Nu kanske det inte alls är möjligt eller ens värt det men ibland går det faktiskt att köpa till mark av kommunen, oftast rör det sig då om någon obetydlig remsa mark som kommunen inte vill ta hand om men om det skulle vara så att den här annekteringen skulle medfört en betydande positiv inverkan på fastigheten kanske det skulle vara möjligt att köpa de meter som saknas genom att helt enkelt ge ett bra prissatt förslag till kommunen. Nu kostar avgifter till lantmäteriet en bra slant i sig så tror inte det är ekonomiskt försvarbart men det var ju en fin altan och jag gissar att skogen bakom inte är prickmark eller har annat allmänt värde i någon detaljplan så det behöver inte vara omöjligt så vitt jag förstått det.
 
  • Gilla
Festlund
  • Laddar…
Framgår det att kommunen är markägare eller är det kanske privat mark ?
 
T TypRätt skrev:
Nu kanske det inte alls är möjligt eller ens värt det men ibland går det faktiskt att köpa till mark av kommunen, oftast rör det sig då om någon obetydlig remsa mark som kommunen inte vill ta hand om men om det skulle vara så att den här annekteringen skulle medfört en betydande positiv inverkan på fastigheten kanske det skulle vara möjligt att köpa de meter som saknas genom att helt enkelt ge ett bra prissatt förslag till kommunen. Nu kostar avgifter till lantmäteriet en bra slant i sig så tror inte det är ekonomiskt försvarbart men det var ju en fin altan och jag gissar att skogen bakom inte är prickmark eller har annat allmänt värde i någon detaljplan så det behöver inte vara omöjligt så vitt jag förstått det.
Intressant! Det är inte troligen att kommunen blir intresserad av det för att det finns 10+ andra hus i rad med likadana tomtstorlek. Men skadar inte att fråga, eller hur?
 
  • Gilla
Bengt Larsson
  • Laddar…
Jonatan79 Jonatan79 skrev:
Framgår det att kommunen är markägare eller är det kanske privat mark ?
Kommunen äger, den är del av detaljplanen men ingenting kommer att byggas där.
 
Är det detaljplanelag som allmän plats/naturmark eller liknande är det nog kört att kunna köpa marken.

Det var ju typiskt att altanen var mer än bara ett trädäck. Det i sig gör att det kan vara värt att bråka lite med säljaren.
 
  • Gilla
Festlund och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Det var en rejäl anläggning och den var dessutom integrerad med resten av trädäcket. Här har ju förrförra ägaren byggt en anläggning med mur på allmän platsmark. Och fastighetsgränsen är tydlig. Var glad för att mer än fem år har passerat, då är byggsanktionsavgift inte aktuellt. Jag måste säga att kommunen är rätt petig i detta fall, intrånget på den allmänna platsmarken är ju rätt minimalt. Troligen någon av dina trevliga grannar som har anmält och tillsynen måste då följa regelverket.

Om nu kommunen redan erbjuder mer tid så nappa på det om det behövs. Enklast är väl bara att förklara att du det är mitt i semestern och att rivning planeras till hösten. Ska du låta en firma göra det så lär du inte hitta någon förrän slutet av augusti i alla fall.

Jag tror annars du överskattar rivningen till fastighetsgräns. En fm med en tigersåg gissar jag. En skruvdragare kan också vara bra att ha för att lossa trallen. Det som tar mest tid är att bära grejerna till containern. Den lilla muren är lätt att riva med en ordentlig bilmaskin, störta Hilti som man orkar arbeta med. Det tar lite tid. Och kanske behöver du riva en del av muren, den som sticker ut från fastigheten. Den som följer tomtgränsen kan väl stå kvar (om det inte blir fult. (Kan muren vara äldre än resten av anläggningen?)

För trådens läslighets skull, jag förstår det som att fastighetsgränsen går ungefär här (det till höger om den gula streckade linjen är allmän platsmark):
 
  • Utomhustrapp och sittplatser i trä, gul markering, stenarbete, grönska, solljus, skuggor, avkopplingsområde i natur.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
  • Gilla
Festlund och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
I iansav skrev:
Kommunen äger, den är del av detaljplanen men ingenting kommer att byggas där.
Vem är det som är huvudman för den allmänna platsmarken, är det också kommunen? Eller är det enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsmarken? Det står på detaljplanekartan. Är det en äldre byggnadsplan så är det per automatik enskilt huvudmannaskap.
 
Claes Sörmland
Tillbaka till frågan om trädäcket, spaljén, den fasta soffan och muren på kommunens mark ägs av TS som fast egendom eller inte, d v s som den ingick som en del i fastigheten som TS köpte. (Den kan också ha köpts som lös egendom vid sidan av köpet av fastigheten.)

