Hur kan vi veta något om penselföringen 'förr i tiden'? Allra helst som det finns många olika 'förr i tiden'. 
Nu tror jag att det måleri som Ottosson demonstrerade i sin film eftersträvade den blanket och släthet som var modern i början av 1900-talet. Verkar troligt att det är vad som är mest efterfrågat idag. Kanske inte så många som restaurerar original 1700-talsbyggnader....
Nu tror jag att det måleri som Ottosson demonstrerade i sin film eftersträvade den blanket och släthet som var modern i början av 1900-talet. Verkar troligt att det är vad som är mest efterfrågat idag. Kanske inte så många som restaurerar original 1700-talsbyggnader....
Redigerat:
Det tunna måleriet med 2-3 lager oljefärg är egentligen det enkla måleriet som förekom tidigt. Sen kom det ett ideal som fanns innan sekelskiftet och varade långt in på 1900-talet då allt skulle vara slätt och inga penseldrag skulle synas. Det ansågs som finare om det inte syntes att en mänsklig hand hade målat snickerierna.
Man får inte den släta ytan genom att lägga tjockare med färg och inte heller genom någon speciell penselföring utan den skapades genom att alla snickerier spacklades med sk spackelfärg. En tjock gröt som målaren blandade på plats av krita och linolja.
Så först grundade man snickerierna med ett lager oljefärg, därefter spacklades alla ytor med spackelfärg som man påförde med tunna träspacklar. Efter att detta spackelskikt torkat några dagar så la man den sk slipstrykningen som var ett lager oljefärg men man använde också en slät pimpsten för att slipa in den nypålagda oljefärgen i den underliggande spackelfärgen dvs något man gjorde direkt i våt färg.
Efter att denna slipstrykning hade torkat och man var nöjd med slätheten (annars fick man stryka och slipa en gång till) så strök man en mellanstrykning med oljefärg och efter att denna torkat la man till sist ett lager med färdigstrykningsfärg.
Penselföringen och användning av anstrykare och moddlare är lika i alla momenten och man arbetade in alla lager noga.
Därför har man dessa fina och släta ytor som är svåra att idag få till om man gjort snickerier trärena för då måste alla dessa lager läggas igen.
Säger jag som växt upp i farfars måleriverkstad med en farfar som föddes sent 1800-tal och målade ända in på sent 60-tal.
Man får inte den släta ytan genom att lägga tjockare med färg och inte heller genom någon speciell penselföring utan den skapades genom att alla snickerier spacklades med sk spackelfärg. En tjock gröt som målaren blandade på plats av krita och linolja.
Så först grundade man snickerierna med ett lager oljefärg, därefter spacklades alla ytor med spackelfärg som man påförde med tunna träspacklar. Efter att detta spackelskikt torkat några dagar så la man den sk slipstrykningen som var ett lager oljefärg men man använde också en slät pimpsten för att slipa in den nypålagda oljefärgen i den underliggande spackelfärgen dvs något man gjorde direkt i våt färg.
Efter att denna slipstrykning hade torkat och man var nöjd med slätheten (annars fick man stryka och slipa en gång till) så strök man en mellanstrykning med oljefärg och efter att denna torkat la man till sist ett lager med färdigstrykningsfärg.
Penselföringen och användning av anstrykare och moddlare är lika i alla momenten och man arbetade in alla lager noga.
Därför har man dessa fina och släta ytor som är svåra att idag få till om man gjort snickerier trärena för då måste alla dessa lager läggas igen.
Säger jag som växt upp i farfars måleriverkstad med en farfar som föddes sent 1800-tal och målade ända in på sent 60-tal.
Den målning som visas på filmen ger bara den "enkla" målningen som man hade innan de nya idealen med släta ytor kom till vilket jag skulle tro inträffade någon gång på 1800-talets mitt.Sommartorparn skrev:Hur kan vi veta något om penselföringen 'förr i tiden'? Allra helst som det finns många olika 'förr i tiden'.
Nu tror jag att det måleri som Ottosson demonstrerade i sin film eftersträvade den blanket och släthet som var modern i början av 1900-talet. Verkar troligt att det är vad som är mest efterfrågat idag. Kanske inte så många som restaurerar original 1700-talsbyggnader....
