O
Anledningen till att man formulerade om besiktningsklausulen till hur den är idag var att det vart väldiga problem med vad saker och ting kostar.
Köparen hittar ett fel och tar fram en offert som säger att det kostar 50000:- att åtgärda, då hittar säljaren en klantverkare som kan göra det för hälften.... Vad gäller då? Det har varit en tråd här på forumet där köparen hade väldiga problem att ta sig ur avtalet....
Då är det ändå bättre att skriva den så öppen som man gör... Jag tror ändå att det är bäst i slutänden...
Visst det finns en del okynnes avhoppningar, men frågan är vad statistiken säger om hur stora problem det verkligen är...
En kostnad att bryta ett avtal, frågan är huruvida det skulle skrivas på bästa sett...
 
Jag förstår att den skapade osäkerhet "på marginalen", så är det ju med alla gränser som bestäms i ett avtal. Det som gäller är ju att kostnadsfrågan vid oenighet skulle prövas i domstol, d.v.s. är det bevisat att förutsättningar för hävning förelåg eller inte. Bra eller dåligt får ju var och en bedöma. Om det är bättre eller sämre än dagens system får ju också alla ha en egen uppfattning om..

Det system vi har idag med mer eller mindre öppna besiktningsklausuler fungerar väl hyfsat i en situation med stigande fastighetspriser. Om den situationen ändras lär uppfattningen om öppenheten ändras väsentligt, likaså säljarnas tolerans för fomaliafel och liknande från köparnas sida.

Bara för att förtydliga: jag tycker inte att en säljaren gör något fel om de begär en helt öppen besiktningsklausul men jag tycker inte heller att det är ett dugg konstigt eller misstänkt av en säljare att inte gå med på det.
 
O
Jag tror att som det ser ut idag är den öppna klausulen enklast och bäst trots allt. Med tanke på de bekymmer där man sätter ett värde kan ge. Det finns nog ganska många exempel på att den beloppsbegränsade klausulen inte fungerar.
Tyvärr har jag ingen statistik... Så jag tror att oavsett hur fastighetspriserna utvecklas så blir ändå inte den belopps begränsade klausulen bättre... snarare tvärtom... om marknaden skulle sjunka så tror jag att risken är stor att ännu fler skulle säljare skulle bråka eftersom de vet att huset tar lång tid att sälja...

Självklart förstår jag att man som säljare inte vill ha några klausuler... Som säljare vill man bli av med sitt hus så fort som möjligt...
Men som köpare anser jag att man skall kräva den klausulen och får man inte det så ska man inte köpa. Eftersom att det är viktigt att man får besiktiga huset man köper.
 
Plåthuset skrev:
Jag förstår att den skapade osäkerhet "på marginalen", så är det ju med alla gränser som bestäms i ett avtal. Det som gäller är ju att kostnadsfrågan vid oenighet skulle prövas i domstol, d.v.s. är det bevisat att förutsättningar för hävning förelåg eller inte.
De villkorade bes. klausulerna skapade inte bara problem "på marginalen". En vanlig formulering var att om det hittades fel som skulle kosta mer än ex. 50 000 att åtgärda så hade köparen rätt att häva.

OK, antag då att du köper ett hus, taket är 25 år gammalt. Vid besiktningen upptäcks det att det dels att underlagspappen är av undermålig kvalitet (inget direkt fel i sig), och att det dessutom finns en läcka (kanske många fler som bara inte upptäcks). Utöver detta hittar man fler fel, röta i fönster, läckor i badrum osv.

Köparen får in offerter om att det skall kosta 200 000 att lägga om taket. Verkar rimligt att rätt till hävning finns, bara för taket, ännu mer om man titta även på övriga punkter.

Säljaren kontrar med att det finns ingen anledning att lägga om taket, den pappkvalitet som ligger där var visserligen "utdömd" för sitt ändamål redan för 25 år sedan, men det är inget fel att den ligger där. Och läckan som finns fixar man med en burk asfalt klister för 100 kr.

Och liknande förslag på lösningar för övriga fel också. Säljaren hävdar att hävningen är ett avtalsbrott.

Då står man där i en situation där säljaren säljer sitt hus till någon annan, kan lägga affären bakom sig, och bara hoppas på att kamma hem skadestånd från köparen, målet klaras av via några överklgaganden så får köparen reda på att han slipper betala skadestånd 8 år senare. Under den tiden ligger hotet om skadestånd som en begränsande hand över alla tänkbara affärer som köparen kan tänkas överväga.

Dvs. i praktiken kan köparen aldrig nyttja sin rätt att häva köpet, utan får betala fullpris för ett hus som visar sig vara näst intill ett rivningsobjekt (då antar jag att det fanns måååånga fler fel). Det är själva oklarheten, brist på definitioner i klausulen som gör den omöjlig att utnyttja på ett säkert sätt.

Har du en väldigt tydlig hävningsklausul, så kan visserligen säljaren ändå okynnesstämma. Men då blir kravet trivalt att avvisa, du som blir stämd kan ta det med en klackspark.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.