Jag hittar inget aktuellt rättsfall som berör anläggningar av denna typ som skjuter över gränsen på annans mark. Själva tanken både före och efter nya jordabalkens införande är att anläggningar som uppförs inom fastighetsgränsen för fastighetens stadigvarande bruk och som kommer i samma ägares hand som fastigheten är fast egendom. Men tanken tycks inte vara att man ska kunna utöka sin fastighet genom att uppföra anläggningar som tränger ut på grannfastigheterna.

Vad gäller ledningar som ingår i kategorin anläggningar så har gammal praxis (NJA 1904 s. 310; NJA 1920 s. 32.) fastställt att ledningen endast är en del av fastigheten till den del som den ligger inom dess gränser. Se detta exjobb sid 11:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1579417/FULLTEXT01.pdf

Egentligen är det ganska självklart att man inte kan utöka sin fastighet över gränsen genom att utan rättighet uppföra anläggningar hos grannen.

Min bedömning kvarstår därmed, jag tror inte TS köpte de delar av trädäcket, spaljén, den fasta soffan och muren på kommunens mark vid fastighetsköpet. Men TS kan nog mycket väl ha köpt (eller fått) dem som lös egendom i samband med fastighetsköpet om säljaren och köparen var överens om det. Eftersom säljaren i så fall måste vara ägare av dessa saker så måste även säljaren ha köpt (eller fått) dem som lös egendom av den som uppförde dem på kommunens mark, förrförra ägaren av fastigheten.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Egentligen är det ganska självklart att man inte kan utöka sin fastighet över gränsen genom att utan rättighet uppföra anläggningar hos grannen.
Ja, det tvistar väl ingen om? Det blir dock inte mindre sant för att egendomen räknas som fastighetstillbehör till syndarens fastighet än om denne äger den löst.
 
Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Ja, det tvistar väl ingen om? Det blir dock inte mindre sant för att egendomen räknas som fastighetstillbehör till syndarens fastighet än om denne äger den löst.
Det kanske hjälper en och annan läsare av tråden att strukturera tankarna kring vad man faktiskt köper när man köper en fastighet tänker jag.

Frågan som jag tycker är intressant är att om man som köpare av en fastighet därmed blir ägare av tidigare fastighetsägares olovliga anläggningsäventyr utanför fastighetsgränsen. Det blir man alltså inte. Om man inte vid sidan av fastighetsköpet köper anläggningen utanför fastighetsgränsen och därmed äger den som lös egendom. Utgångspunkten är ju att man inte gör en sådan anskaffning om man inte särskilt avtalar om den.

Man kan ju också fråga sig om TS eller TS säljare har accepterat en sådan affär om den hade presenterats i samband med deras respektive fastighetsköp: "Just det ja, jag har en olovligt uppförd anläggning på kommunens allmänna platsmark också. Vill du köpa den också vid sidan av fastigheten?"
 
Redigerat:
  • Gilla
iansav
  • Laddar…
Tack för alla förklaringar, @Claes Sörmland.

Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Troligen någon av dina trevliga grannar som har anmält och tillsynen måste då följa regelverket.
En granne har hängt upp en hängmatta i skogen, jag tror det var det som väckte uppmärksamhet av någon enstaka hundägare i område som promenerar där och vi bara hade varit olyckliga. Meh.

Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Vem är det som är huvudman för den allmänna platsmarken, är det också kommunen? Eller är det enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsmarken? Det står på detaljplanekartan. Är det en äldre byggnadsplan så är det per automatik enskilt huvudmannaskap.
Jag kunde bara se "naturområde" på kartan, ingen huvudman. Det är ganska ny område, detaljplan från 2007 och förtfarande byggs omkring.

Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Frågan som jag tycker är intressant är att om man som köpare av en fastighet därmed blir ägare av tidigare fastighetsägares olovliga anläggningsäventyr utanför fastighetsgränsen. Det blir man alltså inte. Om man inte vid sidan av fastighetsköpet köper anläggningen utanför fastighetsgränsen och därmed äger den som lös egendom. Utgångspunkten är ju att man inte gör en sådan anskaffning om man inte särskilt avtalar om den.
Jag har kollat min köpekontrakt igen och den nämner bara "trädäck" i beskrivningen.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Frågan som jag tycker är intressant är att om man som köpare av en fastighet därmed blir ägare av tidigare fastighetsägares olovliga anläggningsäventyr utanför fastighetsgränsen. Det blir man alltså inte.
Hur blir det då med anläggningar som ligger både utanför och innanför fastighetsgränsen. Äger man ändå bara det som finns inom fastighetsgränsen?

Min vedbod ligger delvis utanför fastighetsgränsen t ex och så var det vid köp.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Frågan som jag tycker är intressant är att om man som köpare av en fastighet därmed blir ägare av tidigare fastighetsägares olovliga anläggningsäventyr utanför fastighetsgränsen. Det blir man alltså inte.
Jag håller som sagt inte med, och tror inte att en domstol skulle göra det heller.

Tittade lite efter författningskommentaren till 3 kap. 12 § jordabalken (ursprungligen 7 §), men den var okommenterad i proppen.

Dock noterar jag att den ursprungligen hade ett tredje stycke, med lydelsen ”Om trappa som skjuter över gatulinje finns särskilda bestämmelser.”

Det var väl inte så revolutionerande i sig, och det var säkert reglerat i någon lag om gator och vägar när det begav sig, men poängen är att det är ett bra exempel på något som rimligen alltid följer med ett fastighetsköp. Att de två sista trappstegen på en trappa som ansluter till gatan skulle kunna bli lös egendom vid en fastighetsöverlåtelse för att trappan korsar fastighetsgränsen framstår som lätt absurt.


Så ihop med övriga stycken känner jag mig rätt trygg med att paragrafen i sin helhet måste tolkas som att en anläggning (såväl ett fastighetstillbehör som något på ofri grund) på fastighet A som gör intrång på fastighet B ska fortsätta ses som en anläggning med oförändrad status visavi fastighet A när den gör intrång på B.

Att det inte uttryckligen står något om fastighetstillbehör eller liknande är rimligen inte för att anläggningen inte kan vara ett sådant till A, utan för att det inte måste vara det, utan likväl hade kunnat vara på ofri grund oavsett gränsöverträdelsen.
 
  • Gilla
useless
  • Laddar…
Skänk den till kommunen....
En liten plakett med "Denna soffa är en gåva till kommunen från...." 😉
 
  • Haha
useless och 2 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Jag håller som sagt inte med, och tror inte att en domstol skulle göra det heller.

Tittade lite efter författningskommentaren till 3 kap. 12 § jordabalken (ursprungligen 7 §), men den var okommenterad i proppen.

Dock noterar jag att den ursprungligen hade ett tredje stycke, med lydelsen ”Om trappa som skjuter över gatulinje finns särskilda bestämmelser.”

Det var väl inte så revolutionerande i sig, och det var säkert reglerat i någon lag om gator och vägar när det begav sig, men poängen är att det är ett bra exempel på något som rimligen alltid följer med ett fastighetsköp. Att de två sista trappstegen på en trappa som ansluter till gatan skulle kunna bli lös egendom vid en fastighetsöverlåtelse för att trappan korsar fastighetsgränsen framstår som lätt absurt.


Så ihop med övriga stycken känner jag mig rätt trygg med att paragrafen i sin helhet måste tolkas som att en anläggning (såväl ett fastighetstillbehör som något på ofri grund) på fastighet A som gör intrång på fastighet B ska fortsätta ses som en anläggning med oförändrad status visavi fastighet A när den gör intrång på B.

Att det inte uttryckligen står något om fastighetstillbehör eller liknande är rimligen inte för att anläggningen inte kan vara ett sådant till A, utan för att det inte måste vara det, utan likväl hade kunnat vara på ofri grund oavsett gränsöverträdelsen.
Jag håller med dig i detta. Vill även lyfta aspekten att det inte finns något automatiskt samband mellan den fastighetsrättsliga statusen av fastighetstillbehör/lös egendom och den civilrättsliga frågan om vad som sålts och inte. Att något som är fastighetstillbehör byter ägare vid fastighetsöverlåtelsen är givet, däremot finns inte samma automatik i att något som är lös egendom per automatik inte överlåts.

Där får man väga in allmänna avtalsrättsliga principer, och är det då uppenbart att båda parter haft för avsikt att någon viss anläggning/byggnad e.dyl. ingår i köpet så omfattas det av avtalet. Flera faktorer talar då talar starkt för att avsikten varit att överlåta hela altanen: Den framställs som en del av köpet i prospekt etc. Båda parter agerar som om ägandet övergått. Normalt sett ägs och överlåts anläggningar etc. i sin helhet av en ägare, eller som ideella andelar. Arrangemanget med att äga ett hörn av altanen vid någon annans bostad är så ologiskt och meningslöst, att ingen rimligen menat att göra så.

Exempel på när detta synsätt tillämpas är om en brunn varit i bruk länge och knuten till en fastighet men det inte finns skrivet servitut. Med servitut blir den fastighetstillbehör, utan blir den lös egendom. Men ingen funderar ett ögonblick över om den civilrättsligt är menad att överlåtas i samband med att fastigheten säljs. Det är bara så självklart att det är fallet. (Har inga rättskällor, men har sett resonemanget tillämpat av lantmätare och markjurist)
 
  • Gilla
BirgitS och 2 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.