Ja det går bra att köra den som en el-panna utan utedel/värmepump. Men med tanke på det trånga utrymmet måste kanske ändå saker förberedas för koppling mot en utedel vid installationen nu(?) Man ska dock inte vänta för många år med att köpa en utedel för ibland så byter de t.ex. generation av styrsystem och då är det inte kompatibelt längre.
En el-panna kan dock hålla i 30-40 år. Kan vara någon kontaktor som behöver bytas ut och någon gång kanske cirkulationspumpen. Hade det varit problem med vattenkvaliteten skulle den redan varit sönderrostad sedan flera år.
En el-panna kan dock hålla i 30-40 år. Kan vara någon kontaktor som behöver bytas ut och någon gång kanske cirkulationspumpen. Hade det varit problem med vattenkvaliteten skulle den redan varit sönderrostad sedan flera år.
OK, tack Jost bra att veta.
En säljare från IVT föreslog utedel IVT AirX 407 som är på max. 7 kW avgiven värme och innedel IVT Air Module som har 190 Liter volym på varmvattenbehållaren. Av naturligt skäl vägrar de sälja konkurrenten NIBEs varor.
Är det månde likvärdigt NIBE S2125 + VVM S320 ?
En säljare från IVT föreslog utedel IVT AirX 407 som är på max. 7 kW avgiven värme och innedel IVT Air Module som har 190 Liter volym på varmvattenbehållaren. Av naturligt skäl vägrar de sälja konkurrenten NIBEs varor.
Är det månde likvärdigt NIBE S2125 + VVM S320 ?
Ja, jag tänker också de måtte vara ganska likvärdiga NIBEs och IVTs system.
Är det någon som har ett exempel på en energiberäkning för en luftvatten-värmepump i ett enfamiljshus. Det vore intressant att se vad de beaktar där.
Är det någon som har ett exempel på en energiberäkning för en luftvatten-värmepump i ett enfamiljshus. Det vore intressant att se vad de beaktar där.
Hittar ett exempel med jordvärmepump hur dokumentet kan se ut: https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=71932.msg752935#msg752935 samt ett annat som bara är inskrivet med vanlig text i tråden för en luftvattenvärmepump i Malmö: https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=75931.msg787361#msg787361
OK, tack för att du snokat upp energiberäkningar,
alltså väggtjocklek och olika tjocklek på material i väggar och tak beaktas inte alls i energiberäkningen. Men sådana uppgifter har ofta en husägare ingen aning om. Men det gör de ju egentligen när dagens siffra på årlig energiförbrukning för enbart uppvärmningsbehovet används.
Ej heller dagens antal vattenradiatorer och deras vämeavgivande yta ingår i energiberäkningen.
alltså väggtjocklek och olika tjocklek på material i väggar och tak beaktas inte alls i energiberäkningen. Men sådana uppgifter har ofta en husägare ingen aning om. Men det gör de ju egentligen när dagens siffra på årlig energiförbrukning för enbart uppvärmningsbehovet används.
Ej heller dagens antal vattenradiatorer och deras vämeavgivande yta ingår i energiberäkningen.
Redigerat:
Precis, man utgår från nuvarande energiförbrukning av t.ex. el, olja, pellets, ved etc för uppvämning inkl. varmvatten och räknar om allt till kWh. Har man redan t.ex. en luftluftvärmepump kan det vara lite svårt att uppskatta den totala bruttoförbrukningen så man får anta en siffra. Man kan också någorlunda bra gissa på husets effektbehov utifrån när det är byggt, läge, storlek och om det tilläggsisolerats och när. Vet man husets exakta konstruktion och areor i trossbotten, väggar, fönster, dörrar och tak kan man t.ex. använda sajten energiberakning.se för att räkna fram effekt- och energibehov för uppvärmningen inkl ventilationen.
Sedan när man har effektbehovet kan man dimensionera radiatorerna i varje rum så de klarar värmen vid den dimensionerande vinterutetemperaturen DVUT utifrån den framledningstemperatur och flöde värmesystemet ger.
Sedan när man har effektbehovet kan man dimensionera radiatorerna i varje rum så de klarar värmen vid den dimensionerande vinterutetemperaturen DVUT utifrån den framledningstemperatur och flöde värmesystemet ger.
Daikin är en mycket stor tillverkare av luftkonditionering och värmepumpar internationellt och gör bra grejer. De har en egen mycket intressant konstruktion av kompressorerna. Inga budgetgrejer men de har, som många andra, många olika modeller varav vissa passar i Norden och andra bara hör hemma i Sydeuropa och inte klarar nordiskt vinterklimat. De har flera toppmodeller för Nordiskt klimat. Kan bli problem när något snille kommer på att parallell-importera modeller från Sydeuropa och sälja billigt i t.ex. Sverige. Blir inte bra då och man kan bli lurad. Tyvärr har de upphört med kundsupport direkt till konsumenter i Sverige så det gäller att hitta en bra återförsäljare som kan ge support och finns kvar om man behöver hjälp längre fram. Manualerna kan vara lite svårtuggade jämfört med svensktillverkade modeller.
Tacka för info, du menar t.ex. en Daikin luftvatten-värmepumpar avsedd för italien inte klarar att producera värme så långt ner som till minus 25 grader?
Daikin har Altherma 3 Top Grade 140 med 230 l varmvattenbehållare, anges klara att ge 7,5 kW avgiven värme vid -25 grader. Det ser inte så illa ut. I broschyren är det snö kring utedelen.
Enfamiljshuset där luftvatten-värmepumpen är tänkt att installeras i har bostadsyta på måttliga 110 m2 i ett plan. Det är ett radhus så två väggar vätter åt grannhus.
När jag räknar på effektbehovet vid 20 oC inne och för olika utetemperaturer:
-15 oC: 2900 kW
-5 oC: 2300 kW
0 oC: 1700 kW
Då har värmegenomgångstal beräknats för uppskattad väggkonstruktion(0,34 W/m K) och k-värde för fönster(2,4 W/m K), och för tak(0,15 W/m K) och golv(0,38 W/m K). Men mina beräknade siffror för effektbehovet förefaller låga, men är ett väldigt litet hus. Dessutom radhus.
Daikin har Altherma 3 Top Grade 140 med 230 l varmvattenbehållare, anges klara att ge 7,5 kW avgiven värme vid -25 grader. Det ser inte så illa ut. I broschyren är det snö kring utedelen.
Enfamiljshuset där luftvatten-värmepumpen är tänkt att installeras i har bostadsyta på måttliga 110 m2 i ett plan. Det är ett radhus så två väggar vätter åt grannhus.
När jag räknar på effektbehovet vid 20 oC inne och för olika utetemperaturer:
-15 oC: 2900 kW
-5 oC: 2300 kW
0 oC: 1700 kW
Då har värmegenomgångstal beräknats för uppskattad väggkonstruktion(0,34 W/m K) och k-värde för fönster(2,4 W/m K), och för tak(0,15 W/m K) och golv(0,38 W/m K). Men mina beräknade siffror för effektbehovet förefaller låga, men är ett väldigt litet hus. Dessutom radhus.
Redigerat:
Är modellen för Italien kanske den har en avfrostningsautomatik som inte fungerar i Norden och det kan t.ex. saknas värmekabel i tråget. Då kan det bygga på is under utedelen som till slut spränger värmeväxlaren och det blir höga reparationskostnader. Altherma 3 TopGrade är däremot en topp-modell anpassad för nordiska förhållande och fungerar bra ner till -28°. Nästan för bra för Skåne. Utvecklingen har gått betydligt framåt för luftvattenvärmepumpar.
När man försöker göra en energiberäkning på ett hus kan det vara bra att använda en sajt som t.ex. energiberakning.se. Man får då hjälp att även beräkna ventilationsförlusterna som kanske inte är så stora om man har självdrag men måste tas med. Jag gissar att energibehovet ligger på drygt 4 kW vid -15° för 110 kvm lite äldre radhus. Detta inklusive ventilation och varmvatten.
När man försöker göra en energiberäkning på ett hus kan det vara bra att använda en sajt som t.ex. energiberakning.se. Man får då hjälp att även beräkna ventilationsförlusterna som kanske inte är så stora om man har självdrag men måste tas med. Jag gissar att energibehovet ligger på drygt 4 kW vid -15° för 110 kvm lite äldre radhus. Detta inklusive ventilation och varmvatten.
Ok, 2,9 kW vid -15 grader skulle det vara, inte 2900 kW. Det skulle gå litet väl hett till med 2900 kW. Men det är endast värmeförlusterna.
Lägger jag till varmvattenbehovet 4500 kWh/år, vilket motsvarar 0,54 kW, blr det 3,44 kW. Lägger man till ca 10 % ventilation då blir det ca 3,8 kW. Vilket nästan är din fackmannamässiga gissning på 4 kW.
Man ska väl välja varvtalsstyrd kompressor? Kan det vara nackdel att välja för stor kompressor? Jag tänker att den startar och stoppar ofta om den är överstor.
Värmegenomgångstal är enhet W/ m2 K inte W/m K. Vart fel i ovan inlägg nr 25.
Lägger jag till varmvattenbehovet 4500 kWh/år, vilket motsvarar 0,54 kW, blr det 3,44 kW. Lägger man till ca 10 % ventilation då blir det ca 3,8 kW. Vilket nästan är din fackmannamässiga gissning på 4 kW.
Man ska väl välja varvtalsstyrd kompressor? Kan det vara nackdel att välja för stor kompressor? Jag tänker att den startar och stoppar ofta om den är överstor.
Värmegenomgångstal är enhet W/ m2 K inte W/m K. Vart fel i ovan inlägg nr 25.
Redigerat:
En stor kompressor ger givetvis också en något dyrare värmepump och man bör välja en modell med lagom kapacitet till husets värmebehov. Beror delvis på hur långt ner i effekt kompressorn kan gå utan det blir on/off-körning och det beror på kompressorsmörjning m.m. Varierar på olika modeller. Läste ett inlägg att Daikin har en TopGrade 100 på gång men det har inte kommit ut något datablad ännu bara förhandsinformation till återförsäljarna. NIBE har en 6 kW modell, F2040-6 och även Mitsubishi Electric har ett par mindre modeller. Kanske något som passar bättre. Varvtalsstyrning är standard idag och det är svårt att hitta den gamla on/off-modellen. Bara CTC har en sådan kvar i sortimentet vad jag vet.
Tack återigen!
Jag kollade vad det är för befintliga radiatorer och det är 8 st gamla så kallade Lenhovda radiatorer.
Där på Lenhovdas hemsida lenhovda.com har de tabeller för värmeavgivning för dem. Jag sammanställde i min egen tabell nedan och beräknade värmeavgivningen vid 45/35-20, och lade med i min tabell här nedan.
Det verkar som de befintliga klarar att avge 3453 W vid framledningstemperatur 45 oC. Det skulle ju räcka. Befintliga radiatorer skulle alltså inte behöva bytas ut. Dessutom kan man givetvis kosta på sig den smällkalla dagen att öka framledningstemperaturen till 55 oC istället för 45 oC. De gamla befintliga radiatorena har nog flera färglager som värmeisolerar litet så Lenhovdas tabellvärden uppnås nog inte.
Jag kollade vad det är för befintliga radiatorer och det är 8 st gamla så kallade Lenhovda radiatorer.
Där på Lenhovdas hemsida lenhovda.com har de tabeller för värmeavgivning för dem. Jag sammanställde i min egen tabell nedan och beräknade värmeavgivningen vid 45/35-20, och lade med i min tabell här nedan.
Det verkar som de befintliga klarar att avge 3453 W vid framledningstemperatur 45 oC. Det skulle ju räcka. Befintliga radiatorer skulle alltså inte behöva bytas ut. Dessutom kan man givetvis kosta på sig den smällkalla dagen att öka framledningstemperaturen till 55 oC istället för 45 oC. De gamla befintliga radiatorena har nog flera färglager som värmeisolerar litet så Lenhovdas tabellvärden uppnås nog inte.
Redigerat:
Snyggt! Skönt att kunna konstatera att de befintliga radiatorerna också räcker bra med värmepump. Några gamla färglager har ytterst ringa påverkan men däremot att inte radiatorerna sitter bakom stora soffor, fåtöljer och byråer etc. Då blir värmeavgivningen lite sämre. En radiator både strålar ut värme och överför värme till strömmande genom konvektion.