P Pugetik skrev:
Har tänkt mig isolering och dränering som typ Isodrän, men upptäckte i våras med nytt som det här bilden så jag frågade och fick svar så här

(Problemet med Isodrän och Pordrän är att det inte är skarvfritt och då tar fukten sig in och därför måste det andas, med PUR får man ett skarvfritt klimatskal som är luft och ångtätt och släpper inte igenom någon ny fukt i husmuren. Men behöver se över ventilation i utrymmet efter installationen eftersom det blir så tätt men detta är bara att bevis på hur effektiv isoleringen är och energisparande.)
Även svarade han med att PUR 50 mm som motsvara 300 mm traditionell isolering.
Drar inte sulan upp en hel del fukt som måste ventileras inåt om man gör tätt utifrån? Både platon och iso/pordrän bygger ju på att hålla väggen öppen för att inte stänga in fukten.
 
Nej inte vad jag tänker mig med PUR, utan jag vill kolla upp det och funderar över detta hur det funktion som kände mig inte stämmer bra. Därför jag skickade mail frågade och koll vad svarade blev. Och såg ja här och vill framför skriva upp här vad jag fick svarade mail från dom. Ja Precis som ni skrev, gamla hus grundbotten betong har inte dränering under. Om man tätas runt så ändå kommer fukt upp från golvet.
Mig tycker bättre med som t.ex isodrän eller platon och även ha dräneringsrör runt.
 
Det trycker upp precis lika mycket fukt med PUR som med Isodrän på väggen. Du dränerar ju inte under plattan. Jag förutsätter att dräneringen utanför isoleringen är likvärdig i båda fallen.
 
  • Gilla
Pugetik
  • Laddar…
D dennis_f skrev:
Du verkar insatt i detta. Jobbar du med att spruta skum eller råkar du bara ha en maskin ståendes? :)
Köpte en maskin (och kompressor) för att isolera tak pga låg takhöjd, behövde dessutom kondensisolera alla ventilationsrör för att kunna kunna köra riktig kyla i tilluften.
Det blev nog billigare än att låta någon firma komma och spruta, dels pga deras påslag men också pga att jag har isolerat och byggt om vartannat så det gick inte att spruta hela på en gång.
Nu i efterhand skulle jag givetvis höjt taket så jag fick plats med vanlig isolering, det hade blivit mycket billigare och tagit kortare tid.
Köpte både maskin och medel i Kina, mycket letande och lite spännande att skicka en ganska stor hög med pengar i förskott....
Men, för någon månad sedan när det var 32 grader ute och vi hade 21-22 grader inne var det helt plötsligt värt det:cool:
Frugan inte lika glad dock "det går ju inte att sov i det här jävla kylskåpet!!!"
 
  • Gilla
Bjober och 1 till
  • Laddar…
Johannes Carlsson Johannes Carlsson skrev:
Det trycker upp precis lika mycket fukt med PUR som med Isodrän på väggen. Du dränerar ju inte under plattan. Jag förutsätter att dräneringen utanför isoleringen är likvärdig i båda fallen.
Ja, men det släpper inte ut lika mycket fukt? Allt måste ju röra sig inåt om du gör utsidan tät.
 
Jag utvärderade PIR som isolering när det var dags att isolera taket på utsidan. Det som inte nämns så tydligt i marknadsföringen är att PIR tappar isoleringsförmåga under de första 3-5 åren. Ju tunnare skikt, desto kraftigare förändring. I de flesta fall minskar lambdavärdet med cirka 0,005W/mK under den tiden, och är då bara marginellt bättre än t.ex. EPS med grafit (cirka 5-10%). Det är av denna anledning man försöker klä in skummet med aluminiumfolie, vilket fördröjer försämringen med ett par år.

En annan sak som inte nämns är materialets känslighet för fukt. När man sprutar skum uppstår en nästan diffusionstät yta som står emot fuktinträngning relativt väl. Om denna tunna yta skadas kommer dock fukten att tränga in i och spridas i hela materialet. Fukt och PIR i kombination bryter ner cellstrukturen och gör att isoleringsvärdet blir mycket sämre även om materialet skulle torka upp igen. Av denna anledning skulle jag säga att det är direkt korkat att använda som isolering till en husgrund under mark, eftersom det är näst intill omöjligt att skydda den tunna ytan vid återfyllning.

När man isolerar under mark har man dessutom inte mycket att vinna på att få till en tät isolering, eftersom luften i marken inte kan röra på sig. Prismässigt är det ju dessutom mycket dyrare, så ekonomiskt tar det uppemot 100 år att räkna hem merkostnaden, om det alls går.
 
  • Gilla
brfbo och 1 till
  • Laddar…
T term skrev:
Jag utvärderade PIR som isolering när det var dags att isolera taket på utsidan.
Ditt inlägg lät väldigt intressant. Var hittade du informationen? Är särskilt intresserad av det där om fukt samt försämringen över tid.
 
  • Gilla
brfbo
  • Laddar…
D dennis_f skrev:
Ditt inlägg lät väldigt intressant. Var hittade du informationen? Är särskilt intresserad av det där om fukt samt försämringen över tid.
Det mesta som finns är dessvärre på tyska, eftersom tyskarna tenderar att ligga i framkant när det gäller byggnadsteknik. Vissa tillverkare redovisar åldersförsämringen tydligt, t.ex. på sid 7 i http://www.pu-nordic.fi/files/pu-nordic/pdf/www_81228_PU_Nordic_lammoneriste_esite_sve_LR.pdf. Notera dock att den grafen verkar avse skivor som är inklädda med oskadad aluminiumfolie, rimligtvis borde försämringen gå snabbare utan aluminiumfolie (t.ex. sprutat skum) och ännu snabbare vid ev. skador på ytskiktet.

En nackdel med de studier som gjorts är att materialen är så nya att det verkar råda oenighet om varför försämringen sker. Inledningsvis verkade man utgå från att blåsmaterialet (t.ex. pentan) byts ut mot luft, men nu verkar nyare forskning visa att det snarare är fukt som diffunderar in i materialet och stannar där.

Jag ska se om jag hittar någon bättre källa om detta med fukt, men det går bra att googla "thermal degradation polyurethane foam insulation" så får man upp ett stort antal sammanfattningar. Det är dock få som lättbegripligt skriver hur mycket det försämras.
 
  • Gilla
brfbo och 1 till
  • Laddar…
Väldigt intressant om det är så. Jag har förstått det som att materialet är helt diffusionstätt även genom en skuren yta. Det finns ju rätt många varianter på skumisolering så vi får hålla koll på vilken som har vilka egenskaper.
 
  • Gilla
dennis_f
  • Laddar…
Här kommer en bra studie från Kanada, där man använder R-värde. Som jag förstår det är R-värdet bara inverteringen av U-värdet, så 1/R = U: https://nrc-publications.canada.ca/eng/view/accepted/?id=2b7e3ea9-d604-401c-bf96-1360735cc75f

Det enda jag blivit helt klok på är att EPS (frigolit) helt saknar försämring över tid, och helt saknar förmåga att uppta vatten. Alla PIR/PUR och XPS-skivor verkar dock försämras på samma sätt. I USA säljs tydligen isolering med s.k. LTTR, redovisning över isoleringsförmåga över tid. Dock verkar den bara ge värden efter åtta år, vilket är i kortaste laget om man tänker sig att isoleringen ska ligga kvar i 50 år.
 
T term skrev:
En nackdel med de studier som gjorts är att materialen är så nya att det verkar råda oenighet om varför försämringen sker. Inledningsvis verkade man utgå från att blåsmaterialet (t.ex. pentan) byts ut mot luft, men nu verkar nyare forskning visa att det snarare är fukt som diffunderar in i materialet och stannar där.

Jag ska se om jag hittar någon bättre källa om detta med fukt, men det går bra att googla "thermal degradation polyurethane foam insulation" så får man upp ett stort antal sammanfattningar. Det är dock få som lättbegripligt skriver hur mycket det försämras.
För de sprayisoleringar som förekommer i Sverige så kan det iaf inte vara att gasen byts ut mot luft eftersom den redan är luft :) Vid fabrikstillverkning av skivor kanske det däremot kan vara så.

Desto mer intressant är ju det där med fukt. Enligt de som säljer sprayisolering med slutna celler så ska det vara helt fukttätt oavsett skuren eller "blåst" yta.
 
Gimp Gimp skrev:
Köpte en maskin (och kompressor) för att isolera tak pga låg takhöjd, behövde dessutom kondensisolera alla ventilationsrör för att kunna kunna köra riktig kyla i tilluften.
Det blev nog billigare än att låta någon firma komma och spruta, dels pga deras påslag men också pga att jag har isolerat och byggt om vartannat så det gick inte att spruta hela på en gång.
Får man fråga vad materialet kostade ungefär per liter, expanderat och klart (closed cell?) :)
Maskiner har jag hittat för runt 20k + frakt.
Vad gjorde du av maskinen då du var klar, sålde du den? Har de nått andrahandsvärde?

Många frågor blir det :)

Jag har nämligen ca 300m2 krypgrund som jag skulle vilja isolera (på marken samt upp för väggarna så det blir väl snarare 400m2) och misstänker att jag kan göra det lite billigare själv än att anlita nån.
 
T term skrev:
Jag utvärderade PIR som isolering när det var dags att isolera taket på utsidan. Det som inte nämns så tydligt i marknadsföringen är att PIR tappar isoleringsförmåga under de första 3-5 åren. Ju tunnare skikt, desto kraftigare förändring. I de flesta fall minskar lambdavärdet med cirka 0,005W/mK under den tiden, och är då bara marginellt bättre än t.ex. EPS med grafit (cirka 5-10%). Det är av denna anledning man försöker klä in skummet med aluminiumfolie, vilket fördröjer försämringen med ett par år.

En annan sak som inte nämns är materialets känslighet för fukt. När man sprutar skum uppstår en nästan diffusionstät yta som står emot fuktinträngning relativt väl. Om denna tunna yta skadas kommer dock fukten att tränga in i och spridas i hela materialet. Fukt och PIR i kombination bryter ner cellstrukturen och gör att isoleringsvärdet blir mycket sämre även om materialet skulle torka upp igen. Av denna anledning skulle jag säga att det är direkt korkat att använda som isolering till en husgrund under mark, eftersom det är näst intill omöjligt att skydda den tunna ytan vid återfyllning.

När man isolerar under mark har man dessutom inte mycket att vinna på att få till en tät isolering, eftersom luften i marken inte kan röra på sig. Prismässigt är det ju dessutom mycket dyrare, så ekonomiskt tar det uppemot 100 år att räkna hem merkostnaden, om det alls går.
Att ett tunt skikt tappar fortare kan också ha att göra med att UV-strålning bryter ner molekylkedjorna, aluminiumfolie skyddar dock.
Om man har slutna celler spelar det inte så stor roll om man skär bort skinnet, dock har skinnet större andel slutna celler vilket får en liten påverkan om man skadar.
Att isolera med PUR eller PIR mot en grund är coolt, men det finns billigare och bättre lösningar.
Slutna celler kostar mer än all vanlig isolering för samma isoleringsvärde, så om man har platsbrist kanske det kan vara en bra lösning, men ganska ovanligt.
 
  • Gilla
dennis_f
  • Laddar…
T term skrev:
Här kommer en bra studie från Kanada, där man använder R-värde. Som jag förstår det är R-värdet bara inverteringen av U-värdet, så 1/R = U: [länk]

Det enda jag blivit helt klok på är att EPS (frigolit) helt saknar försämring över tid, och helt saknar förmåga att uppta vatten. Alla PIR/PUR och XPS-skivor verkar dock försämras på samma sätt. I USA säljs tydligen isolering med s.k. LTTR, redovisning över isoleringsförmåga över tid. Dock verkar den bara ge värden efter åtta år, vilket är i kortaste laget om man tänker sig att isoleringen ska ligga kvar i 50 år.
EPS har inte slutna celler vad jag vet, många som använder till flytblock med resultatet att dom blir hur tunga som helst efter många år, helt omöjligt att torka ut också.
 
D dennis_f skrev:
För de sprayisoleringar som förekommer i Sverige så kan det iaf inte vara att gasen byts ut mot luft eftersom den redan är luft :) Vid fabrikstillverkning av skivor kanske det däremot kan vara så.

Desto mer intressant är ju det där med fukt. Enligt de som säljer sprayisolering med slutna celler så ska det vara helt fukttätt oavsett skuren eller "blåst" yta.
Oavsett blåsmedel är det någon form av gas, även dom miljövänliga som stoltserar med att det bara är vatten har faktiskt en ganska låg andel vatten jämfört med annat.
Det medlet jag har använt har ca 2-3% vatten, och det kommer från BASF som tillsammans med Dupont är typ dom enda som tillverkar skum i volym. Alla andra köper av dom.
Jag köpte direkt från en Kinesisk tillverkare som heter BASD, men sista leveransen hade dom inte brytt sig om att byta plåtskydden på locken så där stod det BASF....:thinking:
Andelen slutna celler på medlet jag kör är mer än 95% rakt igenom, men beroende på skikttjocklek ser reaktionen olika ut vilket påverkar molekylkedjornas sammansättning och storlek, garanterat också nivån på hur slutna dom är.
 
  • Gilla
Johannes Carlsson
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.