Språket kan användas för att vara tydlig speciellt i skrift när något inte ska missuppfattas eller ges möjlighet till tolkning, men visst förkommer det också som ett sätt att påvisa något kanske sin egen position utifrån förmåga att uttrycka sig.
Erkänner att jag själv använder annat språkbruk i vissa formella sammanhang än det privata livet. Huruvida det är frekvent förekommande kan vara en adekvat fråga.
Erkänner att jag själv använder annat språkbruk i vissa formella sammanhang än det privata livet. Huruvida det är frekvent förekommande kan vara en adekvat fråga.
Men kontext är väl ett normalt svenskt ord som betyder ”i just det/detta sammanhanget”?
Ordet ”addera” har jag använt sedan grundskolan (många år sedan) eftersom vi lärde oss addition där....
Däremot får jag krupp på ordet ”notifiera” som används mer och mer. Där är det ju en nybildad direktöversättning av ”notify”
Ordet ”addera” har jag använt sedan grundskolan (många år sedan
) eftersom vi lärde oss addition där....Däremot får jag krupp på ordet ”notifiera” som används mer och mer. Där är det ju en nybildad direktöversättning av ”notify”
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 634 inlägg
Kontext upplever jag som ett låneord, skulle själv använda sammanhang istället.
Addera är för mig en matematisk term och har för mig hört hemma på mattelektionen. Addera i vanligt tal låter för mig lika dumt som "plussa på".
Addera är för mig en matematisk term och har för mig hört hemma på mattelektionen. Addera i vanligt tal låter för mig lika dumt som "plussa på".
Är du ingenjör?
För mig är inget sv orden konstiga och används i dagligt tal men inte i vilket sammanhang som helst.....
För mig är kontext ett speciellt sammanhang, alltså inte hur som helst. En mer specificerad form alltså. Svårt att förklara
En typisk anglicism enligt min mening. Om man är van att kommunicera på engelska blir det lätt att ordvalet faller på ett ord som ligger närmare engelskan. Av bara farten.K Kurtivan skrev:
Men det är ju något som förkommit i över tusen år om man ser till vad som anses vara ord från nordbor/vikingar och idag används i andra europeiska språk, så lite omvänt är väl inte fel. Som det påstås att window kommer från det gamla vindöga/vindu/vindue, så har det hamnat ända borta på amerikanska västkusten hos Mr Gates.
Och vi som sedan lånar vinster (gammal tyska) med ursprung från fenestra (latin) till fönster.
Som det påstås att window kommer från det gamla vindöga/vindu/vindue, så har det hamnat ända borta på amerikanska västkusten hos Mr Gates.Och vi som sedan lånar vinster (gammal tyska) med ursprung från fenestra (latin) till fönster.
Fel och fel, men finns det ett välinarbetat och bra ord som är lätt att förstå så förstår jag inte anledningen till att byta ut det. Det man säger blir ju inte ett dugg mera begripligt.A AndersS skrev:Men det är ju något som förkommit i över tusen år om man ser till vad som anses vara ord från nordbor/vikingar och idag används i andra europeiska språk, så lite omvänt är väl inte fel.
Och vi som sedan lånar vinster (gammal tyska) med ursprung från fenestra (latin) till fönster.
Kontext är nog här för att stanna, snabbare och enklare att både säga och skriva än sammanhang. Notifiera är ju knöligare, men alla svenska synonymer är lika långa, och likande ord med samma stam som , not, notis, notering är ju väletablerade.
Min spaning är att de som använder engelska ord när det finns fullgoda svenska ord som skulle kunnat användas ofta inte vet vad de pratar om. Prova nästa gång att be dem om en svensk översättning så får ni se om de vet själva vad ordet betyder!
Jag jobbar i IT-branschen och där är det väldigt vanligt med försvenskade ord såsom enejbla, disejbla... Där har det nog att göra med att alla manualer, dokumentation o s v är på engelska, kollegorna fattar vad man menar o s v...P Pin skrev:
Språk är intressant och vad som är rätt/fel finns många tolkningar av beroende av plats och tid.K Kurtivan skrev:
Finns säkert många här i forumet som letar i historiska dokument, ofta i samband med släktforskning med ministerialböcker, konstigt ord säger någon varför inte kalla det kyrkböcker. Jo visst kan man det men det är samma sak och inte samma sak då det skiljer i vilken typ av böcker som räknas in i respektive benämning.
Och vi har hela tiden förändrat språket. Jag renskrev ett dokument och karttext från Lantmäteristyrelsen 1701 där jag visste vad som gjorts vid ett markskifte. Däremot om jag läste texten utifrån hur vi idag använder ord och ordföljd så blev beskrivningen den omvända mot hur den markbytet hade utförts, bl.a. utifrån att vi har ändrat lite i ordföljd under 300 år. Så alla som läser och letar i gamla texter måste fundera över vad ett ord innebar för några hundra år sedan och även ordföljden som gällde för den tiden när texten skrevs.
Livet är inte alltid självklart, men historien kan ibland förklara varför saker fortsätter att förändras och ibland varför det som idag är oförklarligt inte var det tidigare. De som växer upp idag kommer att ha ett helt annat ordbruk och skrivsätt än vad jag växte upp med. Så jag har börjat med att inte hetsa upp mig över särskrivningarna som förekommer mera frekvent, för så "säger" ju rättstavningsfunktionen att det ska vara.
Och här sätter du fingret på en springande punkt (över 40 år i branschen), vissa ord har ingen bra och entydig svensk översättning. Så för att inte skapa missförstånd används de engelska ofta utifrån att många av de system man jobbat med inte haft svensk översättning. Så när man skrev anvisningar till tekniker/användare så användes de ord som fanns i system där man jobbade, så stod det "Enable" på en "tryckknapp" skrev man inte "göra det möjligt" eller godkänn eller aktivera. Blev så krångligt då.P Pin skrev: