Vad kostar en vedeldad kWh?
I den här tråden gled sikussionen över på vad det kostar att producera en kWh med ved.
Jag fortsätter i en egen tråd.
Själv försökte jag räkna på vad huset förbrukar, och hur mycket ved det går åt.
Utan att ta med alla detaljer (om inte någon är speciellt intresserad) kom jag fram till detta:
Det går åt energi till att värma pannan.
När pannan är varm, laddas tankarna. Dessa innehåller sedan ett visst antal kWh.
Brasan brinner då en viss tid.
Under denna tid ska även huset ha sitt från pannan.
Under resten av tiden på dygnet sjunker temperaturen igen. Vid en viss utomhustemperatur är tankarna tillbaka i utgångstemperaturen när jag kommer hem nästa dag. Då kan jag räkna ut medeleffektbehovet under tiden det inte eldas.
Sedan antar jag att uppvärmningen av huset kräver lika mycket när jag eldar. Totalt produceras alltså energi för att värma pannan, tankarna och huset när jag eldar.
Mitt vedförråd i källaren räcker ett visst antal dagar. Storleken på förrådet är lätt att mäta. Detta ger nog ett bättre mått på hur mycket ved som faktiskt går åt på en dag, än att utgå från eldstadens storlek.
Slutligen vet jag vad jag betalat för en m³ ved (jag har mätt den likaledes travad ute, så den jämförelsen bör vara relevant), varvid det nu är trivialt att komma fram till vad en kWh kostar.
Resultatet blev knappt 16 öre/kWh.
Inspirerad av tankegångarna på att schablontaxera energiinnehållet i veden, enligt tråden jag länkade till ovan, gjorde jag om beräkningen med den utgångspunkten. Det är ju mycket lättare, så det gick fortare att få fram ett resultat.
Nu blev det drygt 14 öre/kWh.
Med tanke på att två olika metoder träffar såpass lika, slår jag mig nu till ro med vetskapen att mina kWh tycks kosta 15-20 öre/kWh. I praktiken är resultatet naturligtvis även avhängit av utetemperaturen, vedens beskaffenhet, hur välsotad pannan är och diverse andra parametrar. Men det är intressant att ha en uppskattning i alla fall.
Jag fortsätter i en egen tråd.
Själv försökte jag räkna på vad huset förbrukar, och hur mycket ved det går åt.
Utan att ta med alla detaljer (om inte någon är speciellt intresserad) kom jag fram till detta:
Det går åt energi till att värma pannan.
När pannan är varm, laddas tankarna. Dessa innehåller sedan ett visst antal kWh.
Brasan brinner då en viss tid.
Under denna tid ska även huset ha sitt från pannan.
Under resten av tiden på dygnet sjunker temperaturen igen. Vid en viss utomhustemperatur är tankarna tillbaka i utgångstemperaturen när jag kommer hem nästa dag. Då kan jag räkna ut medeleffektbehovet under tiden det inte eldas.
Sedan antar jag att uppvärmningen av huset kräver lika mycket när jag eldar. Totalt produceras alltså energi för att värma pannan, tankarna och huset när jag eldar.
Mitt vedförråd i källaren räcker ett visst antal dagar. Storleken på förrådet är lätt att mäta. Detta ger nog ett bättre mått på hur mycket ved som faktiskt går åt på en dag, än att utgå från eldstadens storlek.
Slutligen vet jag vad jag betalat för en m³ ved (jag har mätt den likaledes travad ute, så den jämförelsen bör vara relevant), varvid det nu är trivialt att komma fram till vad en kWh kostar.
Resultatet blev knappt 16 öre/kWh.
Inspirerad av tankegångarna på att schablontaxera energiinnehållet i veden, enligt tråden jag länkade till ovan, gjorde jag om beräkningen med den utgångspunkten. Det är ju mycket lättare, så det gick fortare att få fram ett resultat.
Nu blev det drygt 14 öre/kWh.
Med tanke på att två olika metoder träffar såpass lika, slår jag mig nu till ro med vetskapen att mina kWh tycks kosta 15-20 öre/kWh. I praktiken är resultatet naturligtvis även avhängit av utetemperaturen, vedens beskaffenhet, hur välsotad pannan är och diverse andra parametrar. Men det är intressant att ha en uppskattning i alla fall.
Carman, vem har sagt att någon annan skall stå för fiolerna, vad jag menar är att priset är baserat på vad resp aktör bestämmer. Storfinansen sätter ofta pris helt efter andra premisser. Exempel, jag kör en Bifuel bil i trakten av GBG och priset på gasen står i relation till bensinpriset utan att på något sätt ha med detta att göra. (Lite långt från ämnet men ändå)
För de festa skogsägare är det orelevant att räkna fällning och uttransport av veden eftersom de är tvungna att sköta sin skog mer röjning och gallring och varför då inte kapa och klyva veden för att göra och göra energi av den?CarMan skrev:
/Patrik
Vedpriset verkar bero litet på var man bor. I storstaden finnas det tillräckligt många som snarast undrar hur de skall få trässtammarna till närmaste sopstation, så om någon tokstolle hämtar veden gratis är de mer än nöjda, de kan t o m tänka sig att betala för borttransporten. Har under mer än 25 år använt ca 10m³ per år utan annan kostnad än för såg- och klyvutrustning. KWh-priset blir ganska lågt.
För de festa skogsägare är det orelevant att räkna fällning och uttransport av veden eftersom de är tvungna att sköta sin skog mer röjning och gallring och varför då inte kapa och klyva veden för att göra och göra energi av den?Pasta skrev:
/Patrik
[/quote]
det där är ett exempel på när nån annan står för fiolerna.
det är väll ett företag som äger skogen & bör ju isånna fall sälja veden, inte låta ägaren av företaget stjäla ved, som tilverkats av företagets maskinter. (det är ju bara att sätt att smita från skatatn o andra omkostnader. så det blir ju ett orelevant pris
Det är säkert sant att det är billigt.
Om jag räknar mina kostnader 12 månader bakåt så har jag haft 1000 kr i månaden i genomsnitt när jag har försökt undvika rök från mina grannar.
Jag har flyttat min friskluftsintag till andra sidan huset och köpt en Elfi 400 k som renar inkommande luft.
Kolfilterna kostar ungefär 800 kr för den här vintern. ( 3st )
Problemet är att kostnaderna hamnar inte på rätt ställe.
Om jag räknar mina kostnader 12 månader bakåt så har jag haft 1000 kr i månaden i genomsnitt när jag har försökt undvika rök från mina grannar.
Jag har flyttat min friskluftsintag till andra sidan huset och köpt en Elfi 400 k som renar inkommande luft.
Kolfilterna kostar ungefär 800 kr för den här vintern. ( 3st )
Problemet är att kostnaderna hamnar inte på rätt ställe.
För de festa skogsägare är det orelevant att räkna fällning och uttransport av veden eftersom de är tvungna att sköta sin skog mer röjning och gallring och varför då inte kapa och klyva veden för att göra och göra energi av den?CarMan skrev:
/Patrik
[/quote]
det där är ett exempel på när nån annan står för fiolerna.
det är väll ett företag som äger skogen & bör ju isånna fall sälja veden, inte låta ägaren av företaget stjäla ved, som tilverkats av företagets maskinter. (det är ju bara att sätt att smita från skatatn o andra omkostnader. så det blir ju ett orelevant pris
[/quote]
Nja det finns mycket privatägd skog i vårt avlånga land och sköter man skogen med röjning och gallring så blir det överskott av ved.
Skogsägare har oftast ett skogskonto där dit inkomsterna från skogsavverkningar och försäljning går och där ifrån tas pengar för skötsel och underhåll av skogen, att sedan ta av ved överskottet för att elda med är inte skattepliktigt.
Därför är det om det är egen ved inte lämpligt att räkna avverkning och uttransport däremot skall man räkna energiåtgång och material för klyvning och vedförråd.
Om man säljer veden är det däremot skattepliktigt, även om de flest nog bortser från det och ser vedförsäljningen som enda möjligheten att få någon krona för allt arbete som lagts ned på att sköta skogen.
Personligen så skulle bara satsa på vedeldning om jag hade egen skog.
/Patrik
Vad kostar det att driva en värmepump.Räkna med vattenfalls kostnad för utbyggnad av älvar,turbinkostnader mm.Allt folk om skall avlönas.
