Varför vill någon ha solceller??? (annat än om man är lånefri)

[lilytwig]

Blir man inte lite vrång när priset går ner när ens solceller producerar som mest?
Så här har det varit några dagar.
Man får börja ladda bilen mitt på dagen istället

Om priset är högt så får jag bra betalt. Om priset är lågt så betalar jag litet. Är en vinnare oavsett, så det är ok.

 

[Andreas_Hansson]

Om priset är högt så får jag bra betalt. Om priset är lågt så betalar jag litet. Är en vinnare oavsett, så det är ok.

Jag med. Jag har inte köpt några solceller men får ändå lägre elpriser.
Tack

 

[Krille4]

Nej, här har du helt enkelt fel. Det är inte många företag som är skuldfria, däremot är det många som är lönsamma. När man beräknar lönsamhet blandar man inte ihop det med vad pengarna används till - de kan användas till nya investeringar, aktieutdelning eller att betala av på lån. Det är inget som påverkar lönsamheten. Den inträffar dag ett så länge kalkylen är positiv.

Sedan räknar du också rejält fel i kronor. Här har du ju glömt att kalkylen innefattar räntekostnader. Gör man en rak amortering så är halva lånet betalt efter halva tiden och därför är också räntekostnaderna halverade. Så att det kalkylmässigt var i storleksordningen 5000 kr år 1 för mig kvar innebär ju att om jag väljer att i stället amortera så ökar den summan för varje år.

Visst kan man göra en kalkyl som fokuserar på snabbast möjliga amortering och så kan man välja att betrakta de pengar man får efter att allt är avbetalt som det intressanta. Det är inget fel med att tänka så även om det inte är vad som normalt avses med lönsamhet. Men då måste man anpassa beräkningen så att det stämmer.

Om du inte tror att en investerings värdeminskning påverkar lönsamheten har du helt missförstått begreppet lönsamhet.

Jag kan inte se att jag räknat fel eftersom den person jag citerade som jag förstod inte amorterade och därmed minskar inte räntekostnaden.

/Krille

 

[lilytwig]

Ja blåtumme (eller var det ChatGPT?) har redan förklarat en del av problemen, men för att svara direkt på frågan.

Vätgas är inte vare sig bensin (som är flytande vid rumstemperatur och därför består av långa molekylkedjor), eller "stadsgas". Idag är "stadsgas" naturgas, dvs metan. (Under kriget kunde den vara kolmonoxid, därav idén att ta livet av sig genom att stoppa huvudet i ugnen...)

Metan är löjligt mycket större än vätgas. Vätgas har t ex en molekylärvikt på ca 2 g/mol. Metan 16 g/mol. osv. osv.

Detta gör vätgasen problematisk att lagra samt att komprimera. Man behöver mycket täta material samt även tätningar i exv. kompressorer som klarar av vätgas vilket är svårt och dyrt. I en kompressor så får man dessutom brand/explosions-risken om tätningarna läcker. (En liten lisa är här att vätgas är så extremt lätt att den smiter rätt upp i atmosfären om den bara får en chans. Den samlas inte vid marken som tyngre brandfarliga gaser. En nackdel är att den brinner med osynlig låga när den väl smiter rätt upp i atmosfären.)

Vätgas lagras som sagt knappt flytande. Det ställer ännu högre krav pga den låga temperaturen.


Vad gäller bränsleceller (som du kallar "vätgasbatteri") så lider de av problem de med. De är dyra pga kraven på renhet, precision vid tillverkning samt de dyra metaller som ingår (om man nu tycker att li-ion-celler är hemska så vänta bara tills du behöver bygga bränsleceller av platina...)

Ett av problemen vid den här tillämpningen är att man använder syre från luften (till skillnad från exv. Apollo-programmet) vilket drar med sig föroreningar från luften. Bränsleceller är känsliga för föroreningar.

Nu är det inte omöjligt att bygga bränsleceller, det är en förhållandevis mogen teknik, och det finns många spännande uppslag för fortsatt forskning. Men det är inte för inte som de fortfarande lyser mest med sin frånvaro. De har hittills bara hittat tillämpning i nisch-produkter. Det här är inte enkel teknik som är lätt att få att fungera bra och billigt.

