Det är lungt, jag kanske inte var så tydlig.jensaro skrev:
Men problemet är ju att man bara ökar resistansen genom seriekoppling, det går ju inte att minska, som det krävs i detta fallet. Ökar jag resistansen, så ökar ju tempvisningen i displayen, och det vill jag ju inte.
Hade det varit en NTC givare, så hade det funkat att seriekoppla ett motstånd.
Men det ska ju inte vara enkelt ;-)
Nu har jag eldar tredje omgången, och det verkar fortfarande funka fint.
Redigerat:
Jag är ingen elektriker, men kan man inte parallellkoppla ett lämpligt motstånd för att uppnå en minskning med 256 ohm?
Formlen för detta är väl om jag minns rätt:
1/R = 1/R1 + 1/R2....
Du vill minska givaren med 256 ohm = R och du har givaren = R1 och du behöver ett parallellkopplatmotstånd = R2
Lös ut R2 så får du värdet på det motstånd du behöver.
Men som sagt en mekaniker här...
Formlen för detta är väl om jag minns rätt:
1/R = 1/R1 + 1/R2....
Du vill minska givaren med 256 ohm = R och du har givaren = R1 och du behöver ett parallellkopplatmotstånd = R2
Lös ut R2 så får du värdet på det motstånd du behöver.
Men som sagt en mekaniker här...
omv.peter skrev:
Jag räknade lite på det hela och det blir inte så dumt. Vid 20grader ska displayen visa 15grader och vid 100grader 85 i displayen. Jag trodde att skalan skulle bli helfel neråt 20grader, men det verkar ju vara ok.
Resistansen ändrar sig 17ohm per grad om man utgår från att givaren är helt linjär mellan mina upmätta punkter.
3227ohm vid 100grader borde givaren ha. 2971 vid 85.
1/2971=1/3227+1/X -> X=37450ohm.
Vid 20grader(1860ohm) ihop med ovanstående parallellkopplade:
1/X=1/1860+1/37450 -> X=1771ohm.
1860-1771=89ohm. 89/17=5grader mindre.
Det är ju värt att prova till nästa vecka.
Tack för all input, jag trodde det inte skulle bli så bra med parallellkoppling. Jag är heller ingen elektriker, så det är ju bra att vi slår hjärnorna ihop!
Ja, det hade varit någotjensaro skrev:
Det fina är ju att vi alla bidrar och lär oss av varandra. Motstånd kostar ju inga stora pengar, och får man en sådan regulator för under tusenlappen lär man tjäna in det rätt kvickt om man har en helmekanisk panna.
Håller med! Bra jobbat gott folk!GordonE skrev:Ja, det hade varit något
Det fina är ju att vi alla bidrar och lär oss av varandra. Motstånd kostar ju inga stora pengar, och får man en sådan regulator för under tusenlappen lär man tjäna in det rätt kvickt om man har en helmekanisk panna.
Nu har jag eldat några gånger och har hittat en bra inställning på sekundärluften. Nu går pannan jämnt och fint.
Jag har också satt dit ett relä så att inte spänningen till laddomaten blir nedreglerad. Vill någon ha en skiss på hur man kan göra så kan jag lägga upp det.
Tempgivaren är nu lurad med en vridpotentiometer.
Jag tänkte att jag kan lägga upp lite loggfiler så att ni kan se hur det fungerar.
På sista bilden har jag provat att sätta dit orginalturbulatorerna, inte en helt lyckad eldning då inte rökgastermostatens inställning stämmer riktigt, så fläkten stannade en bit in i eldningen.
Det intressanta är ändå när man kollar på skillnaden mellan panna in och ut vid samma avgastemperatur/brännkammartemp.
Det man ser om man jämför mot de övriga filerna så ligger skillnaden på 7grader med originalturbulatorer samt 11grader med mina egna vid 72grader ut från pannan.I båda fallen var pannan nysotad och med extra turbulatorer i undre brännkammare.
Slutsatsen är att man med stor fördel kan göra egna turbulatorer av sicksack-bockad plåt för att få ut bättre verkningsgrad.
Sätter man dit sådana bör man också täcka av stora delar av den fyrkantiga värmeväxlaren.
Jag har också satt dit ett relä så att inte spänningen till laddomaten blir nedreglerad. Vill någon ha en skiss på hur man kan göra så kan jag lägga upp det.
Tempgivaren är nu lurad med en vridpotentiometer.
Jag tänkte att jag kan lägga upp lite loggfiler så att ni kan se hur det fungerar.
På sista bilden har jag provat att sätta dit orginalturbulatorerna, inte en helt lyckad eldning då inte rökgastermostatens inställning stämmer riktigt, så fläkten stannade en bit in i eldningen.
Det intressanta är ändå när man kollar på skillnaden mellan panna in och ut vid samma avgastemperatur/brännkammartemp.
Det man ser om man jämför mot de övriga filerna så ligger skillnaden på 7grader med originalturbulatorer samt 11grader med mina egna vid 72grader ut från pannan.I båda fallen var pannan nysotad och med extra turbulatorer i undre brännkammare.
Slutsatsen är att man med stor fördel kan göra egna turbulatorer av sicksack-bockad plåt för att få ut bättre verkningsgrad.
Sätter man dit sådana bör man också täcka av stora delar av den fyrkantiga värmeväxlaren.
Har selv stappet ned spiraler i firkant kanalen. Måtte gasse på litt mere primær og 2 mm ekstra på dragspjelet. Rtg gikk ned mellom 10-15c. Kommer fortere kokelyder fra kjelen når tanken nærmer seg full. Innbiller meg at jeg får mer ut av veden. Har ikke så mue måling som deg gordon så det er vansklig å vite eksakt. Skal prøve med spiraler ved siden av bunnkeramikken til uka. Håper ikke det skader keramikken at stålspiralen blir liggende inntil keramikken. Er ellers veldig morro å følge din tråd gordon. Fortsett med oppdateringer.
Cagu
Cagu