På tal om Ahlbäcks färg så började jag använda deras produkter redan i slutet av 80-talet möjligen början 90-talet. Var otroligt intresserad av deras fönsterrenoveringsprogram på den tiden och kom därför i kontakt med dom och började använda deras färger direkt när dom började säljas.
Har dock tyckt att färgerna har blivit sämre med tiden och svårare att få det bra med deras färg. Är nog kanske ren inbillning men det har i alla fall gjort att jag idag enbart använder Ottossons färger.
Skillnaden jag tycker mig uppleva är att Ottossons färg är drygare, dvs den innehåller mer färgpigment än Ahlbäck som jag upplever innehåller mer olja (billigt).
Båda företagen kommer ju från Skåne så det gynnar ju näringen hemma vid
Har dock tyckt att färgerna har blivit sämre med tiden och svårare att få det bra med deras färg. Är nog kanske ren inbillning men det har i alla fall gjort att jag idag enbart använder Ottossons färger.
Skillnaden jag tycker mig uppleva är att Ottossons färg är drygare, dvs den innehåller mer färgpigment än Ahlbäck som jag upplever innehåller mer olja (billigt).
Båda företagen kommer ju från Skåne så det gynnar ju näringen hemma vid
Redigerat:
När det gäller prickar på oljefärg så måste man komma ihåg att färgen idag och färgen förr inte är samma sak.
I tex vit färg använde man förr blyvitt som färgpigment som är väldigt giftigt och en perfekt biocid som håller borta alger etc. Sen har man ersatt det med zinkvitt i olika mängder och idag vet jag inte om Ahlbäck använder det men beroende på mängd så får man olika resistens mot sk svarta prickar.
I tex vit färg använde man förr blyvitt som färgpigment som är väldigt giftigt och en perfekt biocid som håller borta alger etc. Sen har man ersatt det med zinkvitt i olika mängder och idag vet jag inte om Ahlbäck använder det men beroende på mängd så får man olika resistens mot sk svarta prickar.
Redigerat:
Vi har målat bland annat vindskivor ( och massa annat ute och inne) med ottossons och de är fortfarande prickfria. Kan ha något att göra med läget också som tidigare påpekat.
Vad gäller finish så gillar jag att mellanslipa med 120-papper innan jag stryker nästa lager. Jag gjorde detta väldigt noga när jag målade vår grythyttanmöbel från trärent och slipad metall med mönjan kvar. På trät fick jag en fenomenal finish, tror jag lade 5 strykningar med mellanslipning och ja, det tog tid. Men det blev ruggigt bra. Ottossons kittvit på trät och engelskt rött på metallen, naturligtvis målades allt klart innan jag monterade.
Vad gäller finish så gillar jag att mellanslipa med 120-papper innan jag stryker nästa lager. Jag gjorde detta väldigt noga när jag målade vår grythyttanmöbel från trärent och slipad metall med mönjan kvar. På trät fick jag en fenomenal finish, tror jag lade 5 strykningar med mellanslipning och ja, det tog tid. Men det blev ruggigt bra. Ottossons kittvit på trät och engelskt rött på metallen, naturligtvis målades allt klart innan jag monterade.
Tack för all intressant information.oceanis skrev:
Kanske du kan svara på frågan som vissa av oss undrar över, nämligen om vi målar för tunt när vi arbetar ut färgen betydligt mer än vad Ottosson gör i sin demonstrationsfilm. Det var ju också den undring jag hade med anledning av filmen om Allbäck i Versailles. Kanske det är en myt att linoljefärg inte kan strykas ut tunt nog ? Och vad tror du om Sophies teori om att moderna linoljefärger görs för att vara mera lättstrukna än "förr"?
(kul att en diskussion kom igång - synd att programmet inte längre visas)
Jag har min ytterdörr i en gul färg från Ottosson och det blir små prickar efter varje vinter. Inte mycket, men tillräckligt för att dörren ska se solkigt ut. Målade för 2-3 år sedan och jag tror jag har tvättat av dörren varje sommar av estetiska skäl. Hade det varit en mörk färg hade prickarna troligtvis inte synts alls, men just på det gula syns det tydligt. Är glad att jag inte har en hel husfasad att tvätta vart år!
Har också målat vita snickerier utomhus med Teknos vita linoljefärg och även där blir det vita prickar. Så om man hade hoppats att stora färgtillverkare tillsätter antimögelmedel som gör att det inte blir svarta prickar så stämmer det i alla fall inte för Teknos.
Har också målat vita snickerier utomhus med Teknos vita linoljefärg och även där blir det vita prickar. Så om man hade hoppats att stora färgtillverkare tillsätter antimögelmedel som gör att det inte blir svarta prickar så stämmer det i alla fall inte för Teknos.
Generellt skall den arbetas ut och strykas tunt. Om du lägger för tjockt så är det inte bara stor risk för "rinningar" dvs att det rinner och blir fult utan också att det börjar "skrynkla" sig pga av att ytan torkar men att underliggande lager inte hinner med att torka.
Jag har kollat filmen och personligen tycker inte jag att man lägger på så väldigt tjockt däremot driver jag nog färgen mer både tvärs och längs med träet än vad dom gör, innan jag slätar med en moddlare.
Jag fick lära mig att ha moddlaren fuktad med färg (mycket lite) ytterst på borsten för att få till den släta ytan när man slätar ut färgen.
Jag tycker att den färg Ottosson levererar är väldigt lik den färg jag kommer ihåg från min ungdom när jag fick vara med och röra färg.....
Däremot så spelar penslarnas kvalitet mycket, mycket stor roll på hur det är att måla. Jag har penslar jag har ärvt som nog snart är 100 år och som jag tvättar väldigt noga och håller i bra skick. Köper nog inte en pensel under 200 kronor snarare närmare 300 kronor. Men sen håller jag dom i mycket bra skick och vårdar dom. Penslarnas kvalitet spelar mycket större roll än man kan tro.
Jag har kollat filmen och personligen tycker inte jag att man lägger på så väldigt tjockt däremot driver jag nog färgen mer både tvärs och längs med träet än vad dom gör, innan jag slätar med en moddlare.
Jag fick lära mig att ha moddlaren fuktad med färg (mycket lite) ytterst på borsten för att få till den släta ytan när man slätar ut färgen.
Jag tycker att den färg Ottosson levererar är väldigt lik den färg jag kommer ihåg från min ungdom när jag fick vara med och röra färg.....
Däremot så spelar penslarnas kvalitet mycket, mycket stor roll på hur det är att måla. Jag har penslar jag har ärvt som nog snart är 100 år och som jag tvättar väldigt noga och håller i bra skick. Köper nog inte en pensel under 200 kronor snarare närmare 300 kronor. Men sen håller jag dom i mycket bra skick och vårdar dom. Penslarnas kvalitet spelar mycket större roll än man kan tro.
Det där med penslarna tycker jag är mycket intressant. Man blir ju matad med just det att bra penslar håller en livslängd och att de bara blir bättre med tiden men jag får inte till det. 😊
Jag köper mina penslar från Gysinge vilket jag upplever som bra penslar, det tycker Gysinge också som gärna skryter med dem. Annars har jag köpt från Qvesarums och de penslar de säljer är jag också nöjd med. Minns inte fabrikatet på dem. Penslarna ligger väl inte riktigt så högt i pris men det beror ju på vad man jämför med. En liten spröjspensel kostar 70 kr och lackpenslarna på 50 mm kostar 90kr tror jag.
De är bra att måla med och blir bättre och bättre ju mer jag använder dem till en viss punkt... Jag sliter alltid ner borsten efter ett tag så de blir dels ojämna och dels förkorta. Vad gör jag då för fel eller är det penselns kvalité ändå? De tappar alltså inte borst utan de slits ner.
Jag köper mina penslar från Gysinge vilket jag upplever som bra penslar, det tycker Gysinge också som gärna skryter med dem. Annars har jag köpt från Qvesarums och de penslar de säljer är jag också nöjd med. Minns inte fabrikatet på dem. Penslarna ligger väl inte riktigt så högt i pris men det beror ju på vad man jämför med. En liten spröjspensel kostar 70 kr och lackpenslarna på 50 mm kostar 90kr tror jag.
De är bra att måla med och blir bättre och bättre ju mer jag använder dem till en viss punkt... Jag sliter alltid ner borsten efter ett tag så de blir dels ojämna och dels förkorta. Vad gör jag då för fel eller är det penselns kvalité ändå? De tappar alltså inte borst utan de slits ner.
Vi har också lite problem med penslarna som "tar slut" efter ett par år. Borsten blir för kort och styv då delen närmast skaftet stelnar mer och mer av gammal färg med tiden. Någon annan som upplever detta eller är helt enkelt vi som tvättar för dåligt?
Själv använder jag nästan bara runda anstrykare och moddlare. Det finns som sagt en uppsjö av penslar att köpa.
Ottossons penslar, som jag tror kommer från Gnestapenselfabrik, är ganska bra. Jag har ett par som köpts hos Ölands byggnadsvård som också är av hyfsad i kvalitet.
Det som jag alltid tittar efter är om det är en fuskt pensel eller en äkta pensel där man kan linda av några varv på snöret och få lite mer borst när penseln börjar bli sliten. Det mesta som säljs är ju fusk, dvs en plåthylsa med ett snöre på för dekoration.
Flera riktigt gamla penslar som jag har ärvt har nog en bättre borst än den man hittar idag. Dessa penslar är styva och bra i borsten men har ändå en finare borst än mina nya penslar. All borst idag kommer nog ifrån Kina men jag kan anta (gissa) att mina gamla penslar har borst från Europa eller kanske t.o.m Sverige.
Penslarna slits men inte så som ni beskriver, det beror naturligtvis på hur mycket man målar. Men jag är noga att tvätta ner i botten på penseln för att jag skall kunna linda upp ett par varv och få längre borst efter hands som dom slits.
Har en stor uppsättning ådrings och marmorerings penslar samt penslar för att lägga bladguld. Problemet är bara att jag inte kan använda dom
Men fina är dom med skaft av någon form av ädelträ.
Ottossons penslar, som jag tror kommer från Gnestapenselfabrik, är ganska bra. Jag har ett par som köpts hos Ölands byggnadsvård som också är av hyfsad i kvalitet.
Det som jag alltid tittar efter är om det är en fuskt pensel eller en äkta pensel där man kan linda av några varv på snöret och få lite mer borst när penseln börjar bli sliten. Det mesta som säljs är ju fusk, dvs en plåthylsa med ett snöre på för dekoration.
Flera riktigt gamla penslar som jag har ärvt har nog en bättre borst än den man hittar idag. Dessa penslar är styva och bra i borsten men har ändå en finare borst än mina nya penslar. All borst idag kommer nog ifrån Kina men jag kan anta (gissa) att mina gamla penslar har borst från Europa eller kanske t.o.m Sverige.
Penslarna slits men inte så som ni beskriver, det beror naturligtvis på hur mycket man målar. Men jag är noga att tvätta ner i botten på penseln för att jag skall kunna linda upp ett par varv och få längre borst efter hands som dom slits.
Har en stor uppsättning ådrings och marmorerings penslar samt penslar för att lägga bladguld. Problemet är bara att jag inte kan använda dom
Men fina är dom med skaft av någon form av ädelträ.
Sådana där penslar har jag också, å si de tycker jag är de allra bästa att måla med! Då kan man verkligen stryka ut färgen riktigt tunnt så att träets struktur fortfarande syns efter tre strykningar.dengroth skrev:
En gång hade jag en pensel med snöre som man skulle linda av vartefter borsten slets. Fungerade ej i praktiken. När det var dags att linda av var snöret ihopmålat.....
Man måste vårda penslarna så går snöret att ta upp. Lite pilljobb men normalt inga problem.Sommartorparn skrev:
Riktig brunsåpa löser den mest ihärdiga halvtorkade oljefärgen. Men jag har också sådana penslar som är gamla och "goa"
Redigerat:
Hmm, kan det gå åt så här mycket borst? Inför säsongen köpte vi en ny pensel av modell nedan då den gamla blivit i princip obrukbar av intorkad färg och för kort borst. Är inte säker på att vi köpte penslarna på samma ställe, de är inte helt identiska. Jag antog att den senare var en uppdaterad variant. Det är bra penslar, kanske inte allra dyrast på marknaden, men ändå av bra kvalitet (trodde jag i alla fall). Så här är skillnaden på penseln som använts något år och den nya:
