3 245 413 läst · 11 032 svar
3245k läst
11,0k svar
Värsta elkopplingen?
Frågan är vad man har för nytta av en sån siffra öht. Jag ser det som enormt endimensionellt och i stort oanvändbart.Tomtom79 skrev:Finns mängder med generella tumregler kring detta, en vanlig är 1% som jag sett ofta. Det mäts i många produktionsmiljöer förstås, av kvalitetsavdelningarna främst. Jag har sett siffror mellan 1 och 7% beroende på vad som mäts och hur "viktigt" det som mäts anses vara. Om man exempelvis knappar in fakturor i system så är fel-kvoten mycket lägre på saker som summan, kontonummer och sådant, medans informationsfält som personen antar aldrig kommer läsas innehåller mycket mer fel.
Sen är det ju förstås löjligt att diskutera själva procentsatsen, poängen som Boggi försöker förmedla är ju att oavsett hur noga någon försöker utföra ett arbete så kommer man göra misstag, om inte kontroller används för att förbättra utfallet. Och detta i en absolut inte obetydlig omfattning. Om det sen är 1 eller 2 % spelar ju ingen roll...
Antar att de flesta med eller omedvetet har egna självkontroller i sina uppgifter, jobb som helt tar bort stor del av ev fel av typen där man kan tänka sig tumreglerna. Så gör tex jag själv och får rimligt bra resultat varierande beroende på vad det rör sig om men konvergerar knappast mot något fixt.
I fallet mätarbyte kan man nog komma bra fram om man ger den grundläggande infon till utförarna på ett bra sätt. Lite anpassat efter individerna och lett av någon engagerad med social förmåga och färdigheter jämsides med de tekniska, pratiska osv.
Redigerat:
Enda nyttan är att den kanske kan påverka de som har en naivt orealistisk tro om människors ofelbarhet. Om någon tror på den siffran betyder det kanske att de förstår att det alltid kommer att förekomma mänskliga misstag, och förhoppningsvis anpassar de sig efter den insikten.GK100 skrev:
Då kan det kanske kvitta vad procentsiffran är i absoluta tal.
Då har du nog inte mycket koll på produktion och det är ju ok. Det används enormt mycket i produktion och kvalitetsarbete. I all serietillverkning vill man ha koll på felprocenten, den är med och styr alla beslut om åtgärder. Vet jag att en felaktig produkt kostar företaget 1000:- och att vi har 1% fel så är det helt ok om vi tjänar 15 000 styck. Men tjänar vi 3:- stycket så blir det helt plötsligt väldigt viktigt att minska felprocenten.GK100 skrev:Frågan är vad man har för nytta av en sån siffra öht. Jag ser det som enormt endimensionellt och i stort oanvändbart.
Antar att de flesta med eller omedvetet har egna självkontroller i sina uppgifter, jobb som helt tar bort stor del av ev fel av typen där man kan tänka sig tumreglerna. Så gör tex jag själv och får rimligt bra resultat varierande beroende på vad det rör sig om men konvergerar knappast mot något fixt.
I fallet mätarbyte kan man nog komma bra fram om man ger de grundläggande infon till utförarna på ett bra sätt. Lite anpassat efter individerna och lett av någon engagerad med social förmåga och färdigheter jämsides med de tekniska, pratiska osv.
Sen om produkten är en vara eller en tjänst kan kvitta, samma resonemang gäller.
I fallet mätarbyte, om man med egenkontroll kan komma ner till 1 på 10 000 byte, så kan man ställa det i relation till snittkostnaden när man gör fel. Är denna kostnad några tusenlappar åt gången kan det ju kvitta, är kostnaden nerbrända hus och döda kunder är det en annan femma. Det är ordet "nog" i ditt antagande som kan göra en kvalitetsansvarig eller VD nervös.
Hehe, den historien hörde jag också för länge sedan - den är bra. Påminner om kvalitetsingenjören som fått en utbildning i statistisk mottagningskontroll. Han fick en uppgift att kontrollräkna 1000 enkronor - men när han kom till 600 - konstaterade han (baserat på sina nya kunskaper) att "har det stämt så här långt - så stämmer resten också".D Dilato skrev:Det finns ju en gammal historia om en beställning till ett japanskt? bolag (kända för sin kvalitet) av komponenter där beställaren specificerat typ 2% fel.
När beställningen leverades var det 100% felfria komponenter samt en låda vid sidan om med trasiga komponenter märkt "felaktiga enligt beställning".
Vi kan ta bort nog om det gör någon skillnad. Självklart känner jag till användningen du nämner och tyvärr måste jag säga att det finns många exempel där de som handhar det på olika nivåer borde utsättas för samma metoder. Verkar inte sällan attrahera en viss personlighetstyp åtminstone i nivåer närmre det operativa på golvnivå. Viktigaste borde vara att försöka förstå och styra processerna rätt och då inte bara enligt vad man fått sig itutat i följa John kurser etc. Taylorismens dyningar lever kanske i olika former.Tomtom79 skrev:Då har du nog inte mycket koll på produktion och det är ju ok. Det används enormt mycket i produktion och kvalitetsarbete. I all serietillverkning vill man ha koll på felprocenten, den är med och styr alla beslut om åtgärder. Vet jag att en felaktig produkt kostar företaget 1000:- och att vi har 1% fel så är det helt ok om vi tjänar 15 000 styck. Men tjänar vi 3:- stycket så blir det helt plötsligt väldigt viktigt att minska felprocenten.
Sen om produkten är en vara eller en tjänst kan kvitta, samma resonemang gäller.
I fallet mätarbyte, om man med egenkontroll kan komma ner till 1 på 10 000 byte, så kan man ställa det i relation till snittkostnaden när man gör fel. Är denna kostnad några tusenlappar åt gången kan det ju kvitta, är kostnaden nerbrända hus och döda kunder är det en annan femma. Det är ordet "nog" i ditt antagande som kan göra en kvalitetsansvarig eller VD nervös.
En förståelse för vad man gör och varför är bästa medicinen i de flesta fall, mätarbyten avviker knappast från det heller. Ser bilden på tidigare potentaten Buskhe inom Eon vid förra större mätarbytet sitta och fåna sig framför en mätartavla med mejseln i näven.
Du har helt rätt. Jag vill peka på att det finns en övertro på att man aldrig gör några fel. Men också en kraftig övertro på att en s.k. "självkontroll" garanterar en absolut felfrihet - "operatören skall ju ha kollat en extra gång".Tomtom79 skrev:Finns mängder med generella tumregler kring detta, en vanlig är 1% som jag sett ofta. Det mäts i många produktionsmiljöer förstås, av kvalitetsavdelningarna främst. Jag har sett siffror mellan 1 och 7% beroende på vad som mäts och hur "viktigt" det som mäts anses vara. Om man exempelvis knappar in fakturor i system så är fel-kvoten mycket lägre på saker som summan, kontonummer och sådant, medans informationsfält som personen antar aldrig kommer läsas innehåller mycket mer fel.
Sen är det ju förstås löjligt att diskutera själva procentsatsen, poängen som Boggi försöker förmedla är ju att oavsett hur noga någon försöker utföra ett arbete så kommer man göra misstag, om inte kontroller används för att förbättra utfallet. Och detta i en absolut inte obetydlig omfattning. Om det sen är 1 eller 2 % spelar ju ingen roll...
I manuella rutiner har vi ohjälpligt felfrekvenser som ligger på %-nivå. Klarar inte de aktuella processerna ett sådant felutfall, utan att det får allvarliga konsekvenser – då måste man skapa maskinella rutiner – och då kan man komma ner på ppm-nivå. Men fortfarande finns det alltid ett visst felinslag (som regel beroende på flera slumpvisa händelser, som samtidigt råkat bli koordinerade i tiden).
Det borde snarare vara så att i princip alla är väl medvetna om att fel av olika slag är grundläget, knappast någon övertro åt felfrihet. Sen att en ärlig strävan i självkontrollens riktning kan göra mycket borde vara lika självklart och användas utan påtvingande utifrån mer uppmuntran och belysande av olika lyckade sätt och metoder.B Boggi skrev:Du har helt rätt. Jag vill peka på att det finns en övertro på att man aldrig gör några fel. Men också en kraftig övertro på att en s.k. "självkontroll" garanterar en absolut felfrihet - "operatören skall ju ha kollat en extra gång".
