B Bjoellander skrev:
Spännande fråga. Det instinktiva svaret från mig hade varit att inte begära något uppskov. Men efter att ha funderat ett varv till så kokar det ner för mig till följande frågor som jag skulle ha funderat på i ert ställe:

1. Fråga banken hur olika belåningsgrad påverkar räntan som de kan erbjuda er. Beroende på hur riskfyllda banken ser er som kunder och hur stort lån ni tar så kanske ni kan få olika erbjudanden, och det kan ju påverka kalkylen.

2. Fråga er själva hur stor risk ni är villig att ta. Hur säkra är era anställningar? Hur lätt är det för er att få nytt jobb?

3. När i livet vill ha lite extra likviditet att spendera? Nu eller om 10 år?

Min spontana tanke är att när jag ser mig omkring bland vänner och bekanta så gör lite extra pengar varje månad när man är 30-40 och har småbarn gör mer för välmåendet än en (ännu?) större engångssumma när det är dags att sälja hus och man är 50-60. Har banken förtroendet att låna ut över 4 mkr till er så är jag säker på att er ekonomi kommer se bra ut om 10 år oavsett om ni väljer lite högre ränta eller lite högre amortering idag.
Ja min ursprungliga plan har ju hela tiden varit att betala av skatten på en gång men när jag började fundera på det lite ordentligare så var det inte lika självklart.
I reda pengar så förlorar jag, förutsatt att jag räknat rätt, ca 10 000 kr/år på att ha kvar uppskovet mot att ha lånet hos banken. Detta är räknat på en ränta på 2% vilket ju historiskt sätt är väldigt lågt. Kostnaden för uppskovet blir ca 27 000 kr/år (det belopp vi har möjlighet att ta uppskov på enligt Skatteverkets räknetjänst) och räntan på bolån blir 24 000 kr/år vilket med ränteavdrag blir ca 17 000 kr/år. Diffen minskar ju naturligtvis rätt snabbt i och med eventuella räntehöjningar.

1. Ja jag ska naturligtvis prata mer ingående med banken om mina funderingar och se vad de erbjuder för olika räntesatser vid olika belåningsgrader.

2. Både jag och min fru är egna företagare. Min inkomst har ökat rätt stabilt under de senaste åren men det är ju självfallet en osäkrare tillvaro än att vara fast anställd. Det är ju på så sätt en större risk ur ett dag-till-dag-perspektiv vi tar med ett lån på banken där vi får ett amorteringskrav som ju inte går att ducka för oavsett hur ekonomin ser ut (vissa undantagsfall såklart). Genom att ha uppskovet blir det en viss förlust i kronor och ören men vi får som sagt både lägre månadsutgift (märk väl att jag inte skriver "kostnad" så ingen hojtar till om att amortering inte är en kostnad :) ) där vi själva kan bestämma hur mycket och när vi vill amortera.

3. Vår långsiktiga plan är ju som sagt att sälja huset som säkert kommer kännas alldeles för stort för oss när alla barnen flyttat ut om en sisådär 10 år och då kommer vi ju förhoppningsvis både ha ökat värdet på huset i och med renovation och eventuell generell prisökning samt att vi kan köpa något som både är mindre och lite längre bort då vi inte längre är lika beroende av avstånd till skolor och fritidsaktiviteter. Dvs den extra likviditet, både från vinst men också löpande utgifter, som vi kan få ut genom ett uppskov nu är oss med största sannolikhet mer till nytta nu än när vi är 50-60.
 
F fillishave skrev:
Ja min ursprungliga plan har ju hela tiden varit att betala av skatten på en gång men när jag började fundera på det lite ordentligare så var det inte lika självklart.
I reda pengar så förlorar jag, förutsatt att jag räknat rätt, ca 10 000 kr/år på att ha kvar uppskovet mot att ha lånet hos banken. Detta är räknat på en ränta på 2% vilket ju historiskt sätt är väldigt lågt. Kostnaden för uppskovet blir ca 27 000 kr/år (det belopp vi har möjlighet att ta uppskov på enligt Skatteverkets räknetjänst) och räntan på bolån blir 24 000 kr/år vilket med ränteavdrag blir ca 17 000 kr/år. Diffen minskar ju naturligtvis rätt snabbt i och med eventuella räntehöjningar.

1. Ja jag ska naturligtvis prata mer ingående med banken om mina funderingar och se vad de erbjuder för olika räntesatser vid olika belåningsgrader.

2. Både jag och min fru är egna företagare. Min inkomst har ökat rätt stabilt under de senaste åren men det är ju självfallet en osäkrare tillvaro än att vara fast anställd. Det är ju på så sätt en större risk ur ett dag-till-dag-perspektiv vi tar med ett lån på banken där vi får ett amorteringskrav som ju inte går att ducka för oavsett hur ekonomin ser ut (vissa undantagsfall såklart). Genom att ha uppskovet blir det en viss förlust i kronor och ören men vi får som sagt både lägre månadsutgift (märk väl att jag inte skriver "kostnad" så ingen hojtar till om att amortering inte är en kostnad :) ) där vi själva kan bestämma hur mycket och när vi vill amortera.

