Saker som vi glömt bort att de har funnits

[Nötegårdsgubben]

va länge sen ja åkte buss (15år)
Men ja skulle nog fan resa på mej för nån äldre så dom kan sitta ner

Om du själv inte åker buss, hur vet du då vad som sker eller ej?

 

[Hus tomte]

Om du själv inte åker buss, hur vet du då vad som sker eller ej?

där har du en poäng
Ibland står man brevid nån buss eller 2 i stan när man kör igenom med nån lastbil ibland.. då sitter alla snorvalpar sitter vid fönstrena å dom äldre får stå i mitten..

Men respekt mot dom äldre e som bortblåst ändå
Respekt överlag e typ borta.
alla börjar bli väldigt själviska

när håll nån upp dörren sist till nån

 

[Nötegårdsgubben]

Jag skulle säga att jag flera gånger i veckan håller upp dörrar för okända eller får dörrar upphållna åt mig. Små gester som alltför ofta inte ens belönas med ett tack eller ens en nick.

Jag tycker dock att de flesta man möter är rätt belevade. På olika vis på olika platser, som att man hälsar mer på okända på landet än i stan, men i coronatider har det hållits avstånd och lämnats frivilligt företräde för andra även i anonyma Stockholm.

Att det inte gäller alla är förstås lika sant som alltid, men jag får oftast ett vinkande tack om jag som bilförare lämnar företräde vid ett övergångsställe även om det är min skyldighet att göra det. Och jag skulle säga att det (pre-corona) var ytterst ovanligt att en skröplig person behövde stå på bussar och tunnelbanor. Sen om det varit en 15-, 30- eller 50-åring som rest sig kan väl vara sak samma – för ett samhälle där alla unga står och bockar för alla äldre har vi förstås inte, men har nog heller aldrig haft.

Ser man till att bjuda till lite själv får man helt enkelt nästan alltid ett trevligt bemötande själv, och beter man sig som en lufs bemöts man därefter. Det får man inte heller glömma bort.

 

[Hus tomte]

Jag skulle säga att jag flera gånger i veckan håller upp dörrar för okända eller får dörrar upphållna åt mig. Små gester som alltför ofta inte ens belönas med ett tack eller ens en nick.

Jag tycker dock att de flesta man möter är rätt belevade. På olika vis på olika platser, som att man hälsar mer på okända på landet än i stan, men i coronatider har det hållits avstånd och lämnats frivilligt företräde för andra även i anonyma Stockholm.

Att det inte gäller alla är förstås lika sant som alltid, men jag får oftast ett vinkande tack om jag som bilförare lämnar företräde vid ett övergångsställe även om det är min skyldighet att göra det. Och jag skulle säga att det (pre-corona) var ytterst ovanligt att en skröplig person behövde stå på bussar och tunnelbanor. Sen om det varit en 15-, 30- eller 50-åring som rest sig kan väl vara sak samma – för ett samhälle där alla unga står och bockar för alla äldre har vi förstås inte, men har nog heller aldrig haft.

Ser man till att bjuda till lite själv får man helt enkelt nästan alltid ett trevligt bemötande själv, och beter man sig som en lufs bemöts man därefter. Det får man inte heller glömma bort.

instämmer till 110%

man måste ge å ta i livet

 

[Thomas_Blekinge]

va länge sen ja åkte buss (15år)
Men ja skulle nog fan resa på mej för nån äldre så dom kan sitta ner

Man kan ju inte ta bussen för man kan ju inte betala!

 

[Maria T]

@Pin Länder är inte saker nej, men väl så intressanta att uppmärksamma som det vi (nästan) glömt bort att det funnits.

Den första resa jag gjorde med min pojkvän, numera make, var till Dubrovnik. I Jugoslavien. Jag hade besökt Berlin och Warszawa innan, men detta var höjden av öststatsupplevelse. För att handla i en butik krävdes fem personer som gjorde olika uppgifter, ja de hade ju ingen arbetslöshet
Några år innan dess var jag i Ouagadougou, i landet som då hette Övre Volta. Kort efter mitt besök, dock utan koppling, bytte landet namn till Burkina Faso.

Att Denali (Mount McKinley till 2015) och Uluru, ibland ännu omnämnt som Ayers Rock, återtagit sina namn som de hade långt innan européernas erövringar tycker jag är helt rätt.

Min kortvariga tid som filatelist renderade i märken från Franska Guinea och Rhodesia (nu Guinea och Zimbabwe) men roligare är det jag fann i min pappas och fasters samlande - frimärken från Österrike-Ungern.
Troligen inte värt ett uns av vad det feltryckta gula Tre shilling banco såldes för men roligt för mig som en del av min pappas historia.

 

[Pin]

Ja alla länder man besökt som inte finns längre. Jugoslavien ett av dem. Var i Montenegro för några år sedan. Hittade många reliker från förr. Tex kunde jag inte köpa en flaska öl i butiken utan att samtidigt panta en likadan tomflaska. De kunde inte förklara hur jag skulle få tag på min första flaska Stämplar som överfyllde passet när jag passerade gränsen till Kroatien fram och tillbaka varje dag.

Men som sagt några gamla länder kommer tillbaka igen.

När jag var liten blandade jag alltid ihop öst och västtyskland. Förstod inte hur DDR kunde vara diktaturen när namnet innehöll ordet demokratiska. Nu förstår jag bättre.

Och namnbyten på samma plats. Beijing, Mumbai. Ja vissa var väl dåliga översättningar eller inspirerade av tex tyskan, Andra var nedsättande namn från kolonialister.

 

[Maria T]

När jag var liten blandade jag alltid ihop öst och västtyskland. Förstod inte hur DDR kunde vara diktaturen när namnet innehöll ordet demokratiska. Nu förstår jag bättre.

Svårt för en unge att greppa. Jag hade (och fortfarande har) svårt att begripa det där med enklaver, som Västberlin i Östtyskland, och exklaver.
Har besökt (övergång) Madha som är landet Oman, men omringat av Förenade Arabemiraten, och San Marino, i Italien.
Det senare var inget större problem men det först nämnda var mödosamt, tidskrävande och innebar en massa stämplar och onda blickar.

 

[Pin]

Svårt för en unge att greppa. Jag hade (och fortfarande har) svårt att begripa det där med enklaver, som Västberlin i Östtyskland, och exklaver.
Har besökt (övergång) Madha som är landet Oman, men omringat av Förenade Arabemiraten, och San Marino, i Italien.
Det senare var inget större problem men det först nämnda var mödosamt, tidskrävande och innebar en massa stämplar och onda blickar.

Typ som Sundbyberg

 

[Maria T]

Typ som Sundbyberg

huvet på spiken! skygglappar det där med Solna och Stockholm

 

[pmd]

Respekt överlag e typ borta.

Respekt får man om man har vapen.

 

[knipo]

Respekt får man om man har vapen.

Ja, på Rosengård, i Husby o Hammarkullen möjligtvis.

 

[pmd]

Begreppet "Made in Taiwan" som var synonymt med skräp.

Innan dess var det "Made in Japan" som var synonymt med skräp.

 

[Jonas Persson]

Innan dess var det "Made in Japan" som var synonymt med skräp.

Min fars gamla kikare. "Made in occupied Japan".

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[knipo]

Min fars gamla kikare. "Made in occupied Japan".
[bild]

Coolt!
Har aldrig sett eller hört innan.
Var givetvis tvungen att kolla.

Gen. Douglas MacArthur had no idea what he was giving birth to in 1945, when he set up headquarters in Tokyo after World War II and was entrusted with governing the defeated nation. His mission: to revive Japan's economy. Between 1945 and 1952, under MacArthur's command, all factories were instructed to print "Occupied Japan" or "Made in Occupied Japan" on their products. What began as a simple means of identification for U.S. import authorities has become the alpha and omega for a growing number of collectors.

https://www.google.se/amp/s/www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1997-06-22-9706220247-story,amp.html