Ja blåtumme (eller var det ChatGPT?) har redan förklarat en del av problemen, men för att svara direkt på frågan.

Vätgas är inte vare sig bensin (som är flytande vid rumstemperatur och därför består av långa molekylkedjor), eller "stadsgas". Idag är "stadsgas" naturgas, dvs metan. (Under kriget kunde den vara kolmonoxid, därav idén att ta livet av sig genom att stoppa huvudet i ugnen...)

Metan är löjligt mycket större än vätgas. Vätgas har t ex en molekylärvikt på ca 2 g/mol. Metan 16 g/mol. osv. osv.

Detta gör vätgasen problematisk att lagra samt att komprimera. Man behöver mycket täta material samt även tätningar i exv. kompressorer som klarar av vätgas vilket är svårt och dyrt. I en kompressor så får man dessutom brand/explosions-risken om tätningarna läcker. (En liten lisa är här att vätgas är så extremt lätt att den smiter rätt upp i atmosfären om den bara får en chans. Den samlas inte vid marken som tyngre brandfarliga gaser. En nackdel är att den brinner med osynlig låga när den väl smiter rätt upp i atmosfären.)

Vätgas lagras som sagt knappt flytande. Det ställer ännu högre krav pga den låga temperaturen.


Vad gäller bränsleceller (som du kallar "vätgasbatteri") så lider de av problem de med. De är dyra pga kraven på renhet, precision vid tillverkning samt de dyra metaller som ingår (om man nu tycker att li-ion-celler är hemska så vänta bara tills du behöver bygga bränsleceller av platina...)

Ett av problemen vid den här tillämpningen är att man använder syre från luften (till skillnad från exv. Apollo-programmet) vilket drar med sig föroreningar från luften. Bränsleceller är känsliga för föroreningar.

Nu är det inte omöjligt att bygga bränsleceller, det är en förhållandevis mogen teknik, och det finns många spännande uppslag för fortsatt forskning. Men det är inte för inte som de fortfarande lyser mest med sin frånvaro. De har hittills bara hittat tillämpning i nisch-produkter. Det här är inte enkel teknik som är lätt att få att fungera bra och billigt.

Nja bränsleceller är inte ett sätt att lagra vätgas utan för att nyttja den. Det är lagring i metallhydrid som jag avsåg med "batteri". Används bla i ubåtar.
F.ö. så svamlar du om ett ämne du inte känner.

 

[Harald Blåtumme]

Nja bränsleceller är inte ett sätt att lagra vätgas utan för att nyttja den. Det är lagring i metallhydrid som jag avsåg med "batteri". Används bla i ubåtar.
F.ö. så svamlar du om ett ämne du inte känner.

Men om du känner till tekniken med lagring i metallhydrid, varför inte berätta mer om detta? Finns storskaliga lösningar baserat på detta i drift för att stötta elnät? Ubåtstillämpningar är inte särskilt relevanta, väldigt speciella kravspecar som gäller där och kan inte enkelt skalas upp till något som fungerar i elnätssammanhang på kostnadseffektivt sätt.

 

[Harald Blåtumme]

Kan ju passa på att fråga de som vet även om detta: planer finns ju som bekant för nya stålverk baserat på den sk Hybrit-processen där vätgas har en kärnfunktion som ersättning för traditionellt kolbrännade. Hur tänker man sig lagring och transport av vätgas i dessa system? Finns det några referensanläggningar för denna storskaliga vätgasdrift eller är det endast fromma förhoppningar om framtida teknikutveckling som man säljer dessa prospekt på?

 

[Martin Lundmark]

Jag tittade på nätspänningen där jag bor och upptäckte att denna stiger varje dag som grannarnas solpaneler producerar. Nätspänningen peakar ibland ända upp på 246V (och en bra bit över 240) under de timmar solpanelerna producerar.

Man kan också notera att när jag drar igång laddningen av min laddhybrid med 16A (enfas) på natten så faller spänningen på den fasen med hela 4V. Då ligger mitt hus ändå precis bredvid transformatorn, det är knappt 50 meter till den

Hej pacman42

Hemkommen från Elfack-mässan i Göteborg där några tog upp hög spänning i elnätet när flera grannar anslutit solceller (mängdläran).

En hade drabbats av trasiga apparater. När han senare mätte fasspänningen kunde han konstatera att den passerade 250 V.

Han beskrev att även om en omriktare stänger av inmatning vid hög nätspänning i ett bostadsområde där många villor har solceller, så är det ingen lösning. När spänningen sjunker och inmatningen startar igen så ökar spänningen.

Jag har tidigare påpekat att våra elnät inte är byggda för dubbel effektriktning. Det kan krävas tidigarelagda ombyggnationer om många (och stora) solcellsanläggningar (mängdlära) ansluts till i ett befintligt elnät.

 

[pacman42]

Hej pacman42

Hemkommen från Elfack-mässan i Göteborg där några tog upp hög spänning i elnätet när flera grannar anslutit solceller (mängdläran).

En hade drabbats av trasiga apparater. När han senare mätte fasspänningen kunde han konstatera att den passerade 250 V.

Han beskrev att även om en omriktare stänger av inmatning vid hög nätspänning i ett bostadsområde där många villor har solceller, så är det ingen lösning. När spänningen sjunker och inmatningen startar igen så ökar spänningen.

Jag har tidigare påpekat att våra elnät inte är byggda för dubbel effektriktning. Det kan krävas tidigarelagda ombyggnationer om många (och stora) solcellsanläggningar (mängdlära) ansluts till i ett befintligt elnät.

Ja, jag har ju varit lite misstänksam. Att det var då stora spänningsvariationer på kort tid bekymrade mig rejält. Det är inom gränsvärdena, men det är definitivt bekymmersamt. Jag bor på landet med rött mycket solpaneler i grannskapet, vilket också avspeglas i form av att mitt nätbolag inte betalar ut någon nätnytta alls.

 

[pacman42]

Kan ju passa på att fråga de som vet även om detta: planer finns ju som bekant för nya stålverk baserat på den sk Hybrit-processen där vätgas har en kärnfunktion som ersättning för traditionellt kolbrännade. Hur tänker man sig lagring och transport av vätgas i dessa system? Finns det några referensanläggningar för denna storskaliga vätgasdrift eller är det endast fromma förhoppningar om framtida teknikutveckling som man säljer dessa prospekt på?

Där tänker man sig bergrum. Kan säkert vara kostnadseffektivt för vissa tillämpningar så som Hybrit, men knappast för årstidslagring från sol.

 

[GA Anderson]

Hej pacman42

Hemkommen från Elfack-mässan i Göteborg där några tog upp hög spänning i elnätet när flera grannar anslutit solceller (mängdläran).

En hade drabbats av trasiga apparater. När han senare mätte fasspänningen kunde han konstatera att den passerade 250 V.

Han beskrev att även om en omriktare stänger av inmatning vid hög nätspänning i ett bostadsområde där många villor har solceller, så är det ingen lösning. När spänningen sjunker och inmatningen startar igen så ökar spänningen.

Jag har tidigare påpekat att våra elnät inte är byggda för dubbel effektriktning. Det kan krävas tidigarelagda ombyggnationer om många (och stora) solcellsanläggningar (mängdlära) ansluts till i ett befintligt elnät.

Med vad kan man skydda sig mot överspänning i nätet?
Har grannar med solceller och snart en ny bergvärmepump i källaren

 

[Merko]

Kan ju passa på att fråga de som vet även om detta: planer finns ju som bekant för nya stålverk baserat på den sk Hybrit-processen där vätgas har en kärnfunktion som ersättning för traditionellt kolbrännade. Hur tänker man sig lagring och transport av vätgas i dessa system? Finns det några referensanläggningar för denna storskaliga vätgasdrift eller är det endast fromma förhoppningar om framtida teknikutveckling som man säljer dessa prospekt på?

Lokal produktion med elektrolys, lokal lagring, ingen transport. Det som krävde teknikutveckling var nog bara själva ståltillverkningsprocessen, men det ska de ju redan ha testat med goda resultat. Så nu handlar det nog "bara" om att skala upp med befintlig teknik.

 

[Merko]

Om du inte tror att en investerings värdeminskning påverkar lönsamheten har du helt missförstått begreppet lönsamhet.

Jag kan inte se att jag räknat fel eftersom den person jag citerade som jag förstod inte amorterade och därmed minskar inte räntekostnaden.

Finns ingen som hävdar att värdeminskning inte påverkar lönsamheten. Det gör den absolut och det finns såklart med i varje seriös kalkyl på ett eller annat sätt. Men är kalkylen positiv så betraktas en investering som lönsam omedelbart. Räknar man på ett annat sätt bör man inte svänga sig med etablerade begrepp som lönsamhet, för då skapar man bara förvirring.

I mitt räkneexempel fanns ingen amorterring med, det är korrekt. Exemplet handlar ju inte om hur jag gör i praktiken (vi hade inget särskilt lån på solcellerna, och jodå vi amorterar massor på bolånet), utan om att skapa en kalkyl som inte handlar om just våra förhållanden utan är mer allmänt relevant.

Men i min kalkyl fanns räntekostnader med, och ingenting om att dessa kostnader skulle minska med tiden. Så det som blir fel när du räknar är att du å ena sidan lägger till avbetalning på ett hypotetiskt lån, men inte räknar med att det minskar räntekostnaderna. Förändrar du en sak i kalkylen så måste du göra konsekvensändringar på andra delar.

 

[lars_stefan_axelsson]

F.ö. så svamlar du om ett ämne du inte känner.

Då får du gärna upplysa mig.

 

[lars_stefan_axelsson]

Kan ju passa på att fråga de som vet även om detta: planer finns ju som bekant för nya stålverk baserat på den sk Hybrit-processen där vätgas har en kärnfunktion som ersättning för traditionellt kolbrännade. Hur tänker man sig lagring och transport av vätgas i dessa system? Finns det några referensanläggningar för denna storskaliga vätgasdrift eller är det endast fromma förhoppningar om framtida teknikutveckling som man säljer dessa prospekt på?

Där tänker man sig lagring i stora bergrum. Det finns anläggningar där man lagrar större mängder vätgas, t ex i gamla saltlager djupt ner. Sådana lager finns vid några större raffinaderier där man tillverkar vätgas ("all" vätgas idag tillverkas som sagt från fossila kolväten).

Problemet är att det inte finns rätt geologi överallt. I Sverige så rör det sig om lokaler under havsbotten runt södra delen av landet.

Anläggningar i havet är som bekant rejält mycket dyrare än samma anläggning på land.

Så även om situationen är bättre än exv. pumplager för vatten (där man är rejält begränsad av geografin) så är det å andra sidan inte så att det bara är att borra var som helst.

 

[lars_stefan_axelsson]

Finns ingen som hävdar att värdeminskning inte påverkar lönsamheten. Det gör den absolut och det finns såklart med i varje seriös kalkyl på ett eller annat sätt. Men är kalkylen positiv så betraktas en investering som lönsam omedelbart. Räknar man på ett annat sätt bör man inte svänga sig med etablerade begrepp som lönsamhet, för då skapar man bara förvirring.

Den svenska Wikipedia-sidan t ex listar inte mindre än åtta olika sätt att göra investeringskalkyler, och de får ändå inte med alla... Vissa av dem tar med avskrivningar, medan andra inte gör det. Den mest populära payback-metoden tar inte med avskrivningar och det är därför man påpekar att en av nackdelarna med den är att man inte enkelt kan avgöra om investeringen är lönsam eller inte. (Men den är lätt att räkna på, så därför är den populär).

Så vad du säger kan argumenteras med betydligt större nyans. Det är långtifrån så enkelt.

I det här fallet är det naturligtvis helt huvudlös att kalla en investering lönsam om det visar sig att den "lönsamheten" baseras på att man bränner sitt kapital utan att räkna med det!

De allra flesta är fö överens om att när det kommer till företagande så krävs det vinst för att vara lönsam. Det är svårt att gå med vinst någon längre stund om man inte tar avskrivningar med i beräkningen. (Försök att köra taxi, eller lastbil t ex utan att göra det... Kommer inte att gå något vidare.)