267 361 läst · 1 732 svar
267k läst
1,7k svar
Hur har ”alla” råd att köpa hus?
Dessutom låter det som du är ensam om att köpa bostad. Det är ju betydligt enklare om man är två, vilket nog rätt många villaägare är. Tyvärr är det nog som tidigare sagts nästan ett måste att antingen sparat väldigt målmedvetet eller tjänat pengar på tidigare bostäder för att ha råd med en villa.B Bästerortarn skrev:Jag tror att det just är det fetstilta som gör dig nedslagen. Du förutsätter att alla har råd att bo som dom vill vilket är att förenkla det en aning. Det är nog regel snarare än undantag att husköpare måste kompromissa med något. Du måste nog inse att det inte går att båda äta kakan och ha den kvar. Om du är höginkomsttagare så har du betydligt bättre möjligheter än väldigt många andra att köpa hus. Sannolikt dock inte där du vill bo.
Jag är också ibland förvånad över hur alla har råd att först köpa och sen renovera ganska kraftigt. Man har ju en liten känsla för vad barnens kompisars föräldrar resp arbetskamrater troligen tjänar. Det man inte vet är ju hur de prioriterar eller om de tidigare tjänat på bostadskarriär eller ärvt pengar. Många är rätt ekonomiska med att köpa och sälja sportgrejor, möbler, barnkläder mm på blocket, leta bra priser på mat och annat. Medan andra bara krämar på.
För de som "kommit in" på marknaden och har hyfsad lön tror jag det kan ha funkat att renovera, låna, värdera upp, låna mera och med dagens ränta kunna bo rätt billigt trots detta. Troligen har det varit bättre att göra så än att spara, knega själv med renovering och betala av sparade pengar (som vi gör) - bättre höja lönen och höja lånen och spara pengarna på börsen. Värdet på ett renoverat hus och på börsen ökar snabbare än vad man kan spara till renovering själv. Men det är även förknippat med en högre risk.
Men bostadspolitiken och räntepolitiken är sjuk och gör att ungdomar och kommande generationer får svårare att köpa nånstans att bo.
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg
Självbyggare
· SE4
· 3 165 inlägg
Bästa tipset för ett billigare boende är att röra sig mot ett yrke där man kan jobba hemifrån.
Pandemin öppnade denna dörr i alla branscher där hemarbete inte är något tekniskt hinder, även för tidigare ovilliga arbetsgivare. Den kommer troligen inte stängas helt eller alls. Det är ett nytt läge nu och det går att ställa krav.
Det gör att om man kan jobba hemifrån majoriteten av dagarna kan man stå ut med en rätt lång pendling de få dagar man måste in på jobbet.
Ta bara ett exempel ur hatten, från "fucking" Åmål är det 1,5 timme med tåg till Göteborg C. Lägg till 1 timme i transfertid på resan (köra från det underbara billiga lantstället till Åmål och ta spårvagnen från Göteborg C till kontoret) så