Om de har glömt tätark i brunnen, och rörmanchetter så har de förmodligen inte satt remsor i hörnen, ...men det kommer de ju hävda att de har gjort. Förmodligen finns det diverse andra fel som ni inte heller vet om. Det jag inte begriper är hur Bjorkefall skall kunna känna sig trygg om de bara fixar till problemet med brunnen utan att gå på resten. Hur skall en korrekt besiktning kunna göras när man bara ser ytan. Å andra sidan, om Casco menar att man visst kan ta bort plattor utan att förstöra tätskiktet, så kanske ni skulle passa på att få några plattor borttagna inne i hörnen också, bara så att ni kan kontrollera att det faktiskt sitter en fiberremsa där etc, om det nu inte går att få några säkra bevis för vad de faktiskt har gjort på något annat sätt.
 
Nu vill jag uppdatera med info och frågor efter besiktningsmannens besök.
Det var två väldigt erfarna och noggranna besiktningsmän här och fotade, demonterade dimmer och gjorde massa bra hoppas jag:D

Bakgrundsinfo har ni i trådstart och tråden..
Vill tillägga att i kontraktet står tyvärr inget skriftligt om att detta ska göras fackmannamässigt enligt bkr, men jag har ett mail där hon hänvisar till bkrs regler.
I avtalet står "Väggarna kläs med våtrumsgips".
Hon har sagt via mail att de använt Casos tätskikt.

Besiktningsmännens "dom":
Två av väggarna kunde de komma in till gipset via att tex demontera dimmern. Då upptäcker de genom att sticka in en skruvmejsel och titta när de lyste med bra ficklampa att dessa två väggar är vanligt enkelgips.

Avloppet saknar brunnsmanchett, klämring och förhöjningsring.

Rören under handfatet är något fel med, Jag förstod inte vad, men jag har lagt bild tidigare i tråden.. De sa iaf att för att detta ska räknas som fackmannamässigt måste man demontera kakel runt rören och skarva tätskiktet och hoppas på att det går att skarva på rätt sätt...

Blandaren till badkaret är lite löst.

Någon ring kring ventilen i badrummet saknades...


De skulle skicka skriftligt underlag till oss om några dagar.
Deras bedömning var iaf att detta inte på något sätt fackmannamässigt gjort och de tyckte vi skulle göra en anmälan i ARN. Som jag förstod det har vi väldigt goda chanser att vinna?


Nu undrar jag:
Om ARN beslutar att detta inte är fackmannamässigt gjort - och vi inte har skrivit i vårt avtal att detta ska göras fackmannamässigt, men har det via mail att hon hänvisar till bkrs regler. Kan vi då ha rätt att badrummet görs om från grunden trots att det inte står i kontraktet att det ska göras så?

Det står i kontraktet att våtrumsgips ska användas och åtminstonde två av väggarna är vanligt enkelgips - kan de hävda att de andra väggarna är klädda med våtrumsgips och bara välja att byta dessa två enkelgipsväggar?

Blir de skyldiga att betala nytt kakel, klinkers och material eller hamnar det på oss?

Måste vi låta dem göra om badrummet eller kan vi typ hävda att vi har ju inget förtroende öht för att de kan göra rätt alls, så vi vill ju helst ha en annan frima...

Hur stor chans tror ni vi har att vinna i ARN?


Tack alla underbara människor för all hjälp vi fått hittills!!:)
 
Du säger enkelgips, men en våtrumsskiva är också ofta enkel, alltså en skiva tjockt, skillnaderna ligger i gipsskivans ytbeläggning, en vanlig gipsskiva är täckt med papp medans en godkänd våtrumsskiva har någon form av fuktsäker glasfiber, men det är fortfarande vanlig gips i mitten.
 
Bjorkefall skrev:
Vill tillägga att i kontraktet står tyvärr inget skriftligt om att detta ska göras fackmannamässigt enligt bkr, men jag har ett mail där hon hänvisar till bkrs regler.
När man anlitar en hantverkare så regleras det tydligt i konsumenttjänstlagen vilket ansvar och vilka skyldigheter hantverkaren har vilket ska skydda "den okunniga" konsumenten.

