D
K Krille4 skrev:
Det är nog få som föenekar att det finns vissa "bidrag" som är lönsamma för samhället. Jag är dock tveksam till att "Det är rent allmänt lönsamt för staten att bara ge medborgarna pengar, förutsatt att de används"

/Krille
Sk medborgarlön, mycket lönsamt och snart här!
 
D djac skrev:
Sk medborgarlön, mycket lönsamt och snart här!
Fortfarande inte samma sak som att "Det är rent allmänt lönsamt för staten att bara ge medborgarna pengar, förutsatt att de används" 😉
 
Hej,

För den intresserade, i ämnet solceller och batterilagring och efterfrågeflexibilitet.

”Ett förslag på nätkod för efterfrågeflexibilitet (DR) har tagits fram av en grupp experter från EU DSO Entity och ENTSO-e på uppdrag av EU-kommissionen.” https://www.energiforetagen.se/frag...atkod-for-efterfrageflexibilitet-i-efterhand/

Ett webbinarie, i ämnet hölls den 26 oktober 2023; Webbinarium – nätkod efterfrågeflexibilitet”

Nätkod för efterfrågeflexibilitet (DR) är en stor (omfattande) fråga som det nog tar lång tid för den enskilde att sätta sig in i, men tidplanen handlar om att det skall vara i bruk om ett drygt år, det vill säga fr.o.m. årsskiftet 2025.

Idag har jag inga planer på solceller, batterilagring eller stödtjänster, men den som är intresserade av dessa saker, bör nog börja titta på vad arbetet med nätkoden för efterfrågeflexibilitet (DR) innebär för sin del.

Arbetet med nätkoden syftar bl. a. till att klara av den alltmer komplexa elenergimarknaden med ökande mängd av involverade för generering och elanvändning. För att klara detta så kan det t.ex. innebära att nätoperatören (elnätsbolaget) kan gå in och styra vilka som får leverera in till elnätet.

Detta kan därmed ha betydelse för den som är intresserad av t.ex. solceller, batterilagring och efterfrågeflexibilitet.
 
Redigerat:
M Martin Lundmark skrev:
Hej,

För den intresserade, i ämnet solceller och batterilagring och efterfrågeflexibilitet.

”Ett förslag på nätkod för efterfrågeflexibilitet (DR) har tagits fram av en grupp experter från EU DSO Entity och ENTSO-e på uppdrag av EU-kommissionen.” [länk]

Ett webbinarie, i ämnet hölls den 26 oktober 2023; Webbinarium – nätkod efterfrågeflexibilitet”
[media]
Nätkod för efterfrågeflexibilitet (DR) är en stor (omfattande) fråga som det tar lång tid för den enskilde att sätta sig in i, men tidplanen handlar om att det skall vara i bruk om ett drygt år fr.o.m. 2025.

Idag har jag inga planer på solceller, batterilagring eller stödtjänster, men den som är intresserade av dessa saker, bör nog börja titta på vad arbetet med nätkoden för efterfrågeflexibilitet (DR) innebär för sin del.

Arbetet med nätkoden syftar bl. a. till att klara av den alltmer komplexa elenergimarknaden med ökande mängd av involverade för generering och elanvändning. För att klara detta så kan det t.ex. innebära att nätoperatören (elnätsbolagrt) kan gå in och styra vilka som får leverera in till elnätet.

Detta kan därmed ha betydelse för den som är intresserad av solceller och batterilagring och efterfrågeflexibilitet.
Tack för info. Det gäller att inte vara sist på bollen om man vill hänga på tåget mot framtiden...
 
  • Gilla
mortimer
  • Laddar…
F fsn skrev:
[bild]

Det är kanske inte så jävla dumt att vara lite förberedd med lite
M Martin Lundmark skrev:
Hej fsn

Så, då är vi alltså överens om att i samband med stödtjänster, så kan det dels innebära effektförluster, dels innebära spänningsfall respektive spänningshöjning i elnätet.

Och att vi bör ta höjd, för att detta kan innebära att vi kan få betala effektavgifter i samband med stödtjänster.

Är vi då även överens om att det även (speciellt om t.ex. många installerar batterier eller det installeras stora ´batterier) kan innebära spänningsfall respektive spänningshöjning i elnätet, som kan föranleda att elnätsbolagen behöver genomföra förtida nätförstärkningar på samma sätt som vid ökningen av antal solceller i villaområden.

Och att det är rimligt att energimarknadsinspektionen där, har samma synpunkt som vid ökningen av antal solceller i villaområden, nämligen att den som orsakar en kostnad i elnäten även skall stå för kostnaden.
Är det inte så att energi till/från batterier utnyttjas när det är överkott/underskott av energi
 
lilytwig lilytwig skrev:
Är det inte så att energi till/från batterier utnyttjas när det är överkott/underskott av energi
Det ökar väl knappast belastningen på nätet, utan tvärt om.
 
lilytwig lilytwig skrev:
Det ökar väl knappast belastningen på nätet, utan tvärt om.
Nu får du göra skillnad på lokalnät och stamnät. När solen skiner på sommaren så producerar lokalnäten massor av energi, detta trots att det kan vara "underskott" (högt pris) i stamnäten.

Batterierna jämnar ut detta en del så att produktionen inte belastar lokalnäten lika mycket, men då blir ju "underskottet" i stamnätet ännu större under dessa timmar. När batteriet sedan används på kvällen eller natten så kommer eventuellt "underskott" då att kompenseras för, men tyvärr är ju förbrukningen på natten så låg att priset relativt sett är lågt då. Detta gör att det lönsammaste är att använda elen så gott man kan på dagen/kvällen och sedan sälja överskottet för att sedan köpa el på natten istället.

Så ditt batteri jobbar då i huvudsak på skillnaden mellan intäkten vid försäljning och kostnaden vid inköp (i mitt nät runt 20 öre) om du laddar det med solenergi. laddar du det istället med inköpt el på natten och förbrukar när det är som dyrast på dagen (genom att sälja mer el då) så jobbar det med skillnaden i elpris mellan natten och dagen (minus 20 öre, som du förlorar på varje köp/sälj-runda, förutom energiförluster och slitagekostnaden för varje kWh).

För att batteriet skall löna sig (nu räknar jag inte in effekttariffer, vilket kan krångla till det ytterligare) så måste skillnaden mellan dag och natt vara stor, vilket främst inträffar på det kalla halvåret då solen inte lyser så mycket. Och då gör batteriet också nytta (det är därför det är stor skillnad i priset på elen mellan dag och natt). Och då belastar man inte heller lokalnätet utan man får nytta där också.
 
pacman42 pacman42 skrev:
Nu får du göra skillnad på lokalnät och stamnät. När solen skiner på sommaren så producerar lokalnäten massor av energi, detta trots att det kan vara "underskott" (högt pris) i stamnäten.

Batterierna jämnar ut detta en del så att produktionen inte belastar lokalnäten lika mycket, men då blir ju "underskottet" i stamnätet ännu större under dessa timmar. När batteriet sedan används på kvällen eller natten så kommer eventuellt "underskott" då att kompenseras för, men tyvärr är ju förbrukningen på natten så låg att priset relativt sett är lågt då. Detta gör att det lönsammaste är att använda elen så gott man kan på dagen/kvällen och sedan sälja överskottet för att sedan köpa el på natten istället.

Så ditt batteri jobbar då i huvudsak på skillnaden mellan intäkten vid försäljning och kostnaden vid inköp (i mitt nät runt 20 öre) om du laddar det med solenergi. laddar du det istället med inköpt el på natten och förbrukar när det är som dyrast på dagen (genom att sälja mer el då) så jobbar det med skillnaden i elpris mellan natten och dagen (minus 20 öre, som du förlorar på varje köp/sälj-runda, förutom energiförluster och slitagekostnaden för varje kWh).

För att batteriet skall löna sig (nu räknar jag inte in effekttariffer, vilket kan krångla till det ytterligare) så måste skillnaden mellan dag och natt vara stor, vilket främst inträffar på det kalla halvåret då solen inte lyser så mycket. Och då gör batteriet också nytta (det är därför det är stor skillnad i priset på elen mellan dag och natt). Och då belastar man inte heller lokalnätet utan man får nytta där också.
Jag har inte kommenterar något om lönsamhet. Jag menar att batterier hjälper till att balansera inte tvärt om. Finns inte anledning att bygga om några nät pga batterier.
 
lilytwig lilytwig skrev:
Jag har inte kommenterar något om lönsamhet. Jag menar att batterier hjälper till att balansera inte tvärt om. Finns inte anledning att bygga om några nät pga batterier.
Det kan krävas om batterierna skickar ut el eller konsumerar mer el när nätet är som hårdast utnyttjat (beroende på riktning). Sannolikheten att det skall ske är inte jättestor baserat på hur lönsamheten med att använda batterier ser ut (vilket var orsaken till att jag gick igenom detta mer i detalj), men det skulle i teorin kunna bli så om resurserna utnyttjas för att hantera bortfall av produktion i nätet som tidigt som produktionen redan ligger på max, eller att batterierna laddas direkt efter att de använts för att hantera bortfall i konsumtion vid höglast. Men det behövs många batterier i lokalnätet för att detta skall bli ett batteri. Men om man subventionerar detta hårt och CheckWatt fortsätter att betala bra så kanske det kan bli ett problem.
 
F
pacman42 pacman42 skrev:
Nu får du göra skillnad på lokalnät och stamnät. När solen skiner på sommaren så producerar lokalnäten massor av energi, detta trots att det kan vara "underskott" (högt pris) i stamnäten.

Batterierna jämnar ut detta en del så att produktionen inte belastar lokalnäten lika mycket, men då blir ju "underskottet" i stamnätet ännu större under dessa timmar. När batteriet sedan används på kvällen eller natten så kommer eventuellt "underskott" då att kompenseras för, men tyvärr är ju förbrukningen på natten så låg att priset relativt sett är lågt då. Detta gör att det lönsammaste är att använda elen så gott man kan på dagen/kvällen och sedan sälja överskottet för att sedan köpa el på natten istället.

Så ditt batteri jobbar då i huvudsak på skillnaden mellan intäkten vid försäljning och kostnaden vid inköp (i mitt nät runt 20 öre) om du laddar det med solenergi. laddar du det istället med inköpt el på natten och förbrukar när det är som dyrast på dagen (genom att sälja mer el då) så jobbar det med skillnaden i elpris mellan natten och dagen (minus 20 öre, som du förlorar på varje köp/sälj-runda, förutom energiförluster och slitagekostnaden för varje kWh).

För att batteriet skall löna sig (nu räknar jag inte in effekttariffer, vilket kan krångla till det ytterligare) så måste skillnaden mellan dag och natt vara stor, vilket främst inträffar på det kalla halvåret då solen inte lyser så mycket. Och då gör batteriet också nytta (det är därför det är stor skillnad i priset på elen mellan dag och natt). Och då belastar man inte heller lokalnätet utan man får nytta där också.
Det var ju en ordentlig vänding från det du har pratat om de senaste månaderna som i princip bara har handlat om att priserna dagtid vid sol alltid blir skitlåga pga all utbyggnad av solel. Det måste vara praktiskt och jävligt smidigat att alltid kunna vända kappan efter vinden, lite beroende på frågeställning och vad man vill vara emot.
 
  • Gilla
Jonatan79
  • Laddar…
F
lilytwig lilytwig skrev:
Är det inte så att energi till/från batterier utnyttjas när det är överkott/underskott av energi
Jo i princip, om det fortfarande är frekvenshållningsreserv vi pratar om. Viket gör ordbajsarens resonemang rätt meningslöst.
 
  • Gilla
Jonatan79
  • Laddar…
F fsn skrev:
Det var ju en ordentlig vänding från det du har pratat om de senaste månaderna som i princip bara har handlat om att priserna dagtid vid sol alltid blir skitlåga pga all utbyggnad av solel. Det måste vara praktiskt och jävligt smidigat att alltid kunna vända kappan efter vinden, lite beroende på frågeställning och vad man vill vara emot.
Vad syftar du på nu? Jag har inte ändrat åsikt vad jag vet. Det finns tillfällen då priserna är höga trots solproduktion och vice versa. Vad som sker vid enstaka tillfällen och hur genomsnittet ser ut är två helt olika saker.
 
F fsn skrev:
Jo i princip, om det fortfarande är frekvenshållningsreserv vi pratar om. Viket gör ordbajsarens resonemang rätt meningslöst.
Frekvensreglering sker främst när det är oväntat överskott/underskott av energi, dvs när något dramatiskt inträffar i nätet. Exempel på detta kan vara frånfälle av kärnkraftverk, frånfälle av en eller flera stora konsumenter (exempelvis pga kabelbrott till ett smältverk/kraftverk eller en trasig högspänningstransformator).
 
lilytwig lilytwig skrev:
Är det inte så att energi till/från batterier utnyttjas när det är överkott/underskott av energi
lilytwig lilytwig skrev:
Det ökar väl knappast belastningen på nätet, utan tvärt om.
Hej lilytwig

Det kan finnas en liten förvirring här. Det gäller att vara tydlig att beskriva vad man menar, och det är inte helt enkelt.

I elnät med bara en effektriktning (t.ex. mot en villa) så blir rimligen uttrycket, belastning på elnätet, entydigt. Elektrisk effekt går mot huset. Men samtidigt så säger uttrycket (belastning på elnätet) även att t.ex. kablar och transformatorer i elnätet belastas som innebär effektförluster och spänningsfall.

I elnät med två effektriktningar (t.ex. mot och från en villa) där finns belastningen av kablar och transformatorer i elnätet i båda effektriktningarna. Båda effektriktningarna innebär effektförluster och spänningsfall, där spänningfallet har olika polaritet beroende på effektriktningen.

Elnätsföretagen genererar själv ingen elenergi, utan köper elenergi för att kompensera förlusterna från elenergiföretagen. Eftersom det finns effektförluster i båda riktningarna så är för elnätsföretagen uttrycket ”belastningen på nätet” (i kablar och transformatorer) och behovet att köpa in elenergi, oberoende av effektriktningen.

Elnätsföretagen debiterar sedan de som är anslutna till elnätet (alltså oss elkunder) för dessa elenergikostnader som uppstår i båda effektriktningarna i elnäten.

När det t.ex. gäller elnätets belastning från batterier (i kablar och transformatorer, och gällande elnätsföretagen) för t.ex. systemtjänster så finns det alltså i båda effektriktningarna.
 
Redigerat:
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
F
pacman42 pacman42 skrev:
Frekvensreglering sker främst när det är oväntat överskott/underskott av energi, dvs när något dramatiskt inträffar i nätet. Exempel på detta kan vara frånfälle av kärnkraftverk, frånfälle av en eller flera stora konsumenter (exempelvis pga kabelbrott till ett smältverk/kraftverk eller en trasig högspänningstransformator).
Vad bra. Då har vi idag, vad jag kan räkna till bara genom att kika på ett batteri anslutet till Checkwatt haft inte mindre än 14st dramatiska händelser, som oplanerat stoppade kärnkraftverk, kabelbrott vid smältverk, trasiga högspänningstransformatorer mm. Och jag antar, (kanske felaktigt) att detta är bara för SE3. VArför inte skriva som det är istället, den frekvenshållningsreserven (FCR-D) går in vid frekvenser lägre än 49,9Hz och högre än 50,1Hz. Oavsett orsak antar jag.

Och, det är fortfarande en samhällskritisk tjänst som verkligen behövs, varför det blir lite löjligt när ordbajsaren krånglar in sig i hur det belastar nätet på ena eller andra sättet.
 
  • Gilla
kashieda och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.