3. Vår långsiktiga plan är ju som sagt att sälja huset som säkert kommer kännas alldeles för stort för oss när alla barnen flyttat ut om en sisådär 10 år och då kommer vi ju förhoppningsvis både ha ökat värdet på huset i och med renovation och eventuell generell prisökning samt att vi kan köpa något som både är mindre och lite längre bort då vi inte längre är lika beroende av avstånd till skolor och fritidsaktiviteter. Dvs den extra likviditet, både från vinst men också löpande utgifter, som vi kan få ut genom ett uppskov nu är oss med största sannolikhet mer till nytta nu än när vi är 50-60.
2:Egenföretagare säger ju inte så mycket, men eftersom banken gått med på att låna pengar antar jag att det bör vara hyfsat säkra yrkesområden ni arbetar inom. Värt att fundera på kan ju vara hur era företag påverkas av lågkonjunkturen, dvs. är era tjänster något som kan betraktas som konsumtion, vilket brukar stryka på foten först. Och, OM företaget går sämre, hur står ni er på arbetsmarknaden om ni blir tvungna att ge er ut på den?

3: De renoveringar du nämnt kommer inte bidra till en värdeökning på 10 års sikt (kök/el) eftersom det ena (kök) kommer att vara "normalslitet" på 10 år, och en fungerande eldragning är en förväntad egenskap på ett hus. Däremot har du ju upplevt hur något ökat i värde med ~6 miljoner kr. på tio år, och du borde således vara införstådd med att det är helt rimligt att vara förberedd på en nedgång i samma storlek.
 
  • Gilla
Workingclasshero
  • Laddar…
Dan_Johansson Dan_Johansson skrev:
2:Egenföretagare säger ju inte så mycket, men eftersom banken gått med på att låna pengar antar jag att det bör vara hyfsat säkra yrkesområden ni arbetar inom. Värt att fundera på kan ju vara hur era företag påverkas av lågkonjunkturen, dvs. är era tjänster något som kan betraktas som konsumtion, vilket brukar stryka på foten först. Och, OM företaget går sämre, hur står ni er på arbetsmarknaden om ni blir tvungna att ge er ut på den?

3: De renoveringar du nämnt kommer inte bidra till en värdeökning på 10 års sikt (kök/el) eftersom det ena (kök) kommer att vara "normalslitet" på 10 år, och en fungerande eldragning är en förväntad egenskap på ett hus. Däremot har du ju upplevt hur något ökat i värde med ~6 miljoner kr. på tio år, och du borde således vara införstådd med att det är helt rimligt att vara förberedd på en nedgång i samma storlek.
2. Nej det säger naturligtvis inte särskilt mycket när jag skriver att jag är egenföretagare men jag har som sagt bedrivit min verksamhet med mycket god beläggning sen 2004. Självklart kan arbetsmarknaden vända, jag kan bli sjuk etc men grundförutsättningen måste ju ändå vara att vi båda kommer fortsätta vara arbetsföra och tjäna pengar. Om företaget kraschar totalt så besitter jag tillräcklig specialkompetens och har ett tillräckligt gott kontaktnät för att jag tror att jag kommer kunna få en anställning utan större problem. Inte konsumtion utan mest b2b. Jag jobbade och faktuerade mer eller mindre precis som vanligt under senaste lågkonjunkturen exempelvis.

3.Nej men det generella estetiska lyft som huset definitivt kommer få av oss kommer definitivt öka det i värde. Om du såg hur köket ser ut i dagsläget så skulle du nog ändra din åsikt på den punkten i alla fall :) Självfallet är jag helt beredd på att värdet kan minska men om värdet skulle minska med 6 miljoner kr dvs typ 80% på 10 år i en av Stockholms mest attraktiva närförorter så betyder det nog att vi har blivit invaderade av Ryssland och då har vi större problem än så. Under den amerikanska bostadsbubblan runt 2008-2009 så föll priserna väl som mest 15-20% i snitt? På vissa ställen naturligtvis mer än så men på andra också mindre. Jag är på intet vis tillräckligt beläst för att kunna säga vare sig bu eller bä men att säga att en sänkning från 8,3 miljoner till 2,3 miljoner är "rimligt att vara förberedd på" känns väl inte helt realistiskt? Tillägg: Vi köpte som sagt vid ombildning så 2,5 som vi köpte för var ju inte ett marknadsanpassat pris ens på den tiden.

P.S Fanns det ingen punkt 1? :)
 
Redigerat:
F fillishave skrev:
2. Nej det säger naturligtvis inte särskilt mycket när jag skriver att jag är egenföretagare men jag har som sagt bedrivit min verksamhet med mycket god beläggning sen 2004. Självklart kan arbetsmarknaden vända, jag kan bli sjuk etc men grundförutsättningen måste ju ändå vara att vi båda kommer fortsätta vara arbetsföra och tjäna pengar. Om företaget kraschar totalt så besitter jag tillräcklig specialkompetens och har ett tillräckligt gott kontaktnät för att jag tror att jag kommer kunna få en anställning utan större problem. Inte konsumtion utan mest b2b. Jag jobbade och faktuerade mer eller mindre precis som vanligt under senaste lågkonjunkturen exempelvis.

