stoppa vägservitut

[Räknenisse]

Nja, det står inget om traktorer i handlingarna. Det är ju definierat som "delägarnas allmänna behov",

Det är något som uppdateras med tiden, då det allmänna behovet givetvis förändras över tid.

Men i det här fallet så är det väl inte delägarnas allmänna behov att köra lastbilar på vägen, utan en delägares specifika behov? Dvs det borde inte behöva täckas av de övriga delägarna om den behöver rustas upp, så länge den duger för det allmänna behovet, vilket den ju verkar göra idag då ingen av delägarna klagar på skicket på den och behovet verkar sträcka sig till ridning och ATV.

Det som avses är allmän till skillnad från enskild, inte allmän till skillnad från speciell.

"Avsatt för delägarnas allmänna behov" är en standardformulering som används i skifteshandlingar för den mark som inte fördelas ut på de olika ägolotterna utan som istället ska behållas som gemensam. Med andra ord säger det att den marken är en samfällighet.

 

[Claes Sörmland]

oavsett vem som köper gården där innanför så finns ju rätten till väg och det som en gång varit väg är troligen det som enklast i lagens mening är vägen som gäller till den gården.

Om gården köps av ett företag ändrar ju inte rätten till väg för att man tror att dom kanske kommer köra lastbil eller tunga transporter på den.

Att dom andra i vägföreningen struntat helt i att underhålla delen som går upp till den gården är ju inte så snyggt med tanke på att det låter som att även den fastigheten är medlem i föreningen. Har man dessutom fått nån form av bidrag och inbetalningar för att driva vägföreningen så är det ju troligen så att väg till alla fastigheter och vägar enligt det som ingår i föreningen skall hållas underhållna .

Så att man bara för att en fastighet stått oanvänd struntat i att underhålla den vägsträckan alls betyder ju inte att man på nåt slags majoritetsbeslut kan utesluta vissa vägsträckor.. det beslutet kommer ju att kosta en del extra nu att återställa vägen till farbart skick och där har nog vägföreningen ansvar för dessa kostnader

Så troligen har vägföreningen ett visst ansvar att vägen ser ut som den gör idag.

vägar idag bör ju om det inte redan är gjort uppdateras så sophämtning , slamtömmning. räddningstjänst även kan åka lastbil till varje bostad villa eller gård. även vissa normala transporter som vilken villa som helst kan behöva får nog anses ingå i normal rätt till väg.

Att man som markägare där denna väg till gården innanför finns dragen inte vill att vägen skall användas fixas osv är ju inte nåt man kan lägga över i sin helhet på den som köper gården där innanför.. Vill man flytta eller dra om vägen till nån ev lämpligare dragning så kommer man som markägare absolut få vara med och betala på den extra kostnad det innebär att göra en ny vägdragning.

Hade vägföreningen gjort sitt jobb så hade alla vägar varit farbara vägar med vettig standard där idag även enstaka lastbilsbesök räknas som normalt så har man lagt alla pengar man fått in på vissa sträckor och helt struntat i vissa så är det dags att slanta upp enligt andelstal och fixa dessa sträckor också

Jag tror som ovan, att det finns en modern GA med vägändamål som den moderna samfällighetsföreningen förvaltar. Och att den GAn är mindre än den gamla marksamfälligheten som den igenväxta sträckan är en del av.

Skyldigheten enligt samfällighetslagen för samfällighetsföreningen är då att underhålla GA:n med vägändamål enligt anläggningsbeslutet. Samfällighetsföreningen får inte ägna sig åt annan verksamhet, t ex bygga/underhålla andra vägar på den gammla marksamfälligheten.

 

[Manfreds]

Jag skulle också gissa att det är en övergiven samfälld väg. De vägar som används förvaltas säkert genom en ga. Vägen kan ha tillkommit vid hemmansklyvningen, och har då eventuellt en mindre delägkrets än hela byn. Det kan också ha varit en vid klyvningen befintlig väg, från ett tidigare laga skifte eller liknande.

Generellt kan man väl säga att det är de större byavägarna som fortfarande är i bruk, och att detta mycket väl kan ha tillkommit för ett mindre antal fastigheter vid klyvningen. Jag fattar det som att TS fastighet är avstyckad från denna, beroende på när det skedde finns det möjlighet att TS fastighet inte är delägare i aktuell samfällighet.

Det finns också möjlighet att den samfällda vägen tagits bort i någon åtgärd, fastighetsreglering eller sammanföring. Men det är mer vanligt förekommande för mer eller mindre samtliga onyttiga samfälligheter k ett område och andra verkar finnas kvar. Jag tror det är osannolikt att samfälligheten har ordnad förvaltning.

 

[-MH-]

Laga skiftet skedde 1909, då byn delades i två delar i mitten. Vägen har undantagits där, står i efterhand noterad som Bynamn s:2 som ä ren samfällighet som går finns än idag. Sen gjorde men direkt efter samma år en hemmansklyvning av TS halva, då man la ut en massa lotter i skogen så då fick man utöka den undantagna vägen.

