulle upphöra sa de. Kanon tänkte vi och skrev tillbaka att riv allt för det är ju det vi velat hela tiden. Då kom ett nytt brev som sa att uppsägningen var felaktig och att alla markägare måste skriva under. De skickar med en färdig skriven avtalsuppsägning klar att fylla i. Jag agerade jag med fullmakt från övriga ägare och det räcker vid en skriftlig uppsägning, om det ens behövs vid ett muntligt avtal öht?. Vi gick inte på detta då formuleringen i deras text var fel där det stod uppsägning av avtal!! De har ju inget avtal ens, det gällde ju deras far inte dem! Så vi skrev om det hela och alla skrev under som de ville! Nu trodde man lite på detta men den första omgången underskrifter hämtades inte ut! På en förfrågan om varför när den kom i retur så hade de "missat avin" och bad oss skicka igen. Nu hämtades det ut men under tiden så ansökte de om byggnadsminne!! Vilket de sedermera fick avslag och nu har de skaffat ny advokat som ansåg att tiden för att riva boden var för kort och att de skulle göra det under -19. Inget hände såklart vilket jag var rätt säker på att det inte skulle då de plötsligt slutade att nämna bryggan i sina mail och vid en frågan om varför så ansåg de att den inte ligger på vår mark. Nu har vi lämnat över til KF men de bestrider och menar på att varken bod eller brygga ligger på vår mark då kartorna från LM inte är juridisk bindande. Finns ingen markägare runtomkring och nedanför är det vatten och de äger ingen mark. Så där står vi nu och väntar på den sista av syskonen att bestrida sedan blir det tingsrätten som får avgöra! Helt sjukt att de leker rättshaverister och kan inte se att markägarna har bjudit deras far i alla år utan en spänn i ersättning och han har fått betydande inkomster på sitt fiske där markägarna varit väldigt godhjärtade och sagt att han får vara där tills han dör sedan upphör allt. otroligt tröttsamt och kostar pengar på helt onödiga tilltag. Hoppas vi vinner vilket vi bör göra. Enligt LM så nämnde de något om Pressumtionsrätt och man äger då ut i vattnet. Det märkliga är ju att de äger ju ingen mark alls och att ens hålla på att bråka fattar jag inte alls. Boden är rutten med råtthål över allt, bryggan har rasat samman helt osv.

Presumtion skriver du, är det till det ev enskilda vatten som ligger utanför fastigheten.
Oftast omnämndes ej vatten områdena i gamla lantmäteriförrättningar som avses.
För min del så finns i lantmäteriförrättning år 1932 dokumenterat och bevisat att vatten området var enskilt ( ÄJD 12 :4) vatten för angränsande hemmansägare. detta är bevisligen inskrivit och godkänt av lantmätare, överlantmätare och ägodelnings domare då, samma var vid skifte år 1942 & 1947. och att så varit från laga skiftet.
Vid avstyckningar och ägoutbyte 1962 då en stor omarrondering till större KR-gårdar överfördes andra fastigheter och skiften till min fastighet enligt (ÄJD) omnämndes ej vatten områden då vilket var en försummelse då av LM men enligt presumtion så måste dessa ha följt med då ingen annan heller köpt eller erhållit dessa att de inte följde med. Om de skulle undantas eller stanna kvar hos någon annan fastighet som sålt marken med stranden till aktuella vattenområdet.
1968 samma sak mer mark köpets in genom lantbruksnämndens försorg efter sågverkskonkurser och LM:s förrättning anger inget om vattenområdena som var enskilt vatten till de tillförda skiftena som åter kom åter till min stamfastighet och som tidigare var enskilt vatten till min fastighet. 2008 avstyckade änkan till sin dotter det som skulle bli min fastighet. Återigen försummelse från KLm som har ett omfattande utredningsansvar och upprättat ny karta med tillhörande text dokument med arealuppgift, men som inte utreder eller anger att vatten området tillhör denna avstyckade fastighet som har närmaste strand till vattenområdet.
Vatten området blir felaktigt angett som byns men har aldrig varit det. 2013 vill dottern sälja allt och jag köper den Klm ritar ny karta som grundas på år 2008 års och areal enligt 2008, det enskilda vatten området omnämns ej och på kartan kan man tydligt se att ingen annan har strand närmare alltså solklart att det är 1:5 vatten enligt jordabalken.
Vid anläggningsförrättning senare 2015 så anser KLm att det enskilda vattnet är samfällt för byn trots att det är outrett enligt kartorna och enligt äldre förrättningar från laga skiftet (ÄJD 12 4 ) enskilt vatten för angränsande strandägare. Vattenet har aldrig varit samfällt för byn. Enligt dagens jordabalk är det också enskilt vatten enligt jordabalken 1 :5 vatten. Men KLm anser att det är oklart?

 

[Snacken]

Åhh herre att du lyckas undhålla dig från att bränna boden till aska.

Det är väl det han går å väntat på i alla år för att då anmäla för egenmäktigt förfarande!! Men sugen är man såklart.

 

[Snacken]

Presumtion skriver du, är det till det ev enskilda vatten som ligger utanför fastigheten.
Oftast omnämndes ej vatten områdena i gamla lantmäteriförrättningar som avses.
För min del så finns i lantmäteriförrättning år 1932 dokumenterat och bevisat att vatten området var enskilt ( ÄJD 12 :4) vatten för angränsande hemmansägare. detta är bevisligen inskrivit och godkänt av lantmätare, överlantmätare och ägodelnings domare då, samma var vid skifte år 1942 & 1947. och att så varit från laga skiftet.
Vid avstyckningar och ägoutbyte 1962 då en stor omarrondering till större KR-gårdar överfördes andra fastigheter och skiften till min fastighet enligt (ÄJD) omnämndes ej vatten områden då vilket var en försummelse då av LM men enligt presumtion så måste dessa ha följt med då ingen annan heller köpt eller erhållit dessa att de inte följde med. Om de skulle undantas eller stanna kvar hos någon annan fastighet som sålt marken med stranden till aktuella vattenområdet.
1968 samma sak mer mark köpets in genom lantbruksnämndens försorg efter sågverkskonkurser och LM:s förrättning anger inget om vattenområdena som var enskilt vatten till de tillförda skiftena som åter kom åter till min stamfastighet och som tidigare var enskilt vatten till min fastighet. 2008 avstyckade änkan till sin dotter det som skulle bli min fastighet. Återigen försummelse från KLm som har ett omfattande utredningsansvar och upprättat ny karta med tillhörande text dokument med arealuppgift, men som inte utreder eller anger att vatten området tillhör denna avstyckade fastighet som har närmaste strand till vattenområdet.
Vatten området blir felaktigt angett som byns men har aldrig varit det. 2013 vill dottern sälja allt och jag köper den Klm ritar ny karta som grundas på år 2008 års och areal enligt 2008, det enskilda vatten området omnämns ej och på kartan kan man tydligt se att ingen annan har strand närmare alltså solklart att det är 1:5 vatten enligt jordabalken.
Vid anläggningsförrättning senare 2015 så anser KLm att det enskilda vattnet är samfällt för byn trots att det är outrett enligt kartorna och enligt äldre förrättningar från laga skiftet (ÄJD 12 4 ) enskilt vatten för angränsande strandägare. Vattenet har aldrig varit samfällt för byn. Enligt dagens jordabalk är det också enskilt vatten enligt jordabalken 1 :5 vatten. Men KLm anser att det är oklart?

Ja det var vad LM sa till mig att jag kunde hävda så skulle det gå bra för oss! Vår mark har inte styckats om sedan nån gång på 18 talet, och ingen äger någon mark utanför. I vårt fall har det inte blivit uppgrundning en de topografiska kartor som finns från 1960 tills idag utan tvärtom!

 

[Bror9]

Ja det var vad LM sa till mig att jag kunde hävda så skulle det gå bra för oss! Vår mark har inte styckats om sedan nån gång på 18 talet, och ingen äger någon mark utanför. I vårt fall har det inte blivit uppgrundning en de topografiska kartor som finns från 1960 tills idag utan tvärtom!