3.Nej men det generella estetiska lyft som huset definitivt kommer få av oss kommer definitivt öka det i värde. Om du såg hur köket ser ut i dagsläget så skulle du nog ändra din åsikt på den punkten i alla fall :) Självfallet är jag helt beredd på att värdet kan minska men om värdet skulle minska med 6 miljoner kr dvs typ 80% på 10 år i en av Stockholms mest attraktiva närförorter så betyder det nog att vi har blivit invaderade av Ryssland och då har vi större problem än så. Under den amerikanska bostadsbubblan runt 2008-2009 så föll priserna väl som mest 15-20% i snitt? På vissa ställen naturligtvis mer än så men på andra också mindre. Jag är på intet vis tillräckligt beläst för att kunna säga vare sig bu eller bä men att säga att en sänkning från 8,3 miljoner till 2,3 miljoner är "rimligt att vara förberedd på" känns väl inte helt realistiskt? Tillägg: Vi köpte som sagt vid ombildning så 2,5 som vi köpte för var ju inte ett marknadsanpassat pris ens på den tiden.

P.S Fanns det ingen punkt 1? :)
Strök punkt 1, det var ju inget att kommentera .. :)

2: Nä, du känner din marknad bäst, får man anta. (y) Något du kan ha i bakhuvudet, om det värsta händer, är att övergången från egenföretagare till arbetslös kan vara rätt utdragen, främst när det gäller a-kassan. Är du intresserad av ett bollplank i såna frågor kan du skicka PM, så slipper det "lusa ner" tråden...

3a: Nä, jag tror inte heller att det är rimligt att räkna med att klara en försäljning för ett såpass lågt försäljningspris. Dvs. att ni planerar er ekonomi efter att vara nere på en belåningsnivå under 2,5 miljoner om 10 år. Men att ha en plan D, för vad som händer då, är ju aldrig fel?

3b. Jag är ju inte expert på området ni köpt hus i, men om det finns direkt jämförbara hus som sålts i närtid för mer pengar, antar jag att husets "generella estetiska" egenskaper gjort att ni "gjort ett fynd". Men det är idag. Om tio år vet ingen. Det vi vet dock, är att "alla" som köper hus om tio år kommer att förvänta sig att det finns ett kök.
 
  • Gilla
fillishave
  • Laddar…
Dan_Johansson Dan_Johansson skrev:
Strök punkt 1, det var ju inget att kommentera .. :)

2: Nä, du känner din marknad bäst, får man anta. (y) Något du kan ha i bakhuvudet, om det värsta händer, är att övergången från egenföretagare till arbetslös kan vara rätt utdragen, främst när det gäller a-kassan. Är du intresserad av ett bollplank i såna frågor kan du skicka PM, så slipper det "lusa ner" tråden...

3a: Nä, jag tror inte heller att det är rimligt att räkna med att klara en försäljning för ett såpass lågt försäljningspris. Dvs. att ni planerar er ekonomi efter att vara nere på en belåningsnivå under 2,5 miljoner om 10 år. Men att ha en plan D, för vad som händer då, är ju aldrig fel?

3b. Jag är ju inte expert på området ni köpt hus i, men om det finns direkt jämförbara hus som sålts i närtid för mer pengar, antar jag att husets "generella estetiska" egenskaper gjort att ni "gjort ett fynd". Men det är idag. Om tio år vet ingen. Det vi vet dock, är att "alla" som köper hus om tio år kommer att förvänta sig att det finns ett kök.
Då stryker vi punkt 1 tycker jag med :)

2. Ja hysat bra koll får jag väl säga att jag har efter att ha varit aktiv i den i såpass många år men jag tar absolut inget för givet! Tack för tipset, har inga som helst erfarenheter av övergång från egenföretagare till arbetslös så om det faller sig så illa så kommer jag mycket tacksamt ta emot tips och kunskap!

3a. Nej det är såklart bra att ha en plan även om plan A, plan B och plan C går i stöpet men jag känner att det gäller att hitta en gräns för när oron för eventuella framtida problem överskuggar möjligheterna för mycket. Jag är, även om det kanske inte verkar så här, en rätt ängslig och orolig natur så det gäller att vara aktsam på sina egna känslor. En sak jag ofta försöker tänka är "men är just den här delen av min oro något som är helt nytt och unikt för den här situationen eller är det något jag i så fall lika gärna borde oroat mig för i min nuvarande situation?" om svaret är att jag lika gärna borde/skulle/kunde oroat mig i min nuvarande situation så kanske det inte är alltför sunt att oroa sig nu heller.

3b. Mäklaren sålde precis samtidigt som vi köpte vårt hus ett annat mycket mindre hus för mer än vad vi köpte för med den stora skillnaden att det var mer estetiskt renoverat. Visst kommer man förvänta sig att det finns ett kök men om det är ett väl genomtänkt och fint kök är man nog mer benägen att köpa än om det är ett 80-talskök som hade kunnat agera rekvisita i Dallas :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.