Hej pacman42pacman42 skrev:
Den eventuella utbyggnad (förstärkning) som kan behövas av elnäten och som jag beskrev orsakerna till i inlägg #146 får vi rimligen veta i efterhand, när vi redan ökat ”påkänningarna” i elnäten.
Elnätsbolagen kan inte hindra oss från att t.ex. ansluta solceller till elnäten. Bara ställa villkoren för anslutning och ta betalt för vad en eventuell förstärkning kostar.
De effektavgifter för elnäten som kommit är en konsekvens av att elnätsbolagen tar betalt för att bekosta förstärkningar och ger därmed samtidigt en jämnare belastning av elnäten.
Det är inte orimligt att vi får andra typer av avgifter som bättre avspeglar hur elabonnenterna använder (belastar) elnäten. T.ex. "den systempåverkan som solcellerna ger"
Men någon produktion på dessa 5 år skall man alltså inte förvänta sig?P Putte 9497 skrev:
Hej Putte 9497P Putte 9497 skrev:
Om jag har ett hus som med direktelvärme som maximalt behöver 15 kW i effekt (22 A i ström) en kall vinterdag. Att installera 400 kW eller 700 kW solceller (577 A respektive 1010 A i ström) på en sådan villa, det låter väldigt mycket. Vad kostar installationen? Är det en rimlig siffra? Då behöver huset en egen transformator.
Sorry, menade WattM Martin Lundmark skrev:
Det löser man ju enkelt genom att installera solcellerna på våren, så att man har hela sommaren på sig att få in lite cash på kontot. Och genom att inse att solceller inte på något sätt försämrar uppvärmningssystemet i huset.P paralun skrev:
Jag misstänker att @paralun iofs tänkte på solceller i stort och inte värdet för den enskilda fastighetsägaren. Dock kommer ju alla i energikollektivet att få betala för solcellerna då de på sikt kommer att driva upp elpriserna på vintern. Sannolikheten för att vi får energiinvesteringar som hjälper oss på vintern när det är kallt och vindstilla minskar ju mer årstids-/väderberoende billig energi vi tillför till systemet (färre tillfällen på året för den övriga energiproduktionen att tjäna in sina omkostnader).Anna_H skrev:
Jag tycker att både solenergi och vindenergi är fantastiskt bra lösningar så snart vi kan lagra energin till de dagar solen inte skiner och vinden inte blåser. Här är vätgas vårt bästa alternativ idag, men det är långt till dess att detta lönar sig och billigt är det inte (inte idag i alla fall, effektiviteten är alldeles för låg då det blir mycket överskottsvärme i processen åt bägge hållen).
Det blåser inte de dagar då det är som kallast, då har vi högtryck och nära på vindstilla.
När det snöar (och regnar) så har vi (nästan alltid) lågtryck och vind, men det är ju de dagar då det är mindre kallt.
Slagigheten i produktionen där de dagar som kräver mest produktion inte får särskilt mycket tillskott från varken vindsnurror eller solpaneler innebär att vi behöver kraftigt med energireserver. Vattenkraften klarar detta till viss del, men vi är faktiskt beroende av import när detta sker. Och det är import med väldigt högt elpris vi talar om dessutom, dessutom inte särskilt miljövänligt heller.
U.K öppnar för att köpa kärnkraftverk från Frankrike
https://omni.se/kristersson-oppnar-for-att-kopa-franska-karnreaktorer/a/rlzjLa
https://omni.se/kristersson-oppnar-for-att-kopa-franska-karnreaktorer/a/rlzjLa
Fast - precis som vi inte kan dimensionera personal och maskiner för perfekt snöröjning efter 2-3 snösmockor per år kan vi inte dimensionera elsystemet för att slippa importera detta fåtal timmar per år. Isåfall hade vi inte behövt sätta upp de där kablarna från första början.
Det är inte ett fåtal timmar, det är oftast två-tre stabila högtryck per vinter som stannar i mellan 4-21 dagar åt gången. Se bara på hur länge det stannade i första halvan av december, det stannade från den 6:e till och med den 16:e december dvs i elva dagar. Ett till två sådana högtryck till kan vi räkna med i vinter.
Några värden från västkusten:
- 29/3-3/4 var riktigt kallt 2022. Samt alltså 11 dagar i december.
- Kallaste perioden 2021 varade från den 25:e januari till och med den 17:e februari. Dessutom nästan tre veckor kallt i månadsskiftet november december. Ytterligare fem dagar mellan jul och nyår.
- 2020 var det gott om kalla dagar, men det var inga kvarstående högtryck utan de kalla dagarna kom oftast två och två. Detta innebar att det oftast blåste i samband med dem, men det blev säkerligen några timmar med högre elpris varje gång det blev kallt i ett par dygn.
- 2019 var andra halvan av januari kall och första veckan i februari likaså (tre kalla veckor i rad). Dessutom fem dagar i månadsskiftet nov-dec.
- 2018 var det kallt i tre veckor, sista veckan i februari och de två första veckorna i mars. Dessutom ytterligare en vecka, den sista veckan av mars. Även riktigt kallt fem dagar i slutet av november.
Går jag tillbaka så fortsätter det likadant varje år bakåt till 2014 där min statistik tar slut. Förutom 2020 så kan man säga att det är 2-3 veckor kallt i sträck under en period och ytterligare minst en period med 5-10 dagar kallt. Vissa år även en tredje kall period. Under dessa perioder blåser det alltså inte. Detta är inte ett fåtal timmar.
Vi importerar inte el under hela denna tiden, men vi får kraftigt höjda priser under denna tiden då Sverige också används som transitland för eltransport under dessa tider. Detta skapar flaskhalsar i överföringen. Med större svensk produktion av planerbar kraft så skulle dessa kostnader minska.
Helt rätt, jag har tagit lån för vår anläggning, antingen vetalar jag till elbolaget eller så betalar jag av ett lån i 10 år. När lånet är betalt har panelerna 20-30 år kvar förhoppningsvis.
Personligen har jag inte tur på börsen.
För min del ger solpaneler avkastning och börsen negativ sådan.
Det är på nivån att skulle jag satsa på samma som din portfölj... då skulle du sjunga solpaneler lov starkast av alla och allvarligt fundera på om du slog ihjäl mig kanske oturen som drabbat din portfölj försvinna
Kan ingenting om börsen och ska således hålla mig därifrån. Däremot använder jag el, och om jag betalar 1000kr/månad till elbolaget eller till mig själv ja då vet man var det landar. Jag beställde min anläggning långt innan kriget var igång.