Visst är det så att upskovsbeloppet blir hela summan, medians det är 22% vinstskatt så på 100,000 betalar medan 1,67% årligen av detta = 1670 kr per år. Vad blir det för ränta på 22,000 (det som du skall skatta) = 7,6% .......dvs dyrt " lån".
För uppskovet är hela beloppet, vinsten enbart 22%.
För uppskovet är hela beloppet, vinsten enbart 22%.
Redigerat:
Nu vet jag ju inte varifrån du får dina 1,67% ifrån, men om man ska tro på SKV så säger dom iaf att det är 0,5% på reavinsten vilket ger som jag skrev tidigare runt 3,2% +/- någon tiondel på skatteskulden.Byggis1976 skrev:
http://www.skatteverket.se/privat/s...ad/uppskov.4.6d02084411db6e252fe80009532.html
Nimajneb, det verkar inte som du läst det som du själv länkar till:Nimajneb skrev:
"Har du ett uppskovsbelopp ska du årligen betala en skatt på ca 0,5 procent av detta belopp. Läs om skatten under rubriken Schablonintäkt till vänster."
Och på den länkade sidan Schablonintäkt står det
"Schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av det uppskovsbelopp som du har kvar vid ingången av inkomståret. Skatten är sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarar därmed ca 0,5 procent av själva uppskovsbeloppet."
Vidare skriver SKV
"Exempel: Uppskovsbelopp 100 000 kr
Intäkt som tas upp i inkomstslaget kapital: 1,67% x 100 000 kr = 1 670 kr
Att betala i skatt: 1 670 kr x 30% kapitalskatt = 500 kr"
Forts.
Om vi skall försöka beräkna "räntan" vi måste betala på den uppskjutna skatteskulden bör det se ut så här, för att fortsätta med Skatteverkets exempel:
Skatteskulden på en reavinst om 100.000 kr är 22%, dvs 22.000 kr.
SKV har redan hjälp oss att räkna ut att räntan "skatteskulden" är 500 kr (i själva verket 501 kr).
Alltså betalar vi 501 / 22.000 = 2,28% "ränta" per år om vi skjuter upp inbetalningen av reavinstskatten.
Det tycker jag inte är så oskäligt.
Om vi alltså har en miljon i reavinst, vilket väl inte är så ovanligt, så har vi en skatteskuld på 220.000 kr,
och betalar en "ränta" om 5.010 kr om året om vi skjuter upp skatteinbetalningen.
Har jag räknat rätt? Korrigera gärna annars
Om vi skall försöka beräkna "räntan" vi måste betala på den uppskjutna skatteskulden bör det se ut så här, för att fortsätta med Skatteverkets exempel:
Skatteskulden på en reavinst om 100.000 kr är 22%, dvs 22.000 kr.
SKV har redan hjälp oss att räkna ut att räntan "skatteskulden" är 500 kr (i själva verket 501 kr).
Alltså betalar vi 501 / 22.000 = 2,28% "ränta" per år om vi skjuter upp inbetalningen av reavinstskatten.
Det tycker jag inte är så oskäligt.
Om vi alltså har en miljon i reavinst, vilket väl inte är så ovanligt, så har vi en skatteskuld på 220.000 kr,
och betalar en "ränta" om 5.010 kr om året om vi skjuter upp skatteinbetalningen.
Har jag räknat rätt? Korrigera gärna annars
Exakt det jag vill lyfta fram, istället för att grotta ner sig i redovisningen så är det väl den siffran man ska relatera till för att göra en bedömning kostnadsmässigt. Affärsvärlden har en artikel där dom beskriver fenomenet både i stort från samhällets perspektiv och ned till den enskilde individen. Viktigt att lyfta fram där är effekten om man säljer senare en högt belånad ersättningsbostad med förlust.Slacker32 skrev:
http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3650990.ece
Aj då, missade avsaknaden av ränteavdrag på "räntan" staten tar.
Så 2,28% motsvarar 2,28 / 0,7 = 3,26% "riktig" ränta.
Tack för påpekandet!
PS
det mumlas mer och mer, senast från Bryssel, om att vi i Sverige borde fasa ut ränteavdragen.
EUkommisionen vill väl få pengarna i stället för att vi får behålla dem själva.
Dvs smygskattehöjning.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/eu-vill-fa-bort-svenskt-ranteavdrag_8219258.svd
Så 2,28% motsvarar 2,28 / 0,7 = 3,26% "riktig" ränta.
Tack för påpekandet!
PS
det mumlas mer och mer, senast från Bryssel, om att vi i Sverige borde fasa ut ränteavdragen.
EUkommisionen vill väl få pengarna i stället för att vi får behålla dem själva.
Dvs smygskattehöjning.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/eu-vill-fa-bort-svenskt-ranteavdrag_8219258.svd
Redigerat:
Lätt att snurra till sig i alla siffror men jag tror nu att vi är överens om vilken siffra vi ska titta på.KnockOnWood skrev:
När det kommer till slopade ränteavdrag för bostadslån så kan ju inte EU fatta ett sådant beslut åt oss och jag skulle vilja se den politiker som går till val med löftet att öka bostadskostnaderna med 43%
Däremot så kan jag nog tänka mig att det kommer ske en åtstramning på ränteuppskovet, man får ju vissa tankeställare när man läser artikeln jag länkade till ovan.
Det beror ju helt på hur den totala låneportföljen ser ut idag och på sikt. Visst kan man få hypotekslån (<75%) som i dagsläget ligger lite under 3% vilket gör lånet relativt sätt inte direkt dyrt, men om man ser till den totala lånebilden så kanske 3,3% är tom en bra ränta. Vidare så är det ett inlösningsbart lån med fast ränta.Byggis1976 skrev:
Instämmer med Byggis 1976.
Sedan vi gick med i EU bestämmer vi inte ett smack själva.
Sedan vi gick med i EU bestämmer vi inte ett smack själva.
Som jag skrev tidigare så kan inte EU bestämma HUR vi sköter vår skattepolitik, än mindre då vi inte är EMU medlemmar.
Däremot så oroas "dom" över svenskarnas skuldsättning med all rätt och journalisterna plockar ut vissa citat om hur problemet skulle kunna lösas. Vi har ju sett ett antal länder dom senaste 10åren som råkat riktigt illa ut pga av en bostadsbubbla.
Tror nog att ett mer realistiskt scenario är att reavinstuppskovet tas bort med några övergångsår, belåningsgraden av bostäderna sänks ytterligare 10-15%-enheter, amorteringskrav på lån, förbättrade villkor för att hyra ut en bostad osv...
Att ta bort ränteavdraget kan förvisso komma men en sådan anpassning skulle ta 15-20år att genomföra successivt och är som sagt ett politiskt självmord att driva.
Däremot så oroas "dom" över svenskarnas skuldsättning med all rätt och journalisterna plockar ut vissa citat om hur problemet skulle kunna lösas. Vi har ju sett ett antal länder dom senaste 10åren som råkat riktigt illa ut pga av en bostadsbubbla.
Tror nog att ett mer realistiskt scenario är att reavinstuppskovet tas bort med några övergångsår, belåningsgraden av bostäderna sänks ytterligare 10-15%-enheter, amorteringskrav på lån, förbättrade villkor för att hyra ut en bostad osv...
Att ta bort ränteavdraget kan förvisso komma men en sådan anpassning skulle ta 15-20år att genomföra successivt och är som sagt ett politiskt självmord att driva.
De "politiska självmorden" ute i Europa blir fler och fler Snart är ett politiskt självmord "inte hela livet" ...
Husägare
· Borgholm, Öland
· 146 inlägg
Jag lyfter den här gamla tråden eftersom min fråga berör just försäljning av fastighet > köp av fastighet > reavinst!??
Jag äger...
en bostadsrätt med marknadsvärde ca 500K kronor
en obebyggd tomt med marknadsvärde ca 500K kronor
en fastighet med marknadsvärde ca 2,5 miljoner kronor
Inga lån - allt är till fullo betalt.
Har planer på att flytta till Frankrike eller Spanien. Om jag köper en fastighet i södra Europa som ligger på samma marknadsvärde inkl lagfartskostnad, mäklararvoden mm dvs ca 3,5 miljoner kronor... slipper jag betala reavinstskatt i Sverige då? Dvs den nya fastigheten kostar lika mycket som jag får för de fastigheter och lägenhet jag säljer? Att köpet sker i ett annat land ska väl knappast påverkas då vi alla är med i EU och det inte existerar "några gränser"?
Jag äger...
en bostadsrätt med marknadsvärde ca 500K kronor
en obebyggd tomt med marknadsvärde ca 500K kronor
en fastighet med marknadsvärde ca 2,5 miljoner kronor
Inga lån - allt är till fullo betalt.
Har planer på att flytta till Frankrike eller Spanien. Om jag köper en fastighet i södra Europa som ligger på samma marknadsvärde inkl lagfartskostnad, mäklararvoden mm dvs ca 3,5 miljoner kronor... slipper jag betala reavinstskatt i Sverige då? Dvs den nya fastigheten kostar lika mycket som jag får för de fastigheter och lägenhet jag säljer? Att köpet sker i ett annat land ska väl knappast påverkas då vi alla är med i EU och det inte existerar "några gränser"?