Nej, kanten skall svarvas!:eek:Mikael_L skrev:Sen borde alla måla kanten på sina CD-skivor, men jag har kommit fram till att det ska vara rosa ...
Maskinen är en liten svarv som fasar av kanten på CDn till ca 36°. Alltså inga konstigheter men det ger en förbättring i ljudkvalitén (Och bildkvalitén på DVD!)som är förbluffande!
http://www.svalander.se./cdsi/cdsi.htm
Jag har också varit medlem, men blev utesluten för att jag aldrig handlade något.
Nu kom jag på ett par följdfrågor. Om man nu drar en massa kablar kors och tvärs över hela huset borde ju en del störningar uppstå. Det jag vet stör mest borde vara huvudenheten till trådlös telefon. Det som är känsligast borde vara antennkabeln. Hur är det med högtalarkablar och störningar? Vad kan man göra? och vilken vanlig tillgänglig kabel är bäst i sammanhanget (svara nu inte 112st Cat5)?
Nu kom jag på ett par följdfrågor. Om man nu drar en massa kablar kors och tvärs över hela huset borde ju en del störningar uppstå. Det jag vet stör mest borde vara huvudenheten till trådlös telefon. Det som är känsligast borde vara antennkabeln. Hur är det med högtalarkablar och störningar? Vad kan man göra? och vilken vanlig tillgänglig kabel är bäst i sammanhanget (svara nu inte 112st Cat5)?
Hur känslig en kabel är att ta upp störningar beror på många faktorer. När det gäller audio är brum kanske något av de första man tänker på. Det är i praktiken sällan problem med högtalarkablar, eftersom energin som behöver kopplas in i kabeln för att höras i högtalaren är mycket hög (eftersom systemimpedansen är låg, bara ett par tre ohm). Skillnad är det med "lågnivåsignalerna" (som inte nödvändigtvis behöver ha så "låg nivå" rent amplitudmässigt), där impedansen är i kOhmtrakten och därmed mer lättstörda. Det är inte utan anledning man har skärmade kablar där men oskärmade till högtalarna.Apprentice skrev:Jag har också varit medlem, men blev utesluten för att jag aldrig handlade något.
Nu kom jag på ett par följdfrågor. Om man nu drar en massa kablar kors och tvärs över hela huset borde ju en del störningar uppstå. Det jag vet stör mest borde vara huvudenheten till trådlös telefon. Det som är känsligast borde vara antennkabeln. Hur är det med högtalarkablar och störningar? Vad kan man göra? och vilken vanlig tillgänglig kabel är bäst i sammanhanget (svara nu inte 112st Cat5)?
Dock kan högtalarkablarna fungera som mottagarantenner för högfrekventa störningar från t ex radiosändare, och dessa MHz-frekvenser kan åka snålskjuts baklänges in i förstärkaren, "LF-detekteras" (som det kallas) och via slutsteget förstärkas och orsaka oljud i högtalarna. Surrandet från en GSM-telefon i den närbelägna transistorradion eller förstärkaren är ett typiskt sådant fall.
Idag måste all utrustning som säljs vara CE-godkänd, vilket (om tillverkaren skött sig) innebär att vissa krav för att tåla ovanstående är uppfyllt. Men det är klart - man bör undvika att dra framförallt oskärmade kablar runt och i närheten av transformatorer och annat liknande.
Edit: Högtalarkabeltestet är gjort i Elektronikvärlden nr 5 1996. Rotade fram tidningen, och i det är som sagt en mycket intressant läsning. En läsning som sträcker sig över flera vetenskaper....
Numret finns inte på nätet, och går inte heller att beställa vad jag har sett. Vet inte om det är ok att skanna in och lägga ut. En upprinnelse till artikeln är dock HiFi & Musiks "test", som föranledde en del kommentarer. T ex den här: http://www.lts.a.se/artiklar/kablar.pdf.
Hade också missat att Svalander körde hårt än. CD-svarv...hmmm. Och man skall fortfarande måla, fast nu med svart penna. Fast det är klart - trådskaparen får inte glömma att avmagnetisera sina LAN-kablar först, annars låter det illa: http://www.svalander.se./furutech/lpdemag.htm.
Nu har jag nog "skitit i det blå skåpet".....
Medlem
· västragötaland
· 26 inlägg
Haha den där svarven var kul. Någon som tror på den? Inte jag.
Kör du din cat kabel om du inte vill dra en högtalar kabel oxå i röret. Borde få plats. Vid normalt lyssnande kommer man troligen inte märka någon skillnad. Mycket av proffs ljudet går i högtalarkablar som är max 4mm2. Det är vad Spekon kontakterna tar max. Sen finns det tekniker för att sända lågnivå audio (innan Slutsteget) över TCP/IP (cat) med mycket hög kvalitet. Ex Cobranet och Dante dom passar dock inte hemma om du inte är snuskit rik. En lösning jag sett,hört och vill ha var Barix 200. Riktigt latcho liten pryl. det är en nätverksansluten mp3 spelare med inbyggt slutsteg styrs via en fjärr eller via dess inbyggda webserver. Ska skaffa såna till nästa hus och skruva upp i undertaket med några bra högtalare där jag vill ha lite bakgrunds musik. En nördig lösning men jag är en nörd.
Kör du din cat kabel om du inte vill dra en högtalar kabel oxå i röret. Borde få plats. Vid normalt lyssnande kommer man troligen inte märka någon skillnad. Mycket av proffs ljudet går i högtalarkablar som är max 4mm2. Det är vad Spekon kontakterna tar max. Sen finns det tekniker för att sända lågnivå audio (innan Slutsteget) över TCP/IP (cat) med mycket hög kvalitet. Ex Cobranet och Dante dom passar dock inte hemma om du inte är snuskit rik. En lösning jag sett,hört och vill ha var Barix 200. Riktigt latcho liten pryl. det är en nätverksansluten mp3 spelare med inbyggt slutsteg styrs via en fjärr eller via dess inbyggda webserver. Ska skaffa såna till nästa hus och skruva upp i undertaket med några bra högtalare där jag vill ha lite bakgrunds musik. En nördig lösning men jag är en nörd.
Men.... jösses.... Vad var nu detta??? 4000 kr för en "svarv" som fasar kanten på en digital CD för att ge bättre ljud? Suck. Och på DVD - "Men den stora upplevelsen var att BILDEN blev mera dynamisk. Dvs färgerna blev klarare och till och med texter och liknande blev skarpare och mera lättlästa."Faidros skrev:
Finns det någon som går på sånt?
Då ska jag försöka förklara varför kabelresistansen är så viktig för välljud.
Det beror på att signalen till högtalaren försvagas inte likformigt utan försvagningen blir frekvensberoende.
(Man kan tycka att det inte borde vara så, för kabelresistansen är ju lika hela tiden!)
Se det bifogade impedans och fasdiagrammet för en "godtycklig" högtalare, i detta fall en JBL.
Den heldragna linjen är impedansen.
Där går det att se att högtalarens impedans varierar mellan lite under 4 ohm till över 20 ohm.
Genom att räkna lite på kabelresistans + den impedans som högtalaren har vid en viss frekvens så kan man se hur detta påverkar.
Vid t.ex. 2V signalnivå så blir högtalaren matad med:
0,952W vid 100 Hz och 0,1 ohm kabelresistans
0,79W vid 100 Hz och 0,5 ohm kabelresistans
0,198W vid 55 Hz och 0,1 ohm kabelresistans
0,190W vid 55 Hz och 0,5 ohm kabelresistans
Dvs vid 100 Hz och 0,5 ohm får högtalaren 83% av effekten jämfört med 0,1 ohm kabel.
Och vid 55Hz tappar den bara till 96% av effekten.
Denna skillnad bör gå att höra utan att man är ett audiofil-guldöra.
Och det är räknat på 20 ohm, som synes i diagrammet så ligger toppen på ännu högre ohmtal.
En annan nackdel är att basljudet blir lite mer "svampigt", eller okontrollerat ska jag kanske säga.
En baskon har en rörlig massa, på några gram. När den är i rörelse så går det åt lite energi att bromsa in den. Så ju mindre kabelresistans vi har desto mer ström kan förstärkaren överföra till talspolen och desto effektivare håller förstärkaren kontroll på konen.
Jag kan väl tillägga att det finns förvisso högtalare med snällare impedanskurvor, men även en del med värre. Men att resonanstoppen för basen ligger på 20 ohm är iaf inte alls ovanligt.
Så här har det inte alltid varit. Förr i tiden, med rörförstärkare som hade högre utimpedans så var man tvungen att konstruera högtalare med detta i beaktande. Men idag tar de flesta högtalarkonstruktörer fasta på att det är väldigt låg utimpedans på förstärkarna samt låga ohmtal på högtalarkablar, så högtalarna blir därefter.
Jag såg t.ex. att B&W t.o.m specade att max kabelresistans skulle vara 0,1 ohm.
Det beror på att signalen till högtalaren försvagas inte likformigt utan försvagningen blir frekvensberoende.
(Man kan tycka att det inte borde vara så, för kabelresistansen är ju lika hela tiden!)
Se det bifogade impedans och fasdiagrammet för en "godtycklig" högtalare, i detta fall en JBL.
Den heldragna linjen är impedansen.
Där går det att se att högtalarens impedans varierar mellan lite under 4 ohm till över 20 ohm.
Genom att räkna lite på kabelresistans + den impedans som högtalaren har vid en viss frekvens så kan man se hur detta påverkar.
Vid t.ex. 2V signalnivå så blir högtalaren matad med:
0,952W vid 100 Hz och 0,1 ohm kabelresistans
0,79W vid 100 Hz och 0,5 ohm kabelresistans
0,198W vid 55 Hz och 0,1 ohm kabelresistans
0,190W vid 55 Hz och 0,5 ohm kabelresistans
Dvs vid 100 Hz och 0,5 ohm får högtalaren 83% av effekten jämfört med 0,1 ohm kabel.
Och vid 55Hz tappar den bara till 96% av effekten.
Denna skillnad bör gå att höra utan att man är ett audiofil-guldöra.
Och det är räknat på 20 ohm, som synes i diagrammet så ligger toppen på ännu högre ohmtal.
En annan nackdel är att basljudet blir lite mer "svampigt", eller okontrollerat ska jag kanske säga.
En baskon har en rörlig massa, på några gram. När den är i rörelse så går det åt lite energi att bromsa in den. Så ju mindre kabelresistans vi har desto mer ström kan förstärkaren överföra till talspolen och desto effektivare håller förstärkaren kontroll på konen.
Jag kan väl tillägga att det finns förvisso högtalare med snällare impedanskurvor, men även en del med värre. Men att resonanstoppen för basen ligger på 20 ohm är iaf inte alls ovanligt.
Så här har det inte alltid varit. Förr i tiden, med rörförstärkare som hade högre utimpedans så var man tvungen att konstruera högtalare med detta i beaktande. Men idag tar de flesta högtalarkonstruktörer fasta på att det är väldigt låg utimpedans på förstärkarna samt låga ohmtal på högtalarkablar, så högtalarna blir därefter.
Jag såg t.ex. att B&W t.o.m specade att max kabelresistans skulle vara 0,1 ohm.
Hehe, den har jag missat.Faidros skrev:
Klart som korvspad att den måste införskaffas.
Sen vidtar sedvanligt tweek-jobb.
36°, låter som en alltför enkel sanning. Egentligen tror jag på att man måste prova att fräsa med lite olika fas eller profilstål. Vad tror ni om notfräs eller kanske allmoge-profil ?
Det stod på Svalanders sida att ljudet blev LP-likt (eller var det analogt det stod?)
Med allmogeprofil borde det bli mer likt stenkaka, eller hur ...
Det må du väl begripa att till en musik skiva så ska det vara en not-fräs
allmoge profilen tar du till tex hemsöborna eller hem till gården.
ett lite mer modernt rakt frässtål tar du till sicence fiction
allmoge profilen tar du till tex hemsöborna eller hem till gården.
ett lite mer modernt rakt frässtål tar du till sicence fiction
Men sen har ingper en del rätt också..., givetvis.
Först av allt, så tänkte jag inte på att det faktiskt blir 0,2 kvmm på en ledare i cat5-kablaget. Det känns ju inte så supertrist iaf. Om man dessutom kopplar ihop ledarna, så man får 4x0,2 = 0,8 kvmm så börjar det helt klart närma sig vanlig klen högtalarkabel.
Sen är det en stor poäng det där med ljud och ett badrum.
I ett badrum med minimalt med dämpning så blir det så gott som garanterat en massa stående vågor i frekvenser som bestämms av längden mellan de plana ytorna (väggarna och tak/golv).
Dessa stående vågor kommer troligen generera amplitudskillnader som är flera ggr större än de som jag oroat mig (och er?) för. (Dessa amplitudskillnader är också frekvensberoende på samma vis, men vid andra frekvenser)
Men min slutsats är att:
För allra bästa ljud, välj riktig högtalarkabel, grövre ifall det är längre. Välj någorlunda schyssta högtalare och häng mycket handdukar och mattor osv i badrummet.
Väljer du klen kabel så är det 4 ggr bättre med 16 ohm högtalare än 4 ohms. Högtalare med snäll impedanskurva är att föredra. Men impedanskurvan verkar vara svår att få redovisad, tråkigt nog.
(Och svarva CDns kanter i profil efter musiksmak !... april april )
Först av allt, så tänkte jag inte på att det faktiskt blir 0,2 kvmm på en ledare i cat5-kablaget. Det känns ju inte så supertrist iaf. Om man dessutom kopplar ihop ledarna, så man får 4x0,2 = 0,8 kvmm så börjar det helt klart närma sig vanlig klen högtalarkabel.
Sen är det en stor poäng det där med ljud och ett badrum.
I ett badrum med minimalt med dämpning så blir det så gott som garanterat en massa stående vågor i frekvenser som bestämms av längden mellan de plana ytorna (väggarna och tak/golv).
Dessa stående vågor kommer troligen generera amplitudskillnader som är flera ggr större än de som jag oroat mig (och er?) för. (Dessa amplitudskillnader är också frekvensberoende på samma vis, men vid andra frekvenser)
Men min slutsats är att:
För allra bästa ljud, välj riktig högtalarkabel, grövre ifall det är längre. Välj någorlunda schyssta högtalare och häng mycket handdukar och mattor osv i badrummet.
Väljer du klen kabel så är det 4 ggr bättre med 16 ohm högtalare än 4 ohms. Högtalare med snäll impedanskurva är att föredra. Men impedanskurvan verkar vara svår att få redovisad, tråkigt nog.
(Och svarva CDns kanter i profil efter musiksmak !... april april )
Man brukar ju säga att det krävs bortåt 3dB skillnad för att man ska höra det.Mikael_L skrev:
Skillnaden mellan "83% effekt" och "96% effekt" är bara 0.63 dB !
Jag är inte övertygad om att jag skulle höra skillnad, men jag är ju ingen audiofil ...
/Hasse
Jag tror fortfarande att vi nog egentligen är rätt överens ;-).
Den frekvensberoende impedansen o.s.v. var ungefär det jag också berörde, och visst blir det vissa skillnader i nivå. Men i dB, dvs örats logaritmiska känslighetsmåttstock, så blir det som nämnts inte så mycket som man kan tro.
Dessutom bör man givetvis (som alltid) sätta saker i relation till behovet - i detta fall i relation till alla andra ojämnheter i frekvenskurvan som finns i denna situation: Dels högtalarens egna (minst ett par dB), sedan lyssningsrummet. Det sistnämnda är nog det mest påverkande, och utan alltför mycket handdukar så kan man nog hitta intressanta "peakar" på något tiotal dB här och var i frekvensspektrat.
Det är som många företag uttrycker sig i sina "mål": Man skall leverera det kunden vill ha, med tillräckligt god kvalitet och uppfyllelse, så att kunden blir nöjd men kostnaden ändå hålls på en rimlig nivå.
Den frekvensberoende impedansen o.s.v. var ungefär det jag också berörde, och visst blir det vissa skillnader i nivå. Men i dB, dvs örats logaritmiska känslighetsmåttstock, så blir det som nämnts inte så mycket som man kan tro.
Dessutom bör man givetvis (som alltid) sätta saker i relation till behovet - i detta fall i relation till alla andra ojämnheter i frekvenskurvan som finns i denna situation: Dels högtalarens egna (minst ett par dB), sedan lyssningsrummet. Det sistnämnda är nog det mest påverkande, och utan alltför mycket handdukar så kan man nog hitta intressanta "peakar" på något tiotal dB här och var i frekvensspektrat.
Det är som många företag uttrycker sig i sina "mål": Man skall leverera det kunden vill ha, med tillräckligt god kvalitet och uppfyllelse, så att kunden blir nöjd men kostnaden ändå hålls på en rimlig nivå.
Hur har du räknat då?b_hasse skrev:
Med spännings-dB, effekt-dB, ljudtrycks-dB eller ljudintensitets-dB eller ...
Ja detta är faktiskt rätt rörigt, och jag har haft lite bättre kläm på det förr i tiden (men aldrig totalkoll!), numera minns jag knappt alls hur det hängde ihop.
Här finns det lite mer redogörelse för hur det funkar, dvs om nu wiki har rätt. Här står det också att örat ganska lätt hör skillnad på 1 dB ...
http://sv.wikipedia.org/wiki/Decibel
Men hasse kan ha helt rätt, jag var bara nyfiken på om du hade koll på allt detta ...
Jag kan också lägga till ett tips till TS, att fundera på.
Själv har jag klurat hit och dit på hur jag ska bära mig åt att sprida ljud överallt i huset, dessutom tidsmässigt korrekt, vilket utesluter många streaming-lösningar via datanätverk.
Det jag har kommit på är att om jag helt enkelt köper en sådan där, numera godkänd, FM-sändare (av bästa sort ...) och skickar ut ljudet via huvudstereon + sändaren. Sen om jag vandrar omkring i huset så kan jag ha stereoapparater här och där med rätt station inrattad och på det sättet fortsätta att höra den musik som går i vardagsrummet. På toan kan det hänga en enkel transistorradio på en krok.
Själv har jag klurat hit och dit på hur jag ska bära mig åt att sprida ljud överallt i huset, dessutom tidsmässigt korrekt, vilket utesluter många streaming-lösningar via datanätverk.
Det jag har kommit på är att om jag helt enkelt köper en sådan där, numera godkänd, FM-sändare (av bästa sort ...) och skickar ut ljudet via huvudstereon + sändaren. Sen om jag vandrar omkring i huset så kan jag ha stereoapparater här och där med rätt station inrattad och på det sättet fortsätta att höra den musik som går i vardagsrummet. På toan kan det hänga en enkel transistorradio på en krok.
Eftersom du angav två effektvärden, så har jag räknat på effekt, men det spelar egentligen ingen roll,Mikael_L skrev:Hur har du räknat då?
Med spännings-dB, effekt-dB, ljudtrycks-dB eller ljudintensitets-dB eller ...
alla sätt att räkna är ekvivalenta! Allt går tillbaka till samma formel om man räknar om enheterna.
I fallet med "83% effekt" och "96% effekt" så blir skillnaden mellan dem i dB
= 10*log(0.96/0.83) = 0.63 dB
Lägg märke till vad som händer om man räknar ut skillnaden åt andra hållet,
dvs 10*log(0.83/0.96) = -0.63 dB
Det är ju naturligt att skillnaden mellan två signaler har samma belopp oavsett vilket håll man räknar på.
/Hasse