Om det i förrättningarna är fastställt att det är enskilt vatten så äger man även den uppgrundade marken och den havs/sjöbotten som utgör vattenområdet.
Om istället vattnet är samfällt så har den som ägde strandmarken före landhöjningen, fortfarande en typ officialservituts rätt till uppgrundningen enligt Jordabalken 1:6.
Tyvärr har inte kommunala lantmäteriet utbildning eller förståelse att läsa lagtexten

 

[Snacken]

Om det i förrättningarna är fastställt att det är enskilt vatten så äger man även den uppgrundade marken och den havs/sjöbotten som utgör vattenområdet.
Om istället vattnet är samfällt så har den som ägde strandmarken före landhöjningen, fortfarande en typ officialservituts rätt till uppgrundningen enligt Jordabalken 1:6.
Tyvärr har inte kommunala lantmäteriet utbildning eller förståelse att läsa lagtexten

Vattnet är samfällt mellan några gårdar och jag har letat i lite gamla dokument men inget är särskilt nämnt! Serenad staten gjort är ju att de löste in rätten till allmänt fritidsfiske men man borde således ändå äga 300 ut lr till 3 meters djup enligt fiskelagen om ”rätt till allmänt vatten” Jag har svårt att förstå vad de bråkar om när de inte har ett endaste papper på någonting utom en byggansökan på Boden som aldrig skrevs under. I den ansökan Från -56 anges vår mark vilket gör det än konstigare! Men man vet ju aldrig hur rätten dömmer idag men markägare borde ju ha trumfkortet här! Ursäkta TS om mitt problem hamnar i din tråd, tänkte mest påvisa att du inte är ensam! Glad valborg till er alla!

 

[Bror9]

Situationer kan förekomma där Fastighets/Näringsfastighetsägaren till ägo jorden, vattnet & marken har ett befogat intresse av att kunna utöva kontroll av den nye arrendatorn eller hindra en otillbörlig överlåtelse.

Substitutionsrätten (rätten att överlåta) är dispositiv (förhandlingsbar / kan motsättas)och innebär möjlighet för jord/markägaren möjlighet att tillvarata detta intresse.


Jordabalken

11 Kap. Anläggningsarrende
I 11 kap. regleras anläggningsarrende, som är avsett att tillgodose näringsidkares
behov av mark. Detta kapitel är i större utsträckning än 9 och 10 kap. dispositivt.
Kapitlet är disponerat på följande sätt.

I 11 kap. 1 § anges ändamålet med upplåtelsen för anläggningsarrende.
I 11 kap. 2 § anges att avtalet skal träffas för viss tid.
I 11 kap. 3 § finns bestämmelser om förlängning av avtalet och om uppsägning av detta,

1 § Anläggningsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att för förvärvsverksamhet på arrendestället uppföra eller bibehålla byggnad, som ej är av endast ringa betydelse för verksamhetens bedrivande. Har upplåtelsen skett för arrendatorns livstid eller för viss tid som understiger ett år, föreligger dock icke anläggningsarrende.

2 § Avtal om anläggningsarrende skall träffas för viss tid. Är arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år.

12 kap. Hyra
Inledande bestämmelser

1 § Detta kapitel avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.
Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas tillsammans med lägenheten, ska detta kapitel tillämpas på avtalet, om jorden ska användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål än jordbruk.

27 § Om hyresgästen överger lägenheten, får hyresvärden genast återta den.
Om det i en lägenhet som hyresgästen har lämnat eller från vilken han avhysts eller i ett utrymme som hör till lägenheten finns egendom, som kan antas tillhöra honom eller någon i hans hushåll, och om han inte inom tre månader från anmaning eller inom sex månader från det han lämnade eller avhystes från lägenheten har avhämtat egendomen, tillfaller den hyresvärden utan lösen.

16 kap. Hävd till fast egendom
Hävd enligt JB

I 16 kap. finns bestämmelser om hävd till fast egendom. Hävd till fast egendom
i detta kapitel avser endast äganderätt.

I ÄJB fanns bestämmelser om urminnes hävd, som enligt 6 § JP fortfarande gäller.
Urminnes hävd avser såväl äganderätt som rättighet av servitutskaraktär.

I 18 § JP finns bestämmelser om gränshävd vilka fortfarande är tillämpliga
på förhållanden som inträffade före den 1 januari 1972.

1 § Om någon erhållit lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägarens hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot honom, har han på grund av hävden rätt till egendomen framför den andre.
Om innehavet grundas på överlåtelse och innehavaren varken ägde eller bort äga kännedom om att överlåtaren icke var rätt ägare, gäller första stycket fastän tiden för innehavet uppgår till endast tio år.

Om egendomen under hävde tiden innehafts av flera efter varandra, äger första och andra styckena motsvarande tillämpning, varvid kravet på lagfart gäller endast den förste innehavarens förvärv. Vid tillämpning av andra stycket gäller villkoren om att innehavet grundas på överlåtelse och att innehavaren var i god tro endast den förste innehavaren.

