Platta på mark har använts sedan -60 talet. På den tiden gjöt man direkt på sand. De gångerna detta gjordes på "blöt" mark fungerade sanden som kappilärskikt och sög fukten in i grunden. Då lärde vi oss att vi ska ha kappilärbrytande skikt (makadam) samt isolering (cellplast). Sedan dess har fukten inte varit ett prbolem för denna typen av konstruktion.
Utöver detta fanns det andra problem såsom var syllen placerade m.m. Denna typen av grund har haft 40 år på sig att utvecklas, och jag skulle bli förvånad om den var helt perfekt idag. Dock är denna teknik tillräckligt bra för att felstatistiken ska vara låg.
Krypgrund har en mycket längre historia än så..........
*host*
Men faktum är att ingen har facit. Krypgrunder byggs inte på samma sätt idag som för 60 år sedan, platta på mark användes inte ens för 60 år sedan.
För övrigt anser jag att krypgrundsnojan är ungefär lika rationell som flygrädsla. Kan ingen presentera lite kalla fakta? Felstatistik på olika grunder som byggts de senaste 10-20 åren, exempelvis. Ingen här är väl särskilt intresserad av att bygga ett nytt hus på en 50 år gammal krypkrund...
Men faktum är att ingen har facit. Krypgrunder byggs inte på samma sätt idag som för 60 år sedan, platta på mark användes inte ens för 60 år sedan.
För övrigt anser jag att krypgrundsnojan är ungefär lika rationell som flygrädsla. Kan ingen presentera lite kalla fakta? Felstatistik på olika grunder som byggts de senaste 10-20 åren, exempelvis. Ingen här är väl särskilt intresserad av att bygga ett nytt hus på en 50 år gammal krypkrund...
http://www.anticimex.se/fileobjects/3834_040907-Anticimex Rapport om Krypgrunder.pdf
Hela rapporten är intressant, men på sidan sju finns en slutsats som kan vara bra att läsa om ni inte orkar läsa allt.
Tyvärr så byggs det uteluftsventileradekrypgrunder än idag.
Vad gäller "säkra" grunder (med undantag för högplintgrund) så finns det tre lösningar:
1. Rätt utförd platta på mark, ej bredare än tio meter.
2. Avfuktad krypgrund.
3. Varmgrund/inneluftsventilerad krypgrund.
Erfarenheten av samtliga konstruktioner är ganska kort. Svaret på vad som är "bäst" vet vi om 50 år (fast då är jag placerad i den permanenta källaren).
Den första är beroende av att konstruktionen verkligen fungerar och att dräneringen underhålls. Fel risken borde gå att minska med en "extra" platta, men det kostar.
Den andra är beroende av avfuktning vilket kostar energi och att avfuktningen underhålls. I praktiken att husägaren någorlunda förstår konstruktionen. (Energisparar iver är ett påtagligt hot mot funktionen.)
Den tredje lösningen kräver att ventilationen underhålls och att fastighetsägaren förstår vikten av att det sker.(Även här är energisparar iver är ett påtagligt hot mot funktionen.)
Vad gäller "säkra" grunder (med undantag för högplintgrund) så finns det tre lösningar:
1. Rätt utförd platta på mark, ej bredare än tio meter.
2. Avfuktad krypgrund.
3. Varmgrund/inneluftsventilerad krypgrund.
Erfarenheten av samtliga konstruktioner är ganska kort. Svaret på vad som är "bäst" vet vi om 50 år (fast då är jag placerad i den permanenta källaren).
Den första är beroende av att konstruktionen verkligen fungerar och att dräneringen underhålls. Fel risken borde gå att minska med en "extra" platta, men det kostar.
Den andra är beroende av avfuktning vilket kostar energi och att avfuktningen underhålls. I praktiken att husägaren någorlunda förstår konstruktionen. (Energisparar iver är ett påtagligt hot mot funktionen.)
Den tredje lösningen kräver att ventilationen underhålls och att fastighetsägaren förstår vikten av att det sker.(Även här är energisparar iver är ett påtagligt hot mot funktionen.)
Det har med uppvärmningen av marken under att göra. Är den bredare än ca 10 meter så drivs markfukten upp ändå. Det räcker inte att isolera för att slippa problem.
http://www.indoorair.se/graphics/PDF/Betongplatta_golvvarme.pdf
http://www.indoorair.se/graphics/PDF/Betongplatta_golvvarme.pdf
Om spix läser innantill i rapporten på sidan 7:
Eksjöhus vet jag inget om, men jag förmodar att de vet vad de gör.
Läser han sedan vidare i http://www.indoorair.se/graphics/PDF/Betongplatta_mark.pdf så står det lite om problemen med det.
Eksjöhus vet jag inget om, men jag förmodar att de vet vad de gör.
Jag saknar exempel på de problem som diskuteras - någon som råkat ut för det ena eller det andra typ "jag byggde med krypgrund för X antal år sedan och nu har det hänt..." Statistik är ju bra, men det vore intressant att få veta närmare.
Har själv tagit över ett hus som varit mycket måttligt isolerat under de ca 100 år som det existerat och är nu lite orolig för vad som kan hända när vi isolerar golvet ner mot den dåligt ventilerade torpargrunden. Den gamla murstocken revs för 30 år sedan men grunden finns kvar med vedspis ovanpå, men den lär det inte eldas så ofta i framöver så den kommer helt klart bli kallare i torpargrunden. Vi skall dessutom bygga till.... :-?
Har själv tagit över ett hus som varit mycket måttligt isolerat under de ca 100 år som det existerat och är nu lite orolig för vad som kan hända när vi isolerar golvet ner mot den dåligt ventilerade torpargrunden. Den gamla murstocken revs för 30 år sedan men grunden finns kvar med vedspis ovanpå, men den lär det inte eldas så ofta i framöver så den kommer helt klart bli kallare i torpargrunden. Vi skall dessutom bygga till.... :-?
Jag använder TrygghetsVakten (www.trygghetsvakten.se) i mina krypgrunder (2 st) och det fungerar jättebra. Med den lilla driftskostnaden som är blir det ändå ett mer ekonomiskt alternativ än platta på mark som ju blir dyrare totalt sett. Dessutom är krypgrunden mycket bättre om man behöver underhålla huset. Allting är ju åtkomligt. Bättre värmeekonomi blir det också.
Jag skulle avgjort bygga på krypgrund idag om jag skulle bygga nytt.
Jag skulle avgjort bygga på krypgrund idag om jag skulle bygga nytt.
Konsulten, Jag tror som du angående att platta säkerligen inte är dyrare om man räknar med även bjälklag i kalkylen. I praktiken blir det dock annorlunda då krypgrunden medför andra möjligheter att producera husen. De husleverantörer som bygger med krypgrund kan ha betydligt mera "fabrikstänk" och jobba enligt löpandeband-principen. Därför bilr deras produkter vanligtvis billigare än andra alternativ.
Har inte det snarare att göra med standardisering (möjlighet att påverka planlösning o.s.v.) och val av standardnivå? Är t.ex. modulenthus så mycket billigare än andra hus med samma standardnivå? Är inte det intryck jag har fått (har dock inte varit i kontakt med modulenthus).trojan75 skrev:
