Hur var det nu med < >...?

[Bernieberg]

Nej, det behöver man inte. Du tänker för svart vitt
Det är en stor skillnad mellan en metereolog som säger fem grader och en skriftlig matematisk uppställning där man tar hand om antalet signifikanta siffror.
När en metereolog säger att det blir 5 grader, är hen nöjd om det blir ca 5 grader, dvs 4 är bra, men även 6. Osäkerheten kan vara ännu större.
Så säger metereologen att det blir mellan 5 och 10 grader i Södra Sverige, då finns det säkert köldhål där det blir kallare och soliga platser där det blir varmare.
Sedan varierar tempen över dagen, så att börja räkna i decimaler visar bara att man inte förstår ämnet

Det är ingen skillnad, ”5” betyder samma sak när en meteorolog säger det som när det står skrivet i en uppställning. Man får leva med att uttrycker man sig på ett visst sätt så har det en given betydelse. Sen kan man ju strunta i vilket för att det är smidigare och underförstått vad man menar

 

[useless]

Vi kan väl ta ett annat exempel:
Helge kollade på en prisjämförelsesida på nätet vad en pryl kostar och kom fram till att priserna låg mellan 5 och 10 kronor.
Alltså kostade inte prylen 5 kronor (4:50 - 5:49) på något ställe.

 

[KnockOnWood]

Så säger metereologen att det blir mellan 5 och 10 grader i Södra Sverige, då finns det säkert köldhål där det blir kallare och soliga platser där det blir varmare.

I min radio säger vädertanten/gubben oftast
Det blir femtiniegrader eller ännu värre det blir femtitiegrader eller femtielvagrader.
Men menar troligen fem till nio grader eller fem till elva grader.

 

[useless]

Dessutom säger dom ofta att det bli 'mellan femtinie'. Mellan 59 och vaddå?

 

[Nerre]

Det är ingen skillnad, ”5” betyder samma sak när en meteorolog säger det som när det står skrivet i en uppställning.

Även om jag säger att det är 5,0 grader ute så finns det en mätosäkerhet. Min termometer kanske visar 5,0, men det betyder inte att det är 5,0. Därav mitt tidigare inlägg om konfidensintervall.

Du får skilja på teoretiska siffror och praktiska siffror.

 

[Bernieberg]

Även om jag säger att det är 5,0 grader ute så finns det en mätosäkerhet. Min termometer kanske visar 5,0, men det betyder inte att det är 5,0. Därav mitt tidigare inlägg om konfidensintervall.

Du får skilja på teoretiska siffror och praktiska siffror.

Nä det finns inte teoretiska och praktiska siffror, bara en sort. Jag skrev ju dessutom att man borde få en konfidensgrad för temperaturintervallet i mitt inlägg. Det är klart att att det finns en mätosäkerhet. Då anger man både observerat värde och mätosäkerhet, eller annat spridningsmått, med lämpligt antal värdesiffror.

 

[anhack]

Nä det finns inte teoretiska och praktiska siffror, bara en sort. Jag skrev ju dessutom att man borde få en konfidensgrad för temperaturintervallet i mitt inlägg. Det är klart att att det finns en mätosäkerhet. Då anger man både observerat värde och mätosäkerhet, eller annat spridningsmått, med lämpligt antal värdesiffror.

Som teoretiker håller jag med dig, i detta fall tycker jag att de borde bjuda på konfidensgrad och tillhörande konfidensintervall. Kikade på SMHI:s hemsida och de hade faktiskt en beta-version av väderprognosen med något mellanting där de specar om väderprognosen är säker/osäker och timme för timme hur trolig den är i förhållande till två andra prognoser.

I andra fall så bör man nog göra en avvägning om allmännyttan blir stor eller liten med mer information om skattningen av osäkerheten. Är det verkligen 1 liter mjölk när det står 1 liter på paketet? Nej, det borde ju stå att med 95% konfidensgrad är medelvärdet i intervallet 0.99 till 1.01 liter

 

[useless]

Det borde räcka att använda korrekt antal signifikanta siffror. Står det '1 liter' så kan man förvänta sig att det är nånstans mellan 0,5 och 1,5 liter i paketet.

 

[13th Marine]

Vilken tur där är 1000g i yoghurtförpackningen.

 

[findus42]

Strängt taget är siffror abstraktioner och därför finns de inte alls. Det blir nummerfundamentalism att påstå att det bara finns ett rätt sätt att tolka. Stor risk att missa målet... dvs att förstå det som någon annan säger. Särskillt om denne har akademisk bakgrund.
Mvh Findus

 

[Nötegårdsgubben]

Är det verkligen 1 liter mjölk när det står 1 liter på paketet? Nej, det borde ju stå att med 95% konfidensgrad är medelvärdet i intervallet 0.99 till 1.01 liter

Förmodligen är det värre än så, det är nog rätt säkert >1 liter när det står 1 liter.

För när det kommer till kvantiteter och konsumenträtt är underleverans ett otyg. Sen om det är i intervallet 1,01–1,03, mindre eller mer ändå törs jag inte gissa på.

Att hävda att mängder och intervall inte skulle kunna ha något olika innebörd i vardagen och i matematiska beräkningar som vissa gjort är förstås trams. Ingen vill ha en matematisk föreläsning på köpet med vare sig väderprognosen eller en ungefärlig prisuppgift. Inte heller önskas den booleska definitionen av ELLER eller ett förnumstigt påpekande om att jag inte kan veta att ingen vill det.

 

[Nerre]

Nä det finns inte teoretiska och praktiska siffror, bara en sort. Jag skrev ju dessutom att man borde få en konfidensgrad för temperaturintervallet i mitt inlägg. Det är klart att att det finns en mätosäkerhet. Då anger man både observerat värde och mätosäkerhet, eller annat spridningsmått, med lämpligt antal värdesiffror.

5 +/- 1 grad med 95% konfidensintervall är väl exakt samma sak som 5,0 +/- 1 grad med 95% konfidensintervall.

Säger meterologen 5 till 10 grader så tolkar i alla fall jag det som nåt i stil med "7,5 grader +/- 2,5 grader med 95% konfidensintervall".

 

[Mikael_L]

Ja det är ju lite underförstått att det är "mellan cirka 5 och cirka 10".

Kan man ju tänka konfidensintervall. Det är 95% sannolikhet att temperaturen kommer vara mellan 5 och 10 grader. Men det är 2,5% sannolikhet att det är under 5 och 2,5% sannolikhet att den är över 10.

Vad säger att ett meteorologisk förutsägelse ens är symmetrisk? det kan ju finnas en stor skevhet.




Nåja, jag har en liten historia.
Jag hade fått prototypen av en ny pump att testa.
Av alla möjliga saker angivna i de tekniska specifikationerna fanns uppgiften att den skulle klara 2MPa (det är 20bar)...

...sen en massa till om flöden, max pulsation, viskositetsområde, förmågan att ge en viss vätskemängd i viss exakthet, temperaturområde osv osv.

Nåväl, efter lite testande kunde jag rapportera på projektmötet att tyvärr håller den inte måttet.

Vid 10 bar klarar den specen, men vid 20 bar börjar denna prototyp missa en massa specade parametrar ...

Då kläcker projektledaren ur sig (ingenjör såklart ) att "kan du inte testa vid 16bar?", "Allt mellan 15,1 och 24,9 bar är väl 2MPa ....
Suck, han menade nog faktiskt det hela också. Men OK, det blev ingen lång strid, alla, inkl projektledaren insåg nog att det inte var så specen skulle tolkas, och att kunder skulle komma att bli upprörda i framtiden.



Efter denna händelse tog jag en betydligt mer aktiv roll vid specifikationsskrivningsarbetet. Och såg till att vi fick lite guidelines, samt rensade upp i en massa konstiga begrepp som användes, alt beskrev mer entydigt vad begreppet skulle betyda.
Tidigare hade det t.ex. florerat saker som:
Repeterbarhet, reproducerbarhet, långtids/korttids repeterbarhet, Långtidsavvikelse, precision, och lite andra märkliga termer som jag nu glömt, för att beskriva det som statistiskt helt enkelt kallas Repeterbarhet och reproducerbarhet.
Jag varnade också för reproducerbarhet och menade att det är bra i specar om det framgår under vilka reproducerbarhetsvillkor det ska gälla.
Bara som ett exempel på sånt jag bearbetade och försökte få avlägsnat ur tekniska specar.

Alla våra kunder var dessutom högt utbildade forskare, som säkert tycker det är märkligt ifall inte ens de förstår vad vi menar med saker och ting.

 

[Mikael_L]

Förmodligen är det värre än så, det är nog rätt säkert >1 liter när det står 1 liter.

För när det kommer till kvantiteter och konsumenträtt är underleverans ett otyg. Sen om det är i intervallet 1,01–1,03, mindre eller mer ändå törs jag inte gissa på.

Att hävda att mängder och intervall inte skulle kunna ha något olika innebörd i vardagen och i matematiska beräkningar som vissa gjort är förstås trams. Ingen vill ha en matematisk föreläsning på köpet med vare sig väderprognosen eller en ungefärlig prisuppgift. Inte heller önskas den booleska definitionen av ELLER eller ett förnumstigt påpekande om att jag inte kan veta att ingen vill det.

Jag vägde några paket med 1kg fryst kyckling i affären.
Det varierade mellan knappt 9 hg och nästan 1,2 kg.

 

[Dan_Johansson]

Jag vägde några paket med 1kg fryst kyckling i affären.
Det varierade mellan knappt 9 hg och nästan 1,2 kg.

Där måste man också räkna med mängden vatten ... Det är ju sällan det är 100% kyckling, om minnet inte sviker mig brukar de "sämre" ligga under 85% typ .. Så den som vägde 1,2 kilo var ju med största sannolikhet 1 kilo kyckling, och 0,2 kilo vatten...