Håller med ovanstående. Rikt/planhyvel är det viktigaste verktyget i verkstaden om man skall jobba med massivträ. Den är grunden för allt annat.
Jag har exakt den hyveln som @mattiasp skriver om ovan och den är riktigt bra. Att jag har den har kortat ner tiden för ändträskärbräde-tillverkning för mig något enormt. Jag hade kunnat tillverka ändträskärbrädor på löpande band med bara den och en bandsåg (och tvingar samt lim då).
Jag har exakt den hyveln som @mattiasp skriver om ovan och den är riktigt bra. Att jag har den har kortat ner tiden för ändträskärbräde-tillverkning för mig något enormt. Jag hade kunnat tillverka ändträskärbrädor på löpande band med bara den och en bandsåg (och tvingar samt lim då).
Det finns många bra modeller i den storleksklassen. Hammer/Felder, Ejca, Moretens, Sedgwick, SCM Minimax och så vidare.
Jag kör med en Stenberg KEV 600 från 1957 och får absolut fullgott resultat med den till priset av låg matningshastighet. Somliga kör med maskiner ända från slutet på 1800-talet och får fullgott resultat med dem också.
Det viktiga är att maskinen uppfyller vissa tekniska krav gällande tillverkningskvalitet, stabilitet och vettig konstruktion samt att den har en hyfsat modern kutter. Det vill säga ingen fyrkantkutter eller clamshell. Sedan är det upp till var och en vilken väg man vill gå.
Gjutjärn har visat sig vara det enda kända materialet som håller i längden till hyvelmaskinsbord. Även gjutjärnsbord slits ut med tiden och jag har faktiskt varit tvungen att föra planhyvelbordet till en maskinverkstad och få det planat. Allt trävirke hade nött en svacka i gjutjärnet med åren.
Aluminiumbord nöts mycket fortare. Då min farbror byggde sin rikt/planhyvel gjorde han borden av aluminium och redan efter första båtbygget var planhyvelbordet totalt utslitet med en djup svacka i mitten.
Gällande stommar är allt en avvägning mellan pris och kvalitet. Förr när gjuteriarbetarna hade låg lön och gjutgods var förhållandevis billigt och alla maskiner byggdes för yrkesbruk hade man råd med komplicerade gjutjärnsstommar gjutna i ett stycke i komplicerade formar med flera kärnor som allt måste formas för hand.
Sedan lärde man sig småningom att bygga billigare svetsade och avspänningsglödgade stommar.
Sedan gick utväcklingen vidare mot ännu billigare stommar av pressad plåt och nu försöker vissa tillverkare övertyga folk att plast är ett fullgott stommaterial.
Allt är en avvägning mellan tillverkningskostnad och kvalitet.
Någonstans på den skalan blir stommen för billig och ranglig för att fylla sin funktion men det vill ju varken tillverkare eller marknadsförare låtsas om.
Jag kör med en Stenberg KEV 600 från 1957 och får absolut fullgott resultat med den till priset av låg matningshastighet. Somliga kör med maskiner ända från slutet på 1800-talet och får fullgott resultat med dem också.
Det viktiga är att maskinen uppfyller vissa tekniska krav gällande tillverkningskvalitet, stabilitet och vettig konstruktion samt att den har en hyfsat modern kutter. Det vill säga ingen fyrkantkutter eller clamshell. Sedan är det upp till var och en vilken väg man vill gå.
Gjutjärn har visat sig vara det enda kända materialet som håller i längden till hyvelmaskinsbord. Även gjutjärnsbord slits ut med tiden och jag har faktiskt varit tvungen att föra planhyvelbordet till en maskinverkstad och få det planat. Allt trävirke hade nött en svacka i gjutjärnet med åren.
Aluminiumbord nöts mycket fortare. Då min farbror byggde sin rikt/planhyvel gjorde han borden av aluminium och redan efter första båtbygget var planhyvelbordet totalt utslitet med en djup svacka i mitten.
Gällande stommar är allt en avvägning mellan pris och kvalitet. Förr när gjuteriarbetarna hade låg lön och gjutgods var förhållandevis billigt och alla maskiner byggdes för yrkesbruk hade man råd med komplicerade gjutjärnsstommar gjutna i ett stycke i komplicerade formar med flera kärnor som allt måste formas för hand.
Sedan lärde man sig småningom att bygga billigare svetsade och avspänningsglödgade stommar.
Sedan gick utväcklingen vidare mot ännu billigare stommar av pressad plåt och nu försöker vissa tillverkare övertyga folk att plast är ett fullgott stommaterial.
Allt är en avvägning mellan tillverkningskostnad och kvalitet.
Någonstans på den skalan blir stommen för billig och ranglig för att fylla sin funktion men det vill ju varken tillverkare eller marknadsförare låtsas om.
Har köpt en spånsug från duabhuset 1,5kw 2hk 1fas 2000m3/h. Länk för exakt info https://duab.se/maskiner-verktyg/snickerimaskiner/spansugar/duab-spansug-fm300b-1-fas.
Förutom att det saknas ett grå metallstag ( ska vara ett på var sida från plattan till hållaren för patronfiltret så märke jag att den inte presterar så som jag hade hoppats på.
Med ett rör pluggat så suger den bra. Men med 3m 100mm slang så blir den en del sämre dock fortfarande godkänt.
Sen när jag testade 3m 70mm slang tappade den rejält mycket. Och med 5m 50mm slang så var det katastrofalt dåligt sug.
Nu efter en stunds läsning har jag insett att det är såhär det blir när man går ner i diameter på slang och/eller har lång slang.
Har gått ett tag och tänkt ut hur jag ville ha alla slangar till sågar och hyvel men nu får jag tänka om.
Så. Finns det något man kan göra för att höja effekten på spånsugen, eller har ni andra tips?
Anslutningarna på dom maskiner jag har i nuläget är 70mm, 50mm samt 30mm ish på kap/gersågen.
Är det lönt att returnera spånsugen och satsa på en 3fas med mer effekt eller kommer det bli samma problem om man går ner i storlek på slang?
Förutom att det saknas ett grå metallstag ( ska vara ett på var sida från plattan till hållaren för patronfiltret så märke jag att den inte presterar så som jag hade hoppats på.
Med ett rör pluggat så suger den bra. Men med 3m 100mm slang så blir den en del sämre dock fortfarande godkänt.
Sen när jag testade 3m 70mm slang tappade den rejält mycket. Och med 5m 50mm slang så var det katastrofalt dåligt sug.
Nu efter en stunds läsning har jag insett att det är såhär det blir när man går ner i diameter på slang och/eller har lång slang.
Har gått ett tag och tänkt ut hur jag ville ha alla slangar till sågar och hyvel men nu får jag tänka om.
Så. Finns det något man kan göra för att höja effekten på spånsugen, eller har ni andra tips?
Anslutningarna på dom maskiner jag har i nuläget är 70mm, 50mm samt 30mm ish på kap/gersågen.
Är det lönt att returnera spånsugen och satsa på en 3fas med mer effekt eller kommer det bli samma problem om man går ner i storlek på slang?
Att använda en spånsug till 50 och 30mm anslutningar kommer aldrig bli bra. Särskilt inte 30mm anslutningen! Blir såklart lite bättre att gå ned i dimension precis innan men det kommer fortfarande att vara väldigt dåligt sug. Blir alldeles för stort tryckfall.N Nyfiknast skrev:
Även 70mm är gränsfall med den spånsugen, men det fungerar troligen rätt okej.
Till så små anslutningar är det dammsugare som gäller.
Det man kan göra är att öka varvtalet hos spånsugen mha en frekvensomriktare. På så vis kan du få den att bete sig som en dammsugare. Det kommer dock också öka ljudnivån ganska ordentligt och är egentligen inget jag rekommenderar i ditt fall. Du behöver i så fall också ha bra koll på strömförbrukningen så att du inte riskerar att överlasta motorn. Generellt så ju tunnare slang desto större tryckfall och lägre strömförbrukning (och möjlighet att öka varvtalet mer).
Ett sätt att 'lösa' det är att ha flera anslutningar till samma maskin. Dvs grovt rör fram till maskinen, dela upp på en 70 och en 30 och ha sug på båda ställena.
Spånsugen är det antagligen inget större fel på men att gå ner i dimension under 100 mm fungerar nog dåligt. Jag hade nog försökt använda 125 mm så långt som möjligt.
En spånsug har generellt sett ett stort flöde men lågt vacuum så om flödet stryps (vilket händer när man går ner i slangdimension) så orkar den inte suga igenom tillräckligt med luft för att dra med sig spånen. En dammsugare har å andra sidan ett betydligt högre vakuum viket gör att den orkar dra luft (och därmed spån) genom betydligt mindre slangar.
Till 50 och 30 mm anslutningar (typiskt handmaskiner och kap/ger) hade jag valt att använda en rejäl dammsugare istället för spånsug. Dammsugaren har dock inte kapacitet att hantera de stora mängder eller stora spån som t.ex en rikt- och planhyvel genererar, där behövs istället en spånsug.
Du skriver inte vad det gäller för maskiner men finns det kanske möjlighet att bygga om 70 mm anslutningen till 100 eller 125 mm?
När det gäller kap/gersågar så gör konstruktionen i sig att de är ganska hopplösa när det gäller att få till en bra dammuptagning. Den som lär vara bäst på detta är väl Festool Kapex men även den skräpar ner endel även med en bra 50 mm ansluten dammsugare.
En spånsug har generellt sett ett stort flöde men lågt vacuum så om flödet stryps (vilket händer när man går ner i slangdimension) så orkar den inte suga igenom tillräckligt med luft för att dra med sig spånen. En dammsugare har å andra sidan ett betydligt högre vakuum viket gör att den orkar dra luft (och därmed spån) genom betydligt mindre slangar.
Till 50 och 30 mm anslutningar (typiskt handmaskiner och kap/ger) hade jag valt att använda en rejäl dammsugare istället för spånsug. Dammsugaren har dock inte kapacitet att hantera de stora mängder eller stora spån som t.ex en rikt- och planhyvel genererar, där behövs istället en spånsug.
Du skriver inte vad det gäller för maskiner men finns det kanske möjlighet att bygga om 70 mm anslutningen till 100 eller 125 mm?
När det gäller kap/gersågar så gör konstruktionen i sig att de är ganska hopplösa när det gäller att få till en bra dammuptagning. Den som lär vara bäst på detta är väl Festool Kapex men även den skräpar ner endel även med en bra 50 mm ansluten dammsugare.
jac skrev:
Till planhyveln är det 70mm och inte ombyggbar.
Tänkte ha 100mm till den förutom sista biten på 30cm som är 70mm.
Till klyvsågen är det 50mm och troligen inte möjligt att bygga om.
Kap/ger är väl 30mm.
Har följande.
3m 100mm slang
3m 70mm
5m 50mm
2st 100-50mm reducering
1st 100-70mm
2st 70-50
1st 70mm Y koppling
1st 70-30mm
1st 50-30mm
1st 40mm ish Y koppling
Och en Festool ctl26 som jag egentligen ville ha enbart åt handhållna maskiner men som troligen får delas med kap/gersåg och en nilfisk buddy 18 som används till golvet.
Istället för 100mm till planhyveln som har 70mm så undrar jag om man ska sätta 70mm Y koppling precis innan hyveln och dra en 70mm till klyvsågen som reduceras ner till 50mm precis innan sågen?
Kan suget bli bra tror ni?
Jag får skylla mig själv helt klart som inte tog till mig alla råd fullt ut. Idag inser jag värdet av en Hammer A3-41 med silent-power cutter.mattiasp skrev:
Köpte en rapplig makita 2012nb som givetvis inte är jämförbar.
I framtiden blir det en bättre hyvel och kan få nuvarande maskin att fungera dugligt tillsvidare.
Men har noterat att ena matarrullen verkar snurra ojämnt och det finns inget i manualen som säger hur man justerar detta så kastar ut frågan här.
Bifogar en film om den inte är för stor.
Hyveln tar alltså pyttelite mer på vänstersida i nuläget och antar att det har med rullen att göra.
Ja, att matarrullarna verkar vara icke-runda kan såklart vara ett problem.N Nyfiknast skrev:
Men att hyveln tar mer på ena sidan än på andra talar snarare för att bordet lutar i relation till kuttern.
Problemet med matarrullarna borde (om något) ge en lätt vågig yta (eftersom stommen flexar lite när rullen pressar lite hårdare).
Äntligen så sålde jag lunchboxen och köpte en rejälare pjäs.
Överallt var det 6månaders leveranstid på större rikt/planhyvlar men lyckades få tag på en helt ny SCM minimax fs 30c. Visst hade jag viljat ha fs 40c (40cm hyvelbredd) men den kostade mer och lång leveranstid. Maskinen känns riktigt bra, väger 380kg och är på 4kw. Omställning mellan rikt och planhyvel går väldigt enkelt och med 2hp 1fas spånsug från duab blir det knappt något spån på golvet. 125mm slang och borttaget galler på spånsugen var nödvändigt för att inte orsaka stopp.
Hur som helst så blir det rakt när jag hyvlar men det blir lite märken och vid planhyvling blir det lite snipe fram och bak och i manualen står det inget om detta så har ni någon aning om vad det beror på? Den allra första biten jag rikthyvlade fick en perfekt yta men sen började det blir märken Stålen är helt nya, inga skador, ingen beläggning och oavsett var på hyveln jag kör igenom bitarna blir det märken.
Överallt var det 6månaders leveranstid på större rikt/planhyvlar men lyckades få tag på en helt ny SCM minimax fs 30c. Visst hade jag viljat ha fs 40c (40cm hyvelbredd) men den kostade mer och lång leveranstid. Maskinen känns riktigt bra, väger 380kg och är på 4kw. Omställning mellan rikt och planhyvel går väldigt enkelt och med 2hp 1fas spånsug från duab blir det knappt något spån på golvet. 125mm slang och borttaget galler på spånsugen var nödvändigt för att inte orsaka stopp.
Hur som helst så blir det rakt när jag hyvlar men det blir lite märken och vid planhyvling blir det lite snipe fram och bak och i manualen står det inget om detta så har ni någon aning om vad det beror på? Den allra första biten jag rikthyvlade fick en perfekt yta men sen började det blir märken
Stålen är helt nya, inga skador, ingen beläggning och oavsett var på hyveln jag kör igenom bitarna blir det märken.
Så där brukar det se ut när en fått jack i stålen. Har du dragit nageln över äggen så att du är säker på att de inte fått hack? Lätt hänt med vanliga stål, räcker med några sandkorn i ytan.N Nyfiknast skrev:
Hej
Det ser ju ut som repor på träet.
Om märkena är på undersidan av ditt arbetsstycke.
Känn på bordet i plan hyveln så det inte är några grader på det .
Om märkena är på översidan känn på " läppen som är bakom kuttern om det är några grader på den.
Mvh
Jonas
Det ser ju ut som repor på träet.
Om märkena är på undersidan av ditt arbetsstycke.
Känn på bordet i plan hyveln så det inte är några grader på det .
Om märkena är på översidan känn på " läppen som är bakom kuttern om det är några grader på den.
Mvh
Jonas
Jag tycker inte det ser ut som repor utan "omvända repor". Exakt så som @nanowire skrev ovan. När du har små jack i stålen så ser det ut sådär. Du måste hyvlat en bit med lite sand/grus i sig. Var noga med att borsta av innan du hyvlar ett rått träämne.
Det brukar gå att förskjuta stålen lite i sidled inbördes för att få bort det utan att behöva slipa om.
Det brukar gå att förskjuta stålen lite i sidled inbördes för att få bort det utan att behöva slipa om.