4§ i konsumenttjänstlagen säger bland annat följande, "Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmannamässigt" I ett utbildningsmaterial från byggutbildarna så diskuteras vad detta egentligen innebär. Följande är direkt taget från detta material.

Vad fackmannamässighet innebär är inte så lätt att specificera. Prop 1984/85:110 beskrev fackmannamässighet som "något som kan krävas av en normalt skicklig och kunnig samt seriöst arbetande fackman inom området som den ifrågavarande tjänsten gäller". Vägledning för detta kan enligt samma proposition hämtas i "allmänna eller särskilda beskrivningar eller anvisningar avseende material och metoder mm. Samt god yrkes eller branschpraxis. Hit ska också enligt 1989/90:77 räknas fabrikanternas materialanvisningar. AMA, allmänna material och arbetsbeskrivning, brukar ofta anses lägga en ribba för vad god fackmannamässighet är. Vedertagna handböcker som beskriver rekommenderade tekniska utföranden bör rimligen också räknas dit, liksom tydliga branschrekommendationer, t ex VVS-installatörerna rekommendationer om vattenskadefria installationer.

I materialet tas BBR/BKR upp som exempel på vad som krävs för att arbetet skall vara fackmässigt.

Slutsatsen är att en hantverkare kan inte i efterhand ursäkta sig med att konsumenten inte krävt att arbetet skulle göras fackmässigt eftersom det regleras i konsumenttjänstlagen.

Bjorkefall skrev:
Måste vi låta dem göra om badrummet eller kan vi typ hävda att vi har ju inget förtroende öht för att de kan göra rätt alls, så vi vill ju helst ha en annan frima...
Grundprincipen enligt konsumenttjänstlagen är att entreprenören ska få chansen att rätta till felen. Men hävning av avtalet kan ske om syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat och det finns starka skäl att tro att arbetet inte kommer att fullföljas utan väsentliga fel. Det är svårt att säga exakt när man har rätt till hävning så det är nog lämpligt att kontakta en advokat om ni vill få mer exakt information om vad som gäller. Ett tips är att gå med i villaägarnas så har ni rätt till juridisk rådgivning via telefon.
 
Problemet är väl att även om ni får rätt av ARN så behöver inte företaget följa ARNs beslut, och då återstår väl att lämna in en stämningansökan till domstol, Företaget verkar allt annat än seriöst utan är förmodligen någon lycksökare i branchen. Risken är väl att firman går i konkurs och försvinner, innan ni får ut något skadestånd.
 
Tigersågen skrev:
Problemet är väl att även om ni får rätt av ARN så behöver inte företaget följa ARNs beslut, och då återstår väl att lämna in en stämningansökan till domstol, Företaget verkar allt annat än seriöst utan är förmodligen någon lycksökare i branchen. Risken är väl att firman går i konkurs och försvinner, innan ni får ut något skadestånd.
Det är precis därför jag inte vet hur jag ska göra...
Lämnar vi det till ARN och de dömmer till vår fördel så riskerar vi att byggfriman inte följer rekommendationen av ARN eller att de sätter sig i konkurs.
Men samtidigt vill vi ju undvika att vi förlorar så mycket pengar.. För antag att vi kopplar in advokat och vill dra det här i rätten så är det så att om vi vinner tvisten så är det byggfirman som ska betala våra advokatkostnader samt kostnad för besiktningsmännen. Men antag att de under tvistens gång sätter sig i konkurs - ja då står vi där med lång näsa. Då måste vi stå för advokatkostnader, nytt kakel, klinkers och övrigt material samt kostnad för besiktningsmännen. Då har vi fått en merkostnad på runt 30 000 kr... :(:mad:
 
mr_bygg skrev:
När man anlitar en hantverkare så regleras det tydligt i konsumenttjänstlagen vilket ansvar och vilka skyldigheter hantverkaren har vilket ska skydda "den okunniga" konsumenten.

4§ i konsumenttjänstlagen säger bland annat följande, "Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmannamässigt" I ett utbildningsmaterial från byggutbildarna så diskuteras vad detta egentligen innebär. Följande är direkt taget från detta material.

Vad fackmannamässighet innebär är inte så lätt att specificera. Prop 1984/85:110 beskrev fackmannamässighet som "något som kan krävas av en normalt skicklig och kunnig samt seriöst arbetande fackman inom området som den ifrågavarande tjänsten gäller". Vägledning för detta kan enligt samma proposition hämtas i "allmänna eller särskilda beskrivningar eller anvisningar avseende material och metoder mm. Samt god yrkes eller branschpraxis. Hit ska också enligt 1989/90:77 räknas fabrikanternas materialanvisningar. AMA, allmänna material och arbetsbeskrivning, brukar ofta anses lägga en ribba för vad god fackmannamässighet är. Vedertagna handböcker som beskriver rekommenderade tekniska utföranden bör rimligen också räknas dit, liksom tydliga branschrekommendationer, t ex VVS-installatörerna rekommendationer om vattenskadefria installationer.

I materialet tas BBR/BKR upp som exempel på vad som krävs för att arbetet skall vara fackmässigt.

Slutsatsen är att en hantverkare kan inte i efterhand ursäkta sig med att konsumenten inte krävt att arbetet skulle göras fackmässigt eftersom det regleras i konsumenttjänstlagen.



Grundprincipen enligt konsumenttjänstlagen är att entreprenören ska få chansen att rätta till felen. Men hävning av avtalet kan ske om syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat och det finns starka skäl att tro att arbetet inte kommer att fullföljas utan väsentliga fel. Det är svårt att säga exakt när man har rätt till hävning så det är nog lämpligt att kontakta en advokat om ni vill få mer exakt information om vad som gäller. Ett tips är att gå med i villaägarnas så har ni rätt till juridisk rådgivning via telefon.

Tack snälla för hjälpen!!
Verkligen värdefullt att veta allt detta.
Vi får hem tidningen ViiVilla, betyder det att vi är med utan att veta om det?:)
Och ang hävning av avtalet så tycker ju jag att man har all rätt att tro att detta inte kommer göras om på ett bra sätt...;)
 
Eftersom du inte har betalat, och kommer inte betala för än det hela är gjort enligt gällande regler så har firman 2 alternativ:

1. Gör om och göra rätt. Detta klarar de troligen inte, och jag skulle iaf inte släppa in firman igen.

2. Stämma er.

Du behöver vad jag vet inte blanda in ARN eftersom du inte har betalat. Viktig nu är väl att du nu endast sköter all kommunikation med firman skrifligt, samt att du snarast går med i villa ägarna och pratar med deras jurister för rådgivning.
 
Här gäller det nog helt enkelt att inte förlora mer än vad ni redan gjort. Det kommer såklart att krypa in vatten vid frigoliten!

Man kan heller aldrig ställa en faktura på mindre än 30 dagar! Statliga/komunala vekr betalar inget inom 30 dagar oberoende vad som står på fakturan. Det behöver man inte enligt lag! Det vet säkert firman om, och det vet garanterat alla inkassobolag om! Oroa er inte för det, utan ni har tid på er att bestrida fakturan.
 
Andreas Lundgren skrev:
Man kan heller aldrig ställa en faktura på mindre än 30 dagar!
Jodå det kan man eftersom det råder avtalsfrihet här i landet. Däremot har man inte rätt att ta ut ränta på det förfallna beloppet förrän efter 30 dagar.
 
Ett förslag:

Säg till firman vad besiktningsresultatet visat, påpeka att det visar att de använt fel skiva i väggarna utan att påpeka att det bara är bevisat i 2 av väggarna.

Säg att de måste göra om alltihop, de får stå för nytt material. Och att ni tänker göra avdrag för förseningen (även om ni inte har en vitesklausul i avtalet, så har ni rätt till ersättning för dokumenterade kostnader pga. deras försening) Om vi antar att de protesterar, erbjud dem att de slipper, och ni tar in en annan firma under förutsättning att de inte kräver betalt för fakturan. Ni får då själva ta smällen för materialet som ni redan betalat. Å andra sidan så kanske det inte blir riktigt lika dyrt att göra om seriöst, efterssom åtminstonde en del av VVS jobb, el osv (kanske) inte behöver göras om. Påpeka att om det måste bli strid om detta så blir det dyrt och struligt med jurister för båda parter, och att ni kommer att ge publicitet, ex. på internet om vilka klåpare de är.

För er finns det en stor finess att få det omgjort av en annan firma nu. Under förutsättning att den firmans faktura inte är alltför tydlig på att det är ett fortsättningsjobb, så kommer ni att kunna få halva arbetskostnaden betald via det nya ROT avdraget.

Som sagt i princip så har ni rätt att få detta omgjort (åtminstonde till typ 75%) utan ytterligare kostnad utöver den avtalade. Men det borde kunna vara en rimlig kompromiss att ni slipper klåparna, men själva får stå för kostnaden för nytt kakel, särskill om ni då kan få del av det nya avdraget.

Det där med gipsskivorna, dubbelkolla med besiktningsmännen att de verkligen menade att det var kartonggips de menar att det var på väggarna. För som sagt det behöver inte vara fel att det är enkelgips, bara väggarna då är reglade cc30, men det får inte vara kartonggips.
 
Jag ser att du refererar till självrisken om det skulle börja läcka om 4 år.
Dessvärre är det så att du kommer få betala betydligt mer än självrisken när det börjar läcka, nämligen alltihop. Ditt försäkringsbolag kommer självklart inte vilja betala dig ett enda öre eftersom det är felaktigt utfört.
 
I
Immobil skrev:
Jodå det kan man eftersom det råder avtalsfrihet här i landet. Däremot har man inte rätt att ta ut ränta på det förfallna beloppet förrän efter 30 dagar.
Nej. Det kan man inte. I så fall ska det vara skriftligt överenskommet i offert och beställning.

En part kan inte träffa bindande avtal för den andre. Är det ingenting sagt gäller alltså 30 dgr.
________________
Byggaren
 
hempularen skrev:
Ett förslag:

Säg till firman vad besiktningsresultatet visat, påpeka att det visar att de använt fel skiva i väggarna utan att påpeka att det bara är bevisat i 2 av väggarna.

Säg att de måste göra om alltihop, de får stå för nytt material. Och att ni tänker göra avdrag för förseningen (även om ni inte har en vitesklausul i avtalet, så har ni rätt till ersättning för dokumenterade kostnader pga. deras försening) Om vi antar att de protesterar, erbjud dem att de slipper, och ni tar in en annan firma under förutsättning att de inte kräver betalt för fakturan. Ni får då själva ta smällen för materialet som ni redan betalat. Å andra sidan så kanske det inte blir riktigt lika dyrt att göra om seriöst, efterssom åtminstonde en del av VVS jobb, el osv (kanske) inte behöver göras om. Påpeka att om det måste bli strid om detta så blir det dyrt och struligt med jurister för båda parter, och att ni kommer att ge publicitet, ex. på internet om vilka klåpare de är.

För er finns det en stor finess att få det omgjort av en annan firma nu. Under förutsättning att den firmans faktura inte är alltför tydlig på att det är ett fortsättningsjobb, så kommer ni att kunna få halva arbetskostnaden betald via det nya ROT avdraget.

Som sagt i princip så har ni rätt att få detta omgjort (åtminstonde till typ 75%) utan ytterligare kostnad utöver den avtalade. Men det borde kunna vara en rimlig kompromiss att ni slipper klåparna, men själva får stå för kostnaden för nytt kakel, särskill om ni då kan få del av det nya avdraget.

Det där med gipsskivorna, dubbelkolla med besiktningsmännen att de verkligen menade att det var kartonggips de menar att det var på väggarna. För som sagt det behöver inte vara fel att det är enkelgips, bara väggarna då är reglade cc30, men det får inte vara kartonggips.

Tack snälla, det låter som en god idé!
Dock misstänker jag att typ allt inkl rördragning är felaktig och måste göras om..
Vad jag förstår så är 59 000 kr för ett badrum (exkl toa, badkar osv) väldigt billigt och vi lär inte hitta en firma som gör detta för under 90 000 kr..
Men jag vill helst slippa dessa klåpare och vi får väl helt enkelt försöka låna mer pengar till en annan firma isåfall..

Detta ROT-avdrag vad innebär det och kan vi använda det även om den här skitfirman ska göra om allt?

Hur vet man hur väggarna är reglade?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.