 

[Snacken]

Situationer kan förekomma där jord/vatten-/-mark-ägaren har ett befogat intresse av att
kunna utöva kontroll av den nye arrendatorn eller hindra en överlåtelse.
Att substitutionsrätten (rätten att överlåta) är dispositiv lämnar jordägaren möjlighet
att tillvarata detta intresse.


Jordabalken

11 Kap. Anläggningsarrende

I 11 kap. regleras anläggningsarrende, som är avsett att tillgodose näringsidkares

behov av mark. Detta kapitel är i större utsträckning än 9 och 10

kap. dispositivt. Kapitlet är disponerat på följande sätt.

I 11 kap. 1 § anges ändamålet med upplåtelsen för anläggningsarrende. I 11

kap. 2 § anges att avtalet skal träffas för viss tid. I 11 kap. 3 § finns bestämmelser

om förlängning av avtalet och om uppsägning av detta,

1 § Anläggningsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att för förvärvsverksamhet på

arrendestället uppföra eller bibehålla byggnad, som ej är av endast ringa betydelse för verksamhetens bedrivande. Har upplåtelsen skett för arrendatorns livstid eller för viss tid som

understiger ett år, föreligger dock icke anläggningsarrende.

2 § Avtal om anläggningsarrende skall träffas för viss tid. Är arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år.

12 kap. Hyra

Inledande bestämmelser

1 § Detta kapitel avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning

till sådant avtal.

Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas tillsammans med lägenheten, ska detta kapitel tillämpas på avtalet, om jorden ska användas för trädgårdsodling i mindre

omfattning eller för annat ändamål än jordbruk.

27 § Om hyresgästen överger lägenheten, får hyresvärden genast återta den.

Om det i en lägenhet som hyresgästen har lämnat eller från vilken han avhy sts eller i ett utrymme som hör till lägenheten finns egendom, som kan antas tillhöra honom eller någon i

hans hushåll, och om han inte inom tre månader från anmaning eller inom sex månader från det han lämnade eller avhystes från lägenheten

16 kap. Hävd till fast egendom

Hävd enligt JB

I 16 kap. finns bestämmelser om hävd till fast egendom. Hävd till fast egendom

i detta kapitel avser endast äganderätt.

I ÄJB fanns bestämmelser om urminnes hävd, som enligt 6 § JP fortfarande

gäller. Urminnes hävd avser såväl äganderätt som rättighet av servitutskaraktär.

I 18 § JP finns bestämmelser om gränshävd vilka fortfarande är tillämpliga

på förhållanden som inträffade före den 1 januari 1972.


har avhämtat egendomen, tillfaller den

hyresvärden utan lösen.

1 § Om någon erhållit lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägarens hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot honom, har han på grund av hävden rätt till egendomen framför den andre.

Om innehavet grundas på överlåtelse och innehavaren varken ägde eller bort äga kännedom om att överlåtare n icke var rätt ägare, gäller första stycket fastän tiden för innehavet

uppgår till endast tio år.

Om egendomen under hävdetiden innehafts av flera efter varandra, äger första och andra styckena motsvarande tillämpning, varvid kravet på lagfart gäller endast den förste

innehavarens förvärv. Vid tillämpning av andra stycket gäller villkoren om att innehavet grundas på överlåtelse och att innehavaren var i god tro endast den förste innehavaren.

intressanta inlägg tack!
I mitt fall är det ju nåt som kallas ”Benefik” nyttjanderätt och dessutom muntligen!
Sagts upp muntligen, skriftligen vid flera tillfällen men de skiter i det och hittar på massa invändningar å gör inte som de eller deras advokat skrivit med att riva Boden! Har inte advokater nån yrkesheder då man skrivit att man skall riva Boden på en egen given tid som de angav och vi tyckte ok men sedan hände inget! Advokaten menar att det var inget avtalat eller lovat från deras sidan trots att det står på mail/dokument från densamme!
Slutar med att man torskar eller vi får lösa ut dem‍♂️

 

[deeriksson]

Hej!

Så här står det till. Sjöboden är anbragd, dvs uppbyggd, på din fastighet för stadigvarande bruk. Således utgör den enligt 2 kap. 2 paragrafen Jordabalken (1970:994), JB, allmänt fastighetstillbehör. Detta innebär att sjöboden tillhör din fastighet och att grannarna inte har någon rättslig grund att stödja sin nyttjanderätt på (särskilt eftersom det inte finns något servitut). Du har således rätt till sjöboden och det spelar ingen roll att grannarna har använt/haft tillgång till sjöboden under lång tid.

 

[deeriksson]

Jag tycker nog TS behöver komma med lite bevis också.

Om grannen kan visa att endast de har någonsin använt boden. Deras behov har lett till den byggts och de har skött den tills idag.

Så är det inte ett helt orimligt antagande att de äger sjöboden och att den då står på ofri mark.
Att inga papper finns gör ju det inte enklare men muntliga avtal gäller ju ibland.

/ATW

Hej Arne!

Det är högst orimligt att anta att grannarna äger sjöboden eftersom de helt enkelt inte äger den. Eftersom sjöboden utgör allmänt fastighetstillbehör enligt 2 kap 2 paragrafen Jordabalken så tillhör den fastigheten, vilken ägs av insändaren. Att grannarna under längre tid fått använda sjöboden utgör ingen som helst rättslig grund för äganderättsanspråk, utan är endast ett uttryck för fastighetsägarens välvilja.

 

[Sommarvittring]

Hej!

Så här står det till. Sjöboden är anbragd, dvs uppbyggd, på din fastighet för stadigvarande bruk. Således utgör den enligt 2 kap. 2 paragrafen Jordabalken (1970:994), JB, allmänt fastighetstillbehör. Detta innebär att sjöboden tillhör din fastighet och att grannarna inte har någon rättslig grund att stödja sin nyttjanderätt på (särskilt eftersom det inte finns något servitut). Du har således rätt till sjöboden och det spelar ingen roll att grannarna har använt/haft tillgång till sjöboden under lång tid.

Hej!

Så här står det till. Sjöboden är anbragd, dvs uppbyggd, på din fastighet för stadigvarande bruk. Således utgör den enligt 2 kap. 2 paragrafen Jordabalken (1970:994), JB, allmänt fastighetstillbehör. Detta innebär att sjöboden tillhör din fastighet och att grannarna inte har någon rättslig grund att stödja sin nyttjanderätt på (särskilt eftersom det inte finns något servitut). Du har således rätt till sjöboden och det spelar ingen roll att grannarna har använt/haft tillgång till sjöboden under lång tid.

Hej!
Hoppas du har rätt

 

[deeriksson]

Hej!
Hoppas du har rätt

Oroa dig inte, det är så här det är. Återkoppla gärna hur det gick.

 

[MetteKson]

Hej!

Så här står det till. Sjöboden är anbragd, dvs uppbyggd, på din fastighet för stadigvarande bruk. Således utgör den enligt 2 kap. 2 paragrafen Jordabalken (1970:994), JB, allmänt fastighetstillbehör. Detta innebär att sjöboden tillhör din fastighet och att grannarna inte har någon rättslig grund att stödja sin nyttjanderätt på (särskilt eftersom det inte finns något servitut). Du har således rätt till sjöboden och det spelar ingen roll att grannarna har använt/haft tillgång till sjöboden under lång tid.

Så här är det, skriver du. Det har spekulerats hej vilt i denna tråd och lagrum har rabblats upp, vad gör dig så säker?
Jag frågar för att jag är nyfiken var du fått din kunskap ifrån, jag menar inte att vara näsvis med detta inlägg.

 

[ArneTW]

Hej Arne!

Det är högst orimligt att anta att grannarna äger sjöboden eftersom de helt enkelt inte äger den. Eftersom sjöboden utgör allmänt fastighetstillbehör enligt 2 kap 2 paragrafen Jordabalken så tillhör den fastigheten, vilken ägs av insändaren. Att grannarna under längre tid fått använda sjöboden utgör ingen som helst rättslig grund för äganderättsanspråk, utan är endast ett uttryck för fastighetsägarens välvilja.

Det är väl ingen som hävdat att användadet har varit en tillräcklig grund för att hävda ägande.

Din tes är att ingen kan äga en bod som står på annans mark?

Vem byggde?
Vem betalade?
Vem använde?
Vem underhöll?
Vilken fastighet hörde vem till på?

TS Gjorde vad jag läst inget för att indikera sitt ägandeskap före gränsbestämningen och jag tycker inte ägandet nödvändigtvis följer gränsen.

Så vad är TS bevis på ägande förutom gränsen?

/ATW