Kostnaden för kärnkraftsbyggen,nedläggningar av dito mm mm.
Ja den totala kostnaden vad det kostar att bygga allt för att vi skall driva våra värmepumpar.
Och kostnaden för ökningen på vanlig hushållsel när fler och fler köper värmepumpar.
När det blir kallt förbrukas det mer el,och kostnaderna ökar.Och inte är det vedeldaren som ser till att elförbrukningen skenar iväg.
Hur man en räknar så blir det fel.
Så det rimliga vore en kostnad på 10 kronor kw.Eller hur.
Kostnaden skall bära sig själv.
Och då kan man undra vem som är skattesmitare.
Den kraken som eldar med ved för ca 5000:- om året,och inte belastar elnätet.
Eller den som inte betalar fullt ut för sina värmepumpar vad elen egentligen borde kosta.
Kostnaden för kärnkraftsbyggen,nedläggningar av dito mm mm.
Ja den totala kostnaden vad det kostar att bygga allt för att vi skall driva våra värmepumpar.
Och kostnaden för ökningen på vanlig hushållsel när fler och fler köper värmepumpar.
När det blir kallt förbrukas det mer el,och kostnaderna ökar.Och inte är det vedeldaren som ser till att elförbrukningen skenar iväg.
Hur man en räknar så blir det fel.
Så det rimliga vore en kostnad på 10 kronor kw.Eller hur.
Kostnaden skall bära sig själv.
Och då kan man undra vem som är skattesmitare.
Den kraken som eldar med ved för ca 5000:- om året,och inte belastar elnätet.
Eller den som inte betalar fullt ut för sina värmepumpar vad elen egentligen borde kosta.
Nu blev det mer politik än vedeldningskostnad, tror jag.
För min del så köper jag veden, jag har ingen egen skog att avverka i. Alltså har jag inget problem med att klara ut vad veden egentligen kostar.
Sen är det en annan sak att det inte går att värdera att det går några arbetsdagar till att kapa och klyva. En såg kan användas till mer än till veden, men hur stor del av det verktyget som ska slås ut över hur mycket ved, det är inte lätt att reda ut.
Beträffande elpriset och kostnader för kraftverk och liknande så förstår jag inte det resonemanget. Kraftbolagen investerar i utrustning för att producera elektricitet. Kunderna betalar. Det finns knappast någon vänlig själ som stoppar in pengar i de bolagens kassakistor bara för att det är roligt.
Det kan klart förekomma att anläggningar byggs i statlig regi, och då vet man ju egentligen inte om det är inkomster från produktionen och/eller skattepengar som går åt. Det är kanske det som avses i inlägget ovan?
Att det går att elda med ved på många sätt, där flera av dem är olämpliga, det är helt klart. Jag kan ju bara påverkar mitt eget eldande, vilket jag också gör, efter bästa förmåga.
Jag har installerat en modern vedpanna med keramikroster och omvänd förbränning, samt ackumulatortankar så att jag kan elda ordentligt, normalt sett en gång om dagen på vintern.
Jag eldar med ved som har fått torka.
Jag experimenterade i flera veckor, när pannan var ny, för att fundera ut hur veden skulle läggas in för att så snabbt som möjligt komma upp i drifttemperatur. Det gick att kapa den tiden till hälften. Nu tar det högst 30 minuter till drifttemperatur på vattnet, ungefär 10 till rökgaserna är uppe i normal drifttemperatur. Under den första kvarten ryker det så det märks, men det är också allt.
Jag har solpaneler, som ska göra mer än halva året helt eldningsfritt, räknar jag med.
Jämfört med granne 1, som vedeldar i en CTC 265 utan tank, eller granne 2, vars pelletsbrännare drar på femtielva gånger om dagen, tycker jag inte jag ligger så illa till.
Att enbart räkna på energiinnehållet i veden kan man göra, men då får man inte med verkningsgraden i anläggningen.
För min del så köper jag veden, jag har ingen egen skog att avverka i. Alltså har jag inget problem med att klara ut vad veden egentligen kostar.
Sen är det en annan sak att det inte går att värdera att det går några arbetsdagar till att kapa och klyva. En såg kan användas till mer än till veden, men hur stor del av det verktyget som ska slås ut över hur mycket ved, det är inte lätt att reda ut.
Beträffande elpriset och kostnader för kraftverk och liknande så förstår jag inte det resonemanget. Kraftbolagen investerar i utrustning för att producera elektricitet. Kunderna betalar. Det finns knappast någon vänlig själ som stoppar in pengar i de bolagens kassakistor bara för att det är roligt.
Det kan klart förekomma att anläggningar byggs i statlig regi, och då vet man ju egentligen inte om det är inkomster från produktionen och/eller skattepengar som går åt. Det är kanske det som avses i inlägget ovan?
Att det går att elda med ved på många sätt, där flera av dem är olämpliga, det är helt klart. Jag kan ju bara påverkar mitt eget eldande, vilket jag också gör, efter bästa förmåga.
Jag har installerat en modern vedpanna med keramikroster och omvänd förbränning, samt ackumulatortankar så att jag kan elda ordentligt, normalt sett en gång om dagen på vintern.
Jag eldar med ved som har fått torka.
Jag experimenterade i flera veckor, när pannan var ny, för att fundera ut hur veden skulle läggas in för att så snabbt som möjligt komma upp i drifttemperatur. Det gick att kapa den tiden till hälften. Nu tar det högst 30 minuter till drifttemperatur på vattnet, ungefär 10 till rökgaserna är uppe i normal drifttemperatur. Under den första kvarten ryker det så det märks, men det är också allt.
Jag har solpaneler, som ska göra mer än halva året helt eldningsfritt, räknar jag med.
Jämfört med granne 1, som vedeldar i en CTC 265 utan tank, eller granne 2, vars pelletsbrännare drar på femtielva gånger om dagen, tycker jag inte jag ligger så illa till.
Att enbart räkna på energiinnehållet i veden kan man göra, men då får man inte med verkningsgraden i anläggningen.
Det var just priserna jag var ute efter, med den här tråden.
Senast betalade jag 150:-/m³ för enbart lövved. Tillkom sedan transporten för att få hem den. Genom att ta hem ett lastbilslass i taget blev det ungefär 27:-/m³ för transporten.
All ved innehåller ungefär lika mycket energi per kg, men densiteten varierar avsevärt beroende på träslag. Bok är 50% tyngre än gran, till exempel. Därför ska blandved vara billigare per m³ än lövveden.
Man kan räkna med 1000 - 1400 kWh/m³, om vi går från skruttig till superb vedkvalité.
Sen finns det femtielva sätt (eller i alla fall minst åtta) att mäta träets volym på. På bil mäts vanligtvis travat mått på bark. Barken har bra bränslevärde, så det är ju rätt att räkna med den, när man ska elda upp träet. För stock (alltså sågtimmer) blir det ett annat förhållande. Sen hur mycket ved man faktiskt får ut, när den är klyvd och kapad, beror på grovlek, längd, rotben, rakhet osv. hos massaveden. Krokiga stockar tar stor plats, men den effekten försvinner när de blir kapade till ½-meters vedträn.
Senast betalade jag 150:-/m³ för enbart lövved. Tillkom sedan transporten för att få hem den. Genom att ta hem ett lastbilslass i taget blev det ungefär 27:-/m³ för transporten.
All ved innehåller ungefär lika mycket energi per kg, men densiteten varierar avsevärt beroende på träslag. Bok är 50% tyngre än gran, till exempel. Därför ska blandved vara billigare per m³ än lövveden.
Man kan räkna med 1000 - 1400 kWh/m³, om vi går från skruttig till superb vedkvalité.
Sen finns det femtielva sätt (eller i alla fall minst åtta) att mäta träets volym på. På bil mäts vanligtvis travat mått på bark. Barken har bra bränslevärde, så det är ju rätt att räkna med den, när man ska elda upp träet. För stock (alltså sågtimmer) blir det ett annat förhållande. Sen hur mycket ved man faktiskt får ut, när den är klyvd och kapad, beror på grovlek, längd, rotben, rakhet osv. hos massaveden. Krokiga stockar tar stor plats, men den effekten försvinner när de blir kapade till ½-meters vedträn.