Varför olika cop på flvp och berg/mark värmepump?
Hej!
jag letar efter lämplig beg värmepump att koppla in på markvärmeslinga.
jag har hittat några frånluftare till bra pris. Men varför har dom ofta cop på runt 3 och bv runt 5? Själva pumpen borde ju kunna ge bättre cop då avluften är varmare än brine i bv?
jag letar efter lämplig beg värmepump att koppla in på markvärmeslinga.
jag har hittat några frånluftare till bra pris. Men varför har dom ofta cop på runt 3 och bv runt 5? Själva pumpen borde ju kunna ge bättre cop då avluften är varmare än brine i bv?
Kan det vara så enkelt att luften, som levererar värmen i en FLVP är en dålig värmebärare.
Så det är inte så mycket energi som finns där att "återvinna".
Och för att krama ut tillräcklig energi ur frånluften måste pumpen sänka dess temperatur till eller under 0°C, och då behövs en del av energin också till avfrostning.
En amatörs gissningar
Så det är inte så mycket energi som finns där att "återvinna".
Och för att krama ut tillräcklig energi ur frånluften måste pumpen sänka dess temperatur till eller under 0°C, och då behövs en del av energin också till avfrostning.
En amatörs gissningar
Förutom att energiinnehållet är mindre i luft, ca 0,33w/kg/grad mot vattens 1,16w/kg/grad så är förångarens växlingsyta betydligt mindre i en flvp. Den borde ju vara 3 gånger så stor som vvp om den skulle vara jämförbar. Flvp är byggd för att vara ett återvinningsagregat. Man har kompromissat när det gäller 2kW-pumparna och tillåter den bara gå ned till 0 grader, antagligen för att slippa avfrostningar och samtidigt få en hållbarare produkt.
Du skriver att du ska koppla till en jordslinga, förmodar att det är IVT495 som du har tänkt dig. Säkert får du bättre cop om du kör mot en fullskalig jordslinga, fast du får nog justera den lite så att den går kallare. När det sedan blir tid för kompressorbyte sätter du en lite större.
Du skriver att du ska koppla till en jordslinga, förmodar att det är IVT495 som du har tänkt dig. Säkert får du bättre cop om du kör mot en fullskalig jordslinga, fast du får nog justera den lite så att den går kallare. När det sedan blir tid för kompressorbyte sätter du en lite större.
Nja, en så kallad 2kW pump ska altså kunna leverera 2 kW i tim, där skulle man kunna säga 2kWh pump, men det blir lite klumpigt, men visst, det är korrekt. När det gäller energiinnehållet, omsatt från joule till watt håller jag inte med. Tiden har inget med att göra hur mycket energi ett medium håller kg/grad. Då vore det korrekta att använda en annan enhet men det gör det samtidigt mindre överskådligt för gemene man. Och, t o m du som retade dig på min utsvävning förstod vad jag menade, det är väl det som är det viktigaste, att bli förstådd, eller hur?jensaro skrev:
Hmm, Jag får väl skriva i joule eller Ws i fortsättningen då, eller inte skriva alls i detta ämne då det finns risk att folk blir förvirrade, och det vill jag ju inte.
Jag tar Mats ur skolan.
Jag tar Mats ur skolan.
Nej, varför det?
Skriv bara med korrekta benämningar, enheter osv. Mycket lämpligt med tex kWh, kJ, kg, K, ..... alla lämpliga och greppbara med rimliga mätetal i de fall vi brukar beröra här. Ofta blir det lite sammanblandningar i de här fallen du är inte ensam ion, händer mig också så du behöver inte vara så snarstucken.
Skriv bara med korrekta benämningar, enheter osv. Mycket lämpligt med tex kWh, kJ, kg, K, ..... alla lämpliga och greppbara med rimliga mätetal i de fall vi brukar beröra här. Ofta blir det lite sammanblandningar i de här fallen du är inte ensam ion, händer mig också så du behöver inte vara så snarstucken.
Jag är inte snarstucken. Inser bara att jag inte förmår hålla detta på en vetenskaplig nivå.
"1 eV definieras som den mängd kinetisk energi som en elektron tillgodogör sig när den accelereras genom att passera en spänningspotential på 1 volt. 1 eV har experimentellt bestämts till ungefär 1,60217733 × 10<sup>-19</sup> joule.
1 BTU definieras som den mängd värme som behövs för att höja temperaturen på 1 pound avoirdupois luftfritt vatten 1°F under konstant tryck på 1 atmosfär, startandes vid den temperatur där vattnets densitet är som störst, 39.1°F. 1 BTU motsvarar ungefär den energi som frigörs när toppen på en tändsticka brinner.
1 kalori är den mängd värme som behövs för att öka temperaturen på 1 gram vatten, 1 grad Celsius."
Utan kommer att sladda tillbaka på vad jag en gång lärt mig. Den här sidan är för mig inget viktig, det finns ett annat forum för värmepumpar och kyltekniska frågor som är attraktivare för mig, så varför sticka ut hakan här.
"1 eV definieras som den mängd kinetisk energi som en elektron tillgodogör sig när den accelereras genom att passera en spänningspotential på 1 volt. 1 eV har experimentellt bestämts till ungefär 1,60217733 × 10<sup>-19</sup> joule.
1 BTU definieras som den mängd värme som behövs för att höja temperaturen på 1 pound avoirdupois luftfritt vatten 1°F under konstant tryck på 1 atmosfär, startandes vid den temperatur där vattnets densitet är som störst, 39.1°F. 1 BTU motsvarar ungefär den energi som frigörs när toppen på en tändsticka brinner.
1 kalori är den mängd värme som behövs för att öka temperaturen på 1 gram vatten, 1 grad Celsius."
Utan kommer att sladda tillbaka på vad jag en gång lärt mig. Den här sidan är för mig inget viktig, det finns ett annat forum för värmepumpar och kyltekniska frågor som är attraktivare för mig, så varför sticka ut hakan här.
Saxat från Wiki.
"Specifik värmekapacitet, värmekapacitivitet, är en fysikalisk storhet som anger ett ämnes förmåga att magasinera termisk energi, det vill säga ange ett ämnes termiska tröghet. Den anges i joule per kilogram för att uppnå en temperaturdifferens av en kelvin [K] med enheten [J/(kg·K)]. Man kan använda grad Celsius [°C] istället för Kelvin eftersom det rör sig om differenser, ej absoluta tal. En äldre beteckning är ”specifikt värme”. Värmekapacitiviteten hos ett ämne kan beskrivas som den mängd energi som går åt för att värma upp ett kilogram av ämnet en grad.Talet är i stort sett konstant inom ett ämnes fas, men förändras då det byter tillstånd. Exempelvis har vatten värdet 4,18 kJ/(kg·K) i flytande form (i äldre enheter 1 kalori per gram per grad) och ungefär hälften i fast tillstånd. Man skulle kunna tro att tyngre ämnen har högre värmekapacitivitet, men så är inte nödvändigtvis fallet.
Att som jag översätta det till Watt för att möjliggöra ett enkelt överslag gentemot Wh är så klart förkastligt.
"Specifik värmekapacitet, värmekapacitivitet, är en fysikalisk storhet som anger ett ämnes förmåga att magasinera termisk energi, det vill säga ange ett ämnes termiska tröghet. Den anges i joule per kilogram för att uppnå en temperaturdifferens av en kelvin [K] med enheten [J/(kg·K)]. Man kan använda grad Celsius [°C] istället för Kelvin eftersom det rör sig om differenser, ej absoluta tal. En äldre beteckning är ”specifikt värme”. Värmekapacitiviteten hos ett ämne kan beskrivas som den mängd energi som går åt för att värma upp ett kilogram av ämnet en grad.Talet är i stort sett konstant inom ett ämnes fas, men förändras då det byter tillstånd. Exempelvis har vatten värdet 4,18 kJ/(kg·K) i flytande form (i äldre enheter 1 kalori per gram per grad) och ungefär hälften i fast tillstånd. Man skulle kunna tro att tyngre ämnen har högre värmekapacitivitet, men så är inte nödvändigtvis fallet.
Att som jag översätta det till Watt för att möjliggöra ett enkelt överslag gentemot Wh är så klart förkastligt.
Bör nog förklara vad jag menar." Exempelvis har vatten värdet 4,18 kJ/(kg·K) i flytande form" 4,18kJ = 4180J = 4180Ws och då tidsenheten för Wh är en timme vilket är 3600sec tar man 4180/3600= 1,16w eller Wh som hävdats. Men då energin vi just räknat om inte har med tid att göra, lika lite som Joule, föredrar jag skriva enbart w Konverteringen från Joule till Wh har däremot med tid att göra.
Vad är det för värmepump? Förångare-kondensor-kompressor måste vara balanserat, lite kan man tänja men inte hur mycket som helst.putte82 skrev: