D Danne824 skrev:
Okej jag ska orka svara på ditt inlägg, vad är cosfi på en modern VVB? =1?
Ja det trodde jag var ganska självklart. Dvs ett cos(fi) mycket nära ett. Ja så nära att det kan kvitta.

(Lite induktans finns alltid i ledare osv, så 1 kan det strängt taget aldrig bli. Men vi behöver inte vara så stränga.)

Någon däremot?

Vad resistorer däremot kan ha är lägre resistans när de är kalla vilket naturligtvis ger en strömstöt. Glödlampor är ett gammalt hederligt exempel. De tenderade att gå sönder när man slog på dem av främst detta skäl.

Enligt siffror jag hittar på nätet så kan "startströmmen" för en halogenglödlampa (som är värre) vara så hög som 5x nominell ström. Men denna strömstöt varar mycket kortare tid än från t ex en elmotor där ju strömrustningen uppstår pga helt andra fenomen. För en glödlampa så är den som bekant så kort att man kan hantera den genom att tända lampan vid nollgenomgången. Innan spänningen når toppvärde (5ms senare) har tråden hunnit bli så varm att strömrusningen begränsas.

(Iaf för en vanlig lampa. Mina egna dimmade halogenlampor med mjukstart håller "för evigt". De är nog de lampor jag har som hållit längst.)

Enligt nätet (hittar inget bekvämt sätt att länka) så är en varmvattenberedare antagligen snällare:

"The Nichrome element of an immersion heater has about ten times lower temperature coefficient of resistance per degree (0.0004) vs tungsten (0.0045).
If kanthal is used (0.0029) it starts to get closer.

Note1: The incandescent lamps also burn hotter so their cold to hot current swing is larger.
Note2: Heater wires are thicker/heavier compared to incandescent bulbs and would take longer to heat up."

Jag väter fingret, stoppar det i luften, och säger att startströmsförloppet för en varmvattenberedare antagligen inte påverkar en säkrings livslängd mätbart. Dvs variationer i säkringsindividerna dränker helt den effekten. Strömrustningen är för liten och kortvarig. Här är det med största säkerhet långvarig överlast som är boven i dramat.

Men jag är, som alltid, öppen för förslag. Någon som hävdar motsatsen?
 
  • Gilla
Roger Fundin och 8 till
  • Laddar…
Långt inlägg utan att jag riktigt förstår vad du menar och vill säga men jag såg att du hade uppbackning.

Kort svar till dig cosfi på en VVB är 0,8 - 0,9.

Har du en högre belastning än vad avsäkring är så har du.

TS har redan svarat, säkringen är en diazed-säkring.

Dvs. en tråd i säkringen brinner av vid för hög belastning.

TS har även sagt att belastningen är högre än de 6A som belastningen är avsäkrad för.

Vad har du för några problem?
 
Har verkligen en VVB lika dålig verkningsgrad som en bättre elmotor ???
Vad jag har fått lära mig är att "apparater" typ VVB, elelement mm har en verkningsgrad som är ytterst nära 100% (cosfi 1). Vart tar då resten av elenergin som matas in i elpatronen vägen vägen, det som inte blir värme.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 4 till
  • Laddar…
A
Själva elpatron är säkert nästan en helt resistiv effektutveckling men det kanske blir en viss reaktiv effekt i elektronik och annat? Det är en bra fråga. Håller med elmont att man brukar väl anse vvb som cos fi 1.

Min vattenkokare visar en effektfaktor på 0,9 när jag kokar vatten.
 
Cosinus fi säger inget om lastens verkningsgrad, utan är ett mått på fasförskjutningen mellan spänning och ström för laster som inte är rent resistiva.

Verkningsgraden på el-elementet i en vattenvärmare är i princip 100% då all energi övergår i värme, Sedan kan själva varmvattenberedaren (som ett system) ha en lägre verkningsgrad, det beror på att man då inkluderar värmeförluster från vattentanken, dess isolering och manteln.
 
  • Gilla
ahman och 2 till
  • Laddar…

lars_stefan_axelsson - Jag tycker att du har skrivit en bra teoretisk utläggning på en hög nivå som diskuterar materialtekniska detaljer, och jag håller med dig i ditt resonemang och dina slutsatser.


(texten blev konstig, vet inte varför...)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.