 

[Manfreds]

Laga skiftet skedde 1909, då byn delades i två delar i mitten. Vägen har undantagits där, står i efterhand noterad som Bynamn s:2 som ä ren samfällighet som går finns än idag. Sen gjorde men direkt efter samma år en hemmansklyvning av TS halva, då man la ut en massa lotter i skogen så då fick man utöka den undantagna vägen.

Då skulle jag tolka det som att det inte är s:2 utan en ny samfälld väg, som tillkom vid hemmansklyvningen, alltså den delen. Men det är ju spekulationer från det lilla jag har läst här.

 

[-MH-]

De som överfört detta till registerkartan har tolkat det som s:2 dock, där är den utritad så. Men det vet vi ju att det behöver inte vara 100% sant.

 

[Manfreds]

De som överfört detta till registerkartan har tolkat det som s:2 dock, där är den utritad så. Men det vet vi ju att det behöver inte vara 100% sant.

Ah ok, så den finns registrerad alltså. Nej, det måste ju inte vara rätt men behöver ju inte vara fel. Är väl dock sällan så att en väg som tillkom vid ett senare skifte är del av en tidigare undantagen väg. Det låter ju dessutom som att den bara leder till de fastigheter som var del i hemmansklyvningen? Alltså att den inte är genomgående. Men men, det spelar ju ingen större roll. Stamfastigheten har förmodligen fortfarande del i den, om inte all mark överförts och med det alla andelar i samfälligheter.

 

[Räknenisse]

Laga skiftet skedde 1909, då byn delades i två delar i mitten. Vägen har undantagits där, står i efterhand noterad som Bynamn s:2 som ä ren samfällighet som går finns än idag. Sen gjorde men direkt efter samma år en hemmansklyvning av TS halva, då man la ut en massa lotter i skogen så då fick man utöka den undantagna vägen.

Är utökningen skriven som att alla lotterna får andel i hela bysamfälligheten, eller som att man skapar en ny samfällighet med en annan ägarkonstellation?

Låter oavsett som ett fall av att man ska läsa akterna i detalj för att lita på vad som är vad, om inte det som står i fastighetsregistret bygger på utredning i någorlunda modern tid...

 

[polaris78]

Jag tror som ovan, att det finns en modern GA med vägändamål som den moderna samfällighetsföreningen förvaltar. Och att den GAn är mindre än den gamla marksamfälligheten som den igenväxta sträckan är en del av.

Skyldigheten enligt samfällighetslagen för samfällighetsföreningen är då att underhålla GA:n med vägändamål enligt anläggningsbeslutet. Samfällighetsföreningen får inte ägna sig åt annan verksamhet, t ex bygga/underhålla andra vägar på den gammla marksamfälligheten.

ja för den delen så låter det ju som kuggfrågan är vilka fastigheter som är med och vilka vägar.

Vet bara om en vägförening som fick på skallen för att man ignorerat att hålla farbar väg till alla fastigheter som var med i vägföreningen och att det vart ett jäkla liv på advokater och grejer. där var det nåt slags beslut i vägföreningen att det är ju ingen som använder fastighet x och dom 3 km väg som går dit dom skiter vi i enligt framröstat beslut i föreningen , men så enkelt kommer man ju inte undan vad som står i anläggningsbeslutet. många vägföreningar drivs av kleti och pleti och ofta är kunskapsnivån väldigt låg och man tror röstningar kan göra vad som helst lagligt..

där fick man efter tillrättavisning inse att det bara var att rusta upp vägen även till fastighet x då man fick en del av sina inkomster från olika bidrag så var det inget att ens försöka komma undan

Ganska vanligt i avfolkningsbygder med massa tomma oanvända fastigheter där man ofta struntar i dessa vägsnuttar då ingen bor / använder

 

[ArneTW]

ja för den delen så låter det ju som kuggfrågan är vilka fastigheter som är med och vilka vägar.

Vet bara om en vägförening som fick på skallen för att man ignorerat att hålla farbar väg till alla fastigheter som var med i vägföreningen och att det vart ett jäkla liv på advokater och grejer. där var det nåt slags beslut i vägföreningen att det är ju ingen som använder fastighet x och dom 3 km väg som går dit dom skiter vi i enligt framröstat beslut i föreningen , men så enkelt kommer man ju inte undan vad som står i anläggningsbeslutet. många vägföreningar drivs av kleti och pleti och ofta är kunskapsnivån väldigt låg och man tror röstningar kan göra vad som helst lagligt..

där fick man efter tillrättavisning inse att det bara var att rusta upp vägen även till fastighet x då man fick en del av sina inkomster från olika bidrag så var det inget att ens försöka komma undan

Ganska vanligt i avfolkningsbygder med massa tomma oanvända fastigheter där man ofta struntar i dessa vägsnuttar då ingen bor / använder

Det finns väl korn av sanning.

Men inte är det upp till en enskild delägare att bestämma till vilken nivå vägen skall vara.

Ser gärna fler åsikter från 1% jurister från det kommunala vägnätet att uttala sig om öde vägar i obygden.

/ATW

 

[Claes Sörmland]

Men inte är det upp till en enskild delägare att bestämma till vilken nivå vägen skall vara.

En viktig poäng i dagens samhälle som fokuserar så mycket på individuella rättigheter. Samfälligheten beslutar kollektivt, antingen genom delägarförvaltning där alla måste vara överens eller genom en samfällighetsförening där stämma har makt men särskilt styrelsen efter att stämman har utsett den har väldigt mycket makt gällande den driften av anläggningen. Den enskilde ägaren av en delägande fastighet kan tycka lite vad den vill om driften av vägarna men har inte så mycket makt gentemot kollektivet. Man får ta vad man får s a s, det är en mössan-i-handlösning rent juridiskt.

 

[Nötegårdsgubben]

Den enskilde ägaren av en delägande fastighet kan tycka lite vad den vill om driften av vägarna men har inte så mycket makt gentemot kollektivet. Man får ta vad man får s a s, det är en mössan-i-handlösning rent juridiskt.

Nja, som @polaris78 skriver så kan man ju faktiskt hävda sin rätt. Att det är ont om rättsfall i frågan kan nog mycket bero på att utgången ofta är säker till den klagandes fördel.

Därmed inte sagt att det inte också finns det som blir överkörda för att de inte klagar.

 

[ArneTW]

Nja, som @polaris78 skriver så kan man ju faktiskt hävda sin rätt. Att det är ont om rättsfall i frågan kan nog mycket bero på att utgången ofta är säker till den klagandes fördel.

Därmed inte sagt att det inte också finns det som blir överkörda för att de inte klagar.

Du får det att låta som att det är korrekt att en liten delägare av en traktorväg/kostig helt plötsligt får för sig att han behöver en stor uppbyggd väg med mötesplatser mm mm.

och det enda som står ivägen för hans "RÄTT" är att han är feg...?

/ATW

 

[Nötegårdsgubben]

Nej, jag menar bara att en vägförening inte selektivt får diskriminera sina medlemmar.

Om alla vägar rustas upp utom Kalles för föreningens pengar har även Kalle rätt att få sin väg rustad (eller få tillbaka felaktigt uttaxerade medel om rustningen inte låg inom föreningens uppdrag).

Det är inte detsamma som att Kalle rent generellt har rätt att kräva upprustning av sin väg.

 

[Claes Sörmland]

Nja, som @polaris78 skriver så kan man ju faktiskt hävda sin rätt. Att det är ont om rättsfall i frågan kan nog mycket bero på att utgången ofta är säker till den klagandes fördel.

Därmed inte sagt att det inte också finns det som blir överkörda för att de inte klagar.

Ja det finns formellt denna möjlighet men det kräver rätt stor kompetens och kassa för att lyckas med det hos den enskilde. Och en vilja att processa rättsligt mot sina grannar. Jag tror att det är därför det inte sker ofta och är en nästan teoretisk möjlighet som finns där i samfällighetslagen.

Vid delägarförvaltning måste den enskilde först försöka komma överens i den fråga som det gäller, t ex att en del av väganläggningen ska underhållas bättre. Sen när man inte kommer överens (grannarna är inte intresserade att betala för den vägen) så ska den enskilde kontakta Lantmäteriet som kallar till ett officiellt möte i frågan. Under Lantmäteriets ledning så röstas den enskildes förslag ned. Lantmäteriet fakturerar den enskilde eftersom dess förslag har blivit nedröstat. Stämningen är grannskapet är nu på topp. Nu ska den enskilde lyckas överklaga beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor från beslutets dag. Sen börjar den mångårslånga cirkusen i MMD.

Det är för mig uppenbart att lagstiftaren med denna konstruktion i samfällighetslagen inte vill ha en massa rättsprocesser. Man vill ha samförstånd och att den enskilde rättar in sig i det kollektiva ledet.

Vid föreningsförvaltning måste den enskilde som vill ha en vägsträcka underhållen på ett visst sätt motionera om det till stämman. Sen när stämman avslår förslaget så klandras beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor. Återigen cirkusen med MMD.

Om den enskilde vinner i domstol då efter alla år? Ja, inte säkert att grannarna ens då genomför underhållet av vägsträckan. Beroende på det exakta beslutet så kan de fatta ett senare beslut där medel inte uttaxeras och vägen underhålls. Kom ihåg att vid det här laget är den enskilde som bråkade paria i grannskapet och hjälpsamheten lär vara minimal efter att grannarna har fått hosta upp stora summor för att betala rättscirkusen.

Så i praktiken står jag nog fast vid att det är en mössan-i-handlagstiftning.

Eller ser du en annan väg än samfällighetslagens upplägg enligt ovan?