När jag köpte mitt hus var det vattenburen elvärme, tidigare olja. Huset blev aldrig varmt under vinterhalvåret. Som alla andra, tilläggsisolerade jag hela kåken. Det blev i det närmaste ingen skillnad alls. Vaggar och golv var fortfarande lika kalla, och huset upplevdes alltid som lika kallt. Fastän jag satt ny vindpapp och annat så var huset lika dragigt. Är det undertryck i huset, så hittar alltid kall luft in.JohanLun skrev:
Först med ny vedpanna försvann problemen. Då blev stommen varm på nolltid, och sedan håller sig värmen.
Som snickare ser jag problemet ganska ofta här på landsbygden. Moderna berg-, eller jorvärmeanläggningar som sätts in i gamla hus, och det är ändå kallt. Trots tilläggsisolering. Dock räcker det nästan alltid med att en vedkamin sätts in. Då får man den riktiga hettan som behövs, för att vända luften.
Det är rätt som du säger, att värmen går uppåt. Det första jag gjorde var att sprutisolera vinden, helt utan skillnad. Att tilläggsisolera vinden/taket på ett gammalt hus är som att lägga isolering på toppen av en fågelbur.MagHam skrev:
Komfortmässigt kan jag tänka mig att kalla väggar, golv och fönster upplevs kallare än den energi de de facto drar. Kroppen är ju väldigt bra på att känna temperaturdifferenser, själv har jag dock väldigt svårt att känna absolut temperatur.
Kanske är det strålingsvärmen som blir hög med tex kakelugnar eller oljevärmda radiatorer, som kompenserar för detta. Dock torde väl då den totala temperaturen även öka rejält. Man ville väl inte ha varmare på den tiden? Bergvärme sägs ju ha högre flöde men lägre framledning, men det borde ju isåfall även kräva större radiatoryta för att kunna ge samma totala effekt?
Kanske är det strålingsvärmen som blir hög med tex kakelugnar eller oljevärmda radiatorer, som kompenserar för detta. Dock torde väl då den totala temperaturen även öka rejält. Man ville väl inte ha varmare på den tiden? Bergvärme sägs ju ha högre flöde men lägre framledning, men det borde ju isåfall även kräva större radiatoryta för att kunna ge samma totala effekt?
Med tanke på att huset inte har någon direkt isolering, så är jag ändå förvånad över hur varmt det är. Jag har radiatorer under varje fönster, radiatorerna är nästan lika breda som fönstret. Framledningstemperatur till radiatorer är nu på vintern 42 grader och det är varmt inne.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det där med temperatur är knepigt. Det är väldigt sällan som rumsluftens temperatur beskriver om komforten är bra eller dålig. Människokroppen reagerar olika på värme beroende på hur den överförs, och vilken kroppsdel som känner av den. Strålningsvärme från braskamin, heta radiatorer och varma tunga väggar ger starkast temperaturupplevelse. Ett varmt golv känns också bra, fast där lurar oss ofta golvmaterialet. Material som är starkt värme- och köldledande känns kalla eftersom de stjäl värme från fötterna. För att ändå kunna jämföra olika förhållanden har man uppfunnit begreppet "riktad operativ temperatur" som är en sorts medelvärde mellan strålad och konvekterad värme. Detta är dock inte särskilt praktiskt hanterbart för vanliga egnahemspulare.
Själv har jag personlig erfarenhet av plankhus efter att ha bott 30 år i ett sådant. Ytterväggarna bestod av panel, papp, 3 tums plank, spräckpanel (vanliga brädor monterade på diagonalen och därefter spräckta med yxa), sk rörning (vassmatta), puts, linoljepatentering och tapet. Uppvärmningen skedde med gaseldad panna, grova värmeledningsrör och enorma gjutjärnsradiatorer. Framledningstemperaturen på vattnet var om jag minns rätt ca 65 grader. Under dessa 30 år hann jag pröva alla varianter på energiförbättringar som tänkas kan. Ojämförligt bäst var drevning mellan fönsterkarmar och plankstomme samt tätningslister på fönsterbågarna. Takhöjden var 2,70 meter. Klimatkomforten i huset var mycket bra. Underbar akustik med alla putsade väggar och tak.
Själv har jag personlig erfarenhet av plankhus efter att ha bott 30 år i ett sådant. Ytterväggarna bestod av panel, papp, 3 tums plank, spräckpanel (vanliga brädor monterade på diagonalen och därefter spräckta med yxa), sk rörning (vassmatta), puts, linoljepatentering och tapet. Uppvärmningen skedde med gaseldad panna, grova värmeledningsrör och enorma gjutjärnsradiatorer. Framledningstemperaturen på vattnet var om jag minns rätt ca 65 grader. Under dessa 30 år hann jag pröva alla varianter på energiförbättringar som tänkas kan. Ojämförligt bäst var drevning mellan fönsterkarmar och plankstomme samt tätningslister på fönsterbågarna. Takhöjden var 2,70 meter. Klimatkomforten i huset var mycket bra. Underbar akustik med alla putsade väggar och tak.
Hej,
Tror ni att träfiberisolering skulle kunna vara ett bra alternativ i mitt gamla hus? Jag har tittat på Pavaflex och Thermocell, dessa verkar bra. Har ni några tankar om denna typ av isolering?
Som ångbroms, tror ni jag kan använda Isovers Vario Xtra för sådan typ av isolering?
http://www.isover.se/products/isover-varior-xtra-variabel-angbroms
Tror ni att träfiberisolering skulle kunna vara ett bra alternativ i mitt gamla hus? Jag har tittat på Pavaflex och Thermocell, dessa verkar bra. Har ni några tankar om denna typ av isolering?
Som ångbroms, tror ni jag kan använda Isovers Vario Xtra för sådan typ av isolering?
http://www.isover.se/products/isover-varior-xtra-variabel-angbroms
Tror du är inne på rätt spår, själv valde jag isolinas isolering och papp.. Om man inte är helt säker så tror jag på så nära husets ursprung och kombinera produkter som "hör ihop". Har inte Pavaflex och Thermocell något de rekommenderar själva som ångbroms? Sätter man något för tätt så tror jag inte det funkar med dessa material där tanken är de ska kunna torka ut...
Låter bra 
Kollade lite på Isovers ångbroms, som är "variebel". Den har ett sd-värde på 25, så det borde ju funka.
Jag gillar tanken med träfibrerskivornas tyngd, det borde kunna leda till värmebunkring eller utjämning av temperaturer, lite som lättbetong/stenhus.
Kollade lite på Isovers ångbroms, som är "variebel". Den har ett sd-värde på 25, så det borde ju funka.
Jag gillar tanken med träfibrerskivornas tyngd, det borde kunna leda till värmebunkring eller utjämning av temperaturer, lite som lättbetong/stenhus.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tror också på träfiberisolering. Har även kollat på Isovers ångbroms. Jag tycker den verkar vara en intressant och användbar produkt.
Sett från insidan så sitter det ju 15mm plank, sedan är det en luftspalt på cirka 25mm, sedan papp, stående reglar, plank, sedan ytterpanel.
Den luftspalten som är närmast insidan, kan/bör jag riva bort planket på insidan och isolera även där luftspalten är, eller tjänar luftspalten något sorts syfte i denna gamla väggkonstruktion?
Den luftspalten som är närmast insidan, kan/bör jag riva bort planket på insidan och isolera även där luftspalten är, eller tjänar luftspalten något sorts syfte i denna gamla väggkonstruktion?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag har lite svårt att förstå poängen med denna luftspalt, men skulle ändå vilja ha en något noggrannare beskrivning. En luftspalt brukar ju bildas genom att läkt eller reglar ligger glest i en riktning och skapar distansen medan brädor som utgör själva täckningen sedan ligger tätt i en annan riktning. Försök att använda så korrekta benämningar som möjligt. Plank bör vara 35 mm eller tjockare, annars kallas det brädor. En regel bör vara minst 45 x 45 mm, annars kallas det läkt.
En luftspalt skall ventilera bort fukt som tränger in i väggen utifrån och förhindra att fukten fortsätter längre in i väggen.justusandersson skrev:
Alltså, du har en brädvägg som är spikad på läkt. Innanför en vindpapp, isolering och tätskikt och avslut med innerväggen.
När det regnar eller är mycket fuktigt ute så tränger en del fukt in i brädväggen men förhindras att i någon större utsträckning nå innanför vindpappen eftersom luftspalten då ventilerar bort fukten.
Inifrån ventileras fukten bort med hjälp av ett ventilationssystem och ingen fukt kan tränga in i väggen eftersom den är isolerad med ett tätskikt.
Alltså finns ingen luftspalt på insidan eller inuti väggen utan bakom ytskiktet på utsidan.
Sen kan du använda vilka reglar, dimensioner och benämningar du vill, bara luftspalten fyller den funktion jag har ovan beskriver.
Ett undantag finns och det är när man bygger in källarutrymmen och skall bo där men, sånt pysslar inte jag med.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tycker du skall bortse från OveRa:s inlägg. Det befinner sig i fel härad.
Skall man ha luftspalt i en massiv träkonstruktion bör den vara mellan fasadklädseln och plankstommen. Förekomsten av ett luftrum på plankets insida tyder på något annat. Jag föreslår att du mäter upp väggens tjocklek så att vi får ett bättre underlag för diskussionen. Det sker lättast vid ett fönster. Räkna bort in- och utvändiga foder och eventuell lockläck på utsidan så att du får fram avståndet från panelbrädornas utsida till insidans tapet.
När man skall bygga om en äldre träkonstruktion finns det några saker man bör tänka på. Förr, dvs före 1960 ungefär, använde man trä av betydligt högre kvalitet, mer tätvuxet och i grövre dimensioner. En tum var 25 mm och inte 21. Man byggde inte gärna på vintern och allt byggnadsmaterial gavs tid att torka. Dessutom använde man uteslutande diffusionsöppna färger. Dagens virke är snabbvuxet och mer känsligt för röta. Virke från byggvaruhusen håller en hög fuktkvot, och det är populärt att måla med diffusionstäta färger. Allt detta kräver en större uppmärksamhet på fuktproblematiken.
Skall man ha luftspalt i en massiv träkonstruktion bör den vara mellan fasadklädseln och plankstommen. Förekomsten av ett luftrum på plankets insida tyder på något annat. Jag föreslår att du mäter upp väggens tjocklek så att vi får ett bättre underlag för diskussionen. Det sker lättast vid ett fönster. Räkna bort in- och utvändiga foder och eventuell lockläck på utsidan så att du får fram avståndet från panelbrädornas utsida till insidans tapet.
När man skall bygga om en äldre träkonstruktion finns det några saker man bör tänka på. Förr, dvs före 1960 ungefär, använde man trä av betydligt högre kvalitet, mer tätvuxet och i grövre dimensioner. En tum var 25 mm och inte 21. Man byggde inte gärna på vintern och allt byggnadsmaterial gavs tid att torka. Dessutom använde man uteslutande diffusionsöppna färger. Dagens virke är snabbvuxet och mer känsligt för röta. Virke från byggvaruhusen håller en hög fuktkvot, och det är populärt att måla med diffusionstäta färger. Allt detta kräver en större uppmärksamhet på fuktproblematiken.