Nu har jag varit nere i källaren och letat reda på den amerikanska laddaren. Jag har även öppnat den och konstaterat att det inte finns plats för kondensatorn på insidan av laddaren.. Det får bli någon sorts extern burk för modifieringen.
Min laddare heter DC1414 T, och är till för Ni-MH & Ni-Cd 7,2-14,4 V och den vill ha 60W. Det betyder ca 0,25A på primärsidan av modifieringsburken. Dioden klarar 1A, så det skall nog gå bra i mitt fall. Det kan ju vara värt att räkna på andra laddare. Om laddaren kräver mer än 240W, så får man nog leta efter en större diod.
Längre än så har har jag inte kommit. Jag återkommer senare med resultat av försöket.
Min laddare heter DC1414 T, och är till för Ni-MH & Ni-Cd 7,2-14,4 V och den vill ha 60W. Det betyder ca 0,25A på primärsidan av modifieringsburken. Dioden klarar 1A, så det skall nog gå bra i mitt fall. Det kan ju vara värt att räkna på andra laddare. Om laddaren kräver mer än 240W, så får man nog leta efter en större diod.
Längre än så har har jag inte kommit. Jag återkommer senare med resultat av försöket.
Det small och säkringen (13A c-karakteristik) gick med en gång... Laddaren fortsatte att blinka grönt ett tag. Kondingen blev ljummen. Övningen avbryts. Det fungerade alltså inte. Jag skall dubbelkolla att dioden är rättvänd.
Edit: Dioden var rättvänd
Edit: Dioden var rättvänd
Redigerat:
Jo, en sak till:
När jag skulle ta hand om misslyckandet, kunde jag konstatera att doften av bränd elektronik kom från laddarens innandöme, vilket torde tyda på att själva laddaren brann upp. Jag skulle inte rekommendera att göra om experimentet. Satsa hellre på en riktig trafo.
När jag skulle ta hand om misslyckandet, kunde jag konstatera att doften av bränd elektronik kom från laddarens innandöme, vilket torde tyda på att själva laddaren brann upp. Jag skulle inte rekommendera att göra om experimentet. Satsa hellre på en riktig trafo.
Hehe, övertygande ? ja möjligtvis om han inte visat schemat.
Med den kopplingen kommer han att få visserligen någon sorts DC spänning, men den kommer obelastat att ligga runt 400 volt. Med rätt belastning så kan man säkert få ner spänningen till lämpliga 115 volt, men då kommer dioden att brinna upp. Dessutom så måste komponenterna avpassas till laddaren, det är INTE okritiska värden.
Med den kopplingen kommer han att få visserligen någon sorts DC spänning, men den kommer obelastat att ligga runt 400 volt. Med rätt belastning så kan man säkert få ner spänningen till lämpliga 115 volt, men då kommer dioden att brinna upp. Dessutom så måste komponenterna avpassas till laddaren, det är INTE okritiska värden.
Tja...får väl ändra mig till övertygande för någon som inte har kunskapen...dvs jag. Tyckte det verkade så märkligt att lägga ner all tid på att göra en video om man inte hade koll.se38005 skrev:
Mina tankar...
DW-laddaren är sannolikt utrustad med en switchad nätdel. Det första man gör i en sådan är att likrikta växelspänningen från nätet (följt av frekvensomvandling, sedan transformering o lite annat). Detta innebär att den kan matas med såväl växel- som likspänning. Tyskens lilla koppling är inget annat än en halvågslikriktare (som enkelt uttryckt skär bort den negativa delen av sinusvågen och sen snyggar till spänningen med glättningskondensatorn), därför funkar det.
mattiasp:s stackars Makita-laddare är (var) förmodligen utrustad med en konventionell transformator. En sådan fungerar bara med växelspänning, en likspänning kommer i stort sett att kortslutas i trafons primärlindning. Därav den brända säkringen och "doften" av bränd elektronik när den tyska likriktaren kopplades in.
DW-laddaren är sannolikt utrustad med en switchad nätdel. Det första man gör i en sådan är att likrikta växelspänningen från nätet (följt av frekvensomvandling, sedan transformering o lite annat). Detta innebär att den kan matas med såväl växel- som likspänning. Tyskens lilla koppling är inget annat än en halvågslikriktare (som enkelt uttryckt skär bort den negativa delen av sinusvågen och sen snyggar till spänningen med glättningskondensatorn), därför funkar det.
mattiasp:s stackars Makita-laddare är (var) förmodligen utrustad med en konventionell transformator. En sådan fungerar bara med växelspänning, en likspänning kommer i stort sett att kortslutas i trafons primärlindning. Därav den brända säkringen och "doften" av bränd elektronik när den tyska likriktaren kopplades in.
dock skall ju påpekas att sista ordet inte är sakt. eftersom testet utfördes på en gamal DC1414T laddare och inte en ny "didital" li-pol DC18 laddare. Så ingen som har 2 laddare å vill offra ett test på en?
I bekantskapskretsen har vi två importerade DeWalt-kit, och därmed två 110V laddare som vi är sugna på att konvertera...
Efter att ha läst igenom ett par trådar här och den norska har jag fortfarande inte fått klart för mig teorin bakom.
Vilken funktion har kondensatorn och VDR-motståndet i den aktuella kopplingen?
Om jag förstått det hela rätt så var det MattiasP gjorde att halvvågslikrikta före laddaren, vilket skulle fungerat om den hade varit switchad? Det är alltså inte samma sak som norrmännen gör i länken ovan?
Länk till den norska sidan, och mer elektroniksnack finns i denna tråd: http://www.byggahus.se/forum/verkty...-makita-laddare-dc18ra-t-bara-byta-sladd.html
Efter att ha läst igenom ett par trådar här och den norska har jag fortfarande inte fått klart för mig teorin bakom.
Vilken funktion har kondensatorn och VDR-motståndet i den aktuella kopplingen?
Om jag förstått det hela rätt så var det MattiasP gjorde att halvvågslikrikta före laddaren, vilket skulle fungerat om den hade varit switchad? Det är alltså inte samma sak som norrmännen gör i länken ovan?
Länk till den norska sidan, och mer elektroniksnack finns i denna tråd: http://www.byggahus.se/forum/verkty...-makita-laddare-dc18ra-t-bara-byta-sladd.html
Att mata laddaren med likriktad och glättad 230VAC är i princip ingen skillnad mot att
ansluta den direkt till nätet.
Halv eller helvågslikriktning spelar även liten roll i detta fall eftersom laddaren i princip
går på tomgång och utgör en väldigt liten last. Toppspänningen blir då ungefär
1.4 x 230V oberoende av vilken koppling.
Skulle första steget i laddaren vara en vanlig trafo blir ju resultatet dessutom en förstörd
trafo om man inte känner doften eller säkringen löser.
Det som skrivs av mattiasp skulle trots allt kunna vara ett lyckat försök där han bara
brände VDR som funkade som de ska dvs skydda mot överspänning.
Leta upp denna komponent och klipp bort den eller sätt in en för 250V så kan det funka.
ansluta den direkt till nätet.
Halv eller helvågslikriktning spelar även liten roll i detta fall eftersom laddaren i princip
går på tomgång och utgör en väldigt liten last. Toppspänningen blir då ungefär
1.4 x 230V oberoende av vilken koppling.
Skulle första steget i laddaren vara en vanlig trafo blir ju resultatet dessutom en förstörd
trafo om man inte känner doften eller säkringen löser.
Det som skrivs av mattiasp skulle trots allt kunna vara ett lyckat försök där han bara
brände VDR som funkade som de ska dvs skydda mot överspänning.
Leta upp denna komponent och klipp bort den eller sätt in en för 250V så kan det funka.
Tyvärr befinner sig den laddaren på återbruket sedan en tid tillbaka. Eftersom experimentet gav ett entydigt resultat, är det inte bortkastat. Slutsatsen var att inte alla laddare kan modifieras enligt modellen glättad envågslikriktning. Mot bakgrund av detta är det säkraste tipset att koppla en liten transformator före laddaren. Jag har inte sett något rapporterat försök som visar att den metoden inte fungerar.GK100 skrev: