Kommer klimatförändringar påverka hur vi bygger hus och var vi bygger då skyfallen kommer öka.
Om det är kommunalt verksamhetsområde så är dagvattnet kommunens skyldighet enligt LAV. Det är väl en tolkningsfråga att leda stupröret rätt ut som du beskriver, även om det såklart är vanligt, men kommunen kan inte avsäga sig ansvaret nej. De kan inte tvinga dig att ta hand om dagvattnet inom den egna fastigheten, är mitt svar iaf.B b8q skrev:
Denna tråd handlar INTE om koldioxid utan hur vi troligen ska förändra vårt sätt att bygga hus och var för att hantera klimatförändringar som forskare påstår kommer hända.
Jag anser att kommuner borde vara mer aktiva när det gäller bygglov så hus placeras så vatten rinner ut ifrån husen än att tillåta byggande där vatten går in mot huset.
Det hjälper dåligt med att sådana placerade hus anlägger dagvattenbrunn på tomten som ska ta hand om vatten som rinner mot huset då dessa riskerar att fyllas av övrigt dagvatten och inte fungera som avlopp för mer regnvatten inifrån tomten.
I värsta fall kan även dessa brunnar inne på tomten verka som tillopp av dagvatten om det blir över fyllt från högre liggande områden.
Det hjälper dåligt med att sådana placerade hus anlägger dagvattenbrunn på tomten som ska ta hand om vatten som rinner mot huset då dessa riskerar att fyllas av övrigt dagvatten och inte fungera som avlopp för mer regnvatten inifrån tomten.
I värsta fall kan även dessa brunnar inne på tomten verka som tillopp av dagvatten om det blir över fyllt från högre liggande områden.
Nytt från Lunds Universiet
För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. Forskning visar att systemen kan fungera väl om de införs på ett genomtänkt sätt – annars finns risken för att problemen i stället förvärras. Ett nytt verktyg kan göra det enklare att bygga rätt. Summering: Separata avrinningsrör istället för det redan överbelastade befintliga ledningsnät.
https://www.forskning.se/2019/10/24/separata-avrinningsror-viktigt-i-skyddet-mot-oversvamningar/
För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. Forskning visar att systemen kan fungera väl om de införs på ett genomtänkt sätt – annars finns risken för att problemen i stället förvärras. Ett nytt verktyg kan göra det enklare att bygga rätt. Summering: Separata avrinningsrör istället för det redan överbelastade befintliga ledningsnät.
https://www.forskning.se/2019/10/24/separata-avrinningsror-viktigt-i-skyddet-mot-oversvamningar/
Detta är väl egentligen det bästa (men inte det vackraste sättet) att skydda städer mot översvämningar:
- https://placesjournal.org/wp-content/uploads/2018/04/DiPalmaRobinson-LA-River-1.jpg
Dvs, rejäla avrinningar som tål de värsta regnen. De blågröna dagvattensystemen ovan kräver något åt detta hållet när de inte räcker till nämligen. Rejäla diken är det som behövs för att bli av med vattnet vid skyfall.
Tittar jag i kommunen där jag bor så beror i princip alla översvämningar på att man kulverterar med för klena dimensioner. Man skall bygga ett nytt område, invid detta går en bäck. Man tar i allt man kan tänka sig på dimensionen på rören och så bygger man ett villaområde bredvid (på sankmarken som bäcken dränerar). Två år senare så blir det snösmältning pga regn och så blir det översvämning och ingen förstår varför. Hade bäcken funnits kvar så hade vattnet runnit undan, men nu begränsade man dimensionen på rören till ungefär den kapacitet som bäckens dike sväljer till halva sin höjd då det ändå bara är någon decimeter på botten i normalfallet. Men man har då minskat kapaciteten att leda bort vatten innan det blir en översvämning med ca 70%. Detta är det verkliga problemet!
I andra länder så löser man det problemet alltså på ett något annorlunda sätt (bilden ovan), man kulverterar inte utan man lägger cement i dikena så att de snabbt leder bort det vatten som man vill bli av med. Även detta är en dålig idé om den inte kompletteras med bromsande dammar, dvs vattnet leds till dammar, våtmarker och liknande, men man har sedan en avledning på toppen ut i "storm drains".
Edit: Glöm inte att man inte kan ha galler över mynningarna på rör, de täpps snabbt till av skräp, grenar och löv. Måste man ha galler så skall det ligga som ett lock över en större yta så att det spolar upp skräpet med ökad vattennivå. Exempelvis så bör man till ett rör på 150mm ha åtminstone 0,5m2 lutande (30 grader kanske) gallerdurk för att det inte skall täppas igen. Detta är ett klassiskt misstag man gör i städerna man skippar det lutande nätet...
- https://placesjournal.org/wp-content/uploads/2018/04/DiPalmaRobinson-LA-River-1.jpg
Dvs, rejäla avrinningar som tål de värsta regnen. De blågröna dagvattensystemen ovan kräver något åt detta hållet när de inte räcker till nämligen. Rejäla diken är det som behövs för att bli av med vattnet vid skyfall.
Tittar jag i kommunen där jag bor så beror i princip alla översvämningar på att man kulverterar med för klena dimensioner. Man skall bygga ett nytt område, invid detta går en bäck. Man tar i allt man kan tänka sig på dimensionen på rören och så bygger man ett villaområde bredvid (på sankmarken som bäcken dränerar). Två år senare så blir det snösmältning pga regn och så blir det översvämning och ingen förstår varför. Hade bäcken funnits kvar så hade vattnet runnit undan, men nu begränsade man dimensionen på rören till ungefär den kapacitet som bäckens dike sväljer till halva sin höjd då det ändå bara är någon decimeter på botten i normalfallet. Men man har då minskat kapaciteten att leda bort vatten innan det blir en översvämning med ca 70%. Detta är det verkliga problemet!
I andra länder så löser man det problemet alltså på ett något annorlunda sätt (bilden ovan), man kulverterar inte utan man lägger cement i dikena så att de snabbt leder bort det vatten som man vill bli av med. Även detta är en dålig idé om den inte kompletteras med bromsande dammar, dvs vattnet leds till dammar, våtmarker och liknande, men man har sedan en avledning på toppen ut i "storm drains".
Edit: Glöm inte att man inte kan ha galler över mynningarna på rör, de täpps snabbt till av skräp, grenar och löv. Måste man ha galler så skall det ligga som ett lock över en större yta så att det spolar upp skräpet med ökad vattennivå. Exempelvis så bör man till ett rör på 150mm ha åtminstone 0,5m2 lutande (30 grader kanske) gallerdurk för att det inte skall täppas igen. Detta är ett klassiskt misstag man gör i städerna man skippar det lutande nätet...
Redigerat:
Nej hur du bygger anpassat till klimatet!R RoAd skrev:Ja, var inte poängen att en potentiell katastrof undveks genom insatser?
Som du ser var du faktiskt först i tråden att spåra ur med att prata om annat.
Det måste vara skönt att kunna avfärda allt man inte vill ta till sig som "fake news" eller "konspiration".
Myter sprids om att Manhattan och Maldiverna skulle vara dränkta år 2000 vilket inte hände
Poängen på inlägget du citerade förstås. Det om ozonlagret. Poängen var att en katastrof undveks just för att man lyssnade på forskarna och vidtog åtgärder.B byggarätt skrev:
Jag håller med om att vi bör följa TS uppmaning och hålla oss från klimatdebatten och diskutera hur vi kan motverka den. Jag är personligen intresserad av det. Den som från början bröt mot det var som sagt du.