I manuella rutiner har vi ohjälpligt felfrekvenser som ligger på %-nivå. Klarar inte de aktuella processerna ett sådant felutfall, utan att det får allvarliga konsekvenser – då måste man skapa maskinella rutiner – och då kan man komma ner på ppm-nivå. Men fortfarande finns det alltid ett visst felinslag (som regel beroende på flera slumpvisa händelser, som samtidigt råkat bli koordinerade i tiden).
Fanns ju tider med hype kring olika Japanska synsätt. Frågan vad det gav på olika skalor främst pga kulturskillnaden som kanske inte alltid kom med i manualerna. Många har nog olika anekdoter där det gav i jämförelse dåliga resultat särskilt inom typ drift, underhållsidan.
Hur ser du på sk Cantordamm är det vad du menar i sista meningen?
Problemet med "självkontroll" är att man inte ser de egna felen. Jag har oräkneliga exempel från min aktiva tid - och jag har samma problem själv. Har jag ex vis skrivit ett dokument i Word - så skummar jag igenom texten - och visst hittar jag en del - men inte allt. Kopierar jag däremot över texten till ett mail-dokument i outlook - då upphävs "förblindningen".GK100 skrev:Det borde snarare vara så att i princip alla är väl medvetna om att fel av olika slag är grundläget, knappast någon övertro åt felfrihet. Sen att en ärlig strävan i självkontrollens riktning kan göra mycket borde vara lika självklart och användas utan påtvingande utifrån mer uppmuntran och belysande av olika lyckade sätt och metoder.
Fanns ju tider med hype kring olika Japanska synsätt. Frågan vad det gav på olika skalor främst pga kulturskillnaden som kanske inte alltid kom med i manualerna. Många har nog olika anekdoter där det gav i jämförelse dåliga resultat särskilt inom typ drift, underhållsidan.
Hur ser du på sk Cantordamm är det vad du menar i sista meningen?
Det är den metoden jag tillämpar då jag själv både skall skriva en text och granska - och kanske till och med godkänna dokumentet. Det är alltså inte fel på några ambitioner - det är hjärnan som spelar oss lite spratt - så byt media om möjligt.
Efter allt mer eller mindre OT-gaggande kan vi kanske åtminstone se på lite anknutet till tråden och vi börjar med hur man å det grövsta kan åsidosätta sitt ansvar som innehavare men ändå överleva trots allt.
Hur var det nu med F, D-märkning osv ska man inte följa LBK? Spelar det någon roll om det går koppla vidare PE, biledare mm? Högtryckstvätt då och då stärker läget rejält.
Varför glob till detta helt onödigt när man håller glödlampans effekt enligt tillverkaranvisningarna.
Och med glob varför inte ösa på med värsta lampan man hittat.
Så kallad halvkapslad motor anno dazumal med YD i valsställarutförande.
Observera CEE416 donet då är det väl ok, kanske FBS märkning är överhoppad om saknad nolla men ändå.
Så ordnas frostskydd för pumpen och även före denna bilden helisolering termiskt av motorn som konstigt nog gick varm när uttaget av vatten var högt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Hur var det nu med F, D-märkning osv ska man inte följa LBK? Spelar det någon roll om det går koppla vidare PE, biledare mm? Högtryckstvätt då och då stärker läget rejält.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Varför glob till detta helt onödigt när man håller glödlampans effekt enligt tillverkaranvisningarna.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Och med glob varför inte ösa på med värsta lampan man hittat.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Så kallad halvkapslad motor anno dazumal med YD i valsställarutförande.
Observera CEE416 donet då är det väl ok, kanske FBS märkning är överhoppad om saknad nolla men ändå.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Så ordnas frostskydd för pumpen och även före denna bilden helisolering termiskt av motorn som konstigt nog gick varm när uttaget av vatten var högt.
tommib
Bergsfogde
· Stockholm
· 17 072 inlägg
tommib
Bergsfogde
- Stockholm
- 17 072 inlägg
Vad klagar du för? Jättefin proffsarmatur med vidarekopplingsmöjlighet där.GK100 skrev:
Men ja, det visar väl lite på vad vi i min bransch också klarar oss på. Systemen är såpass robusta till stor del att det oftast går bra ändå. Tills det inte gör det.
Tänkte bjuda på min egen fulkoppling. Ljusslingan skulle upp på balkongräcket. Det är en sån där modern LED med de konstiga kontakterna vars namn diskuterades i en tråd nyligen. I vart fall gick den tunna kabeln av precis bakom den kontakten. Det gick faktiskt att få trådarna att fastna i Wago 221 trots sin tunnhet. Halvseriös inlindning med eltejp och sen detta i en saltsillhink med lämplig öppning så att härket står längst upp från locket (som har dropphål). Jordfelsbrytaren skyddar utomhussmågrejer.
Finns dessa kontakter att köpa för reparationsmontage? De kostar kanske mer än slingan?
Finns dessa kontakter att köpa för reparationsmontage? De kostar kanske mer än slingan?
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Nej. Det är alldeles för hög siffra för att användas generellt. Och det finns ju många självklara exempel på det.B Boggi skrev:
Det skulle t ex i runda slängar smälla en gång per kompani vid patron ur? Nej. Det är en alldeles för hög siffra; med några storleksordningar.
Eller det skulle alltså i genomsnitt missas att dra åt en ledare per centralbygge? Nej, det är också en för hög siffra.
osv. osv.
Så, som alltid, så är det riktiga svaret snarare "Det beror på". Det är oerhört beroende på en massa faktorer; svårighet på uppgiften, grad av stress, grad av träning, sömnstatus, etc. etc. etc. Enstaka procent kan vara en både alldeles för låg, och alldeles för hög siffra Det beror helt på.
Det är däremot sant att människor förr eller senare kommer att göra fel. Det är därför vi idag oftast bygger system med det i åtanke. (För den som vill veta mer, även om det handlar om mänskliga fel på lite högre nivå, så kan man t ex börja med: The Field Guide to Understanding 'Human Error' 3rd Edition by Sidney Dekker)
Det beror väl också på vad man definierar som fel? Om jag gör patron ur, känner med fingret och inser att det sitter en patron i loppet innan jag blindavfyrar, tar bort patronen och blindavfyrar. Gick min patron ur fel då?
Eller om jag bygger en elcentral och går över alla skruvar och inser att en var lös, drar åt den och går vidare. Var den skruven en av de 2 procenten som blir fel, eller var mitt arbete att bygga en elcentral 100% felfritt?
Eller om jag bygger en elcentral och går över alla skruvar och inser att en var lös, drar åt den och går vidare. Var den skruven en av de 2 procenten som blir fel, eller var mitt arbete att bygga en elcentral 100% felfritt?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Nej, inte enligt Boggi. Den egenkontroll du gör fungerar enligt honom inte, eftersom du är blind för dina egna fel. Så hans siffra måste tolkas som att det smäller när du gjort patron ur i så många som enstaka procent av fallen. Din egenkontroll kan inte rädda dig. (Men även om det inte var så så är siffran ändå för hög. Den skulle i så fall betyda att du hittade en patron i kammaren i enstaka procent av fallen. Även det är alldeles för högt räknat.)useless skrev:Det beror väl också på vad man definierar som fel? Om jag gör patron ur, känner med fingret och inser att det sitter en patron i loppet innan jag blindavfyrar, tar bort patronen och blindavfyrar. Gick min patron ur fel då?
Eller om jag bygger en elcentral och går över alla skruvar och inser att en var lös, drar åt den och går vidare. Var den skruven en av de 2 procenten som blir fel, eller var mitt arbete att bygga en elcentral 100% felfritt?
Samma med elcentralen.
Det är därför detta som sagt är helt orimliga siffror.
P.S. Och vad det gäller just patron ur så visar det sig att han har lite rätt. Den manuella kontrollen fallerar ofta. Man är nämligen så van vid att det aldrig händer att hjärnan inte "tror" på motsägelsen. Det är bla därför man gått över från "titta" till "känna". (Men då blir problemet att folk inte gör det; det är extra krångel och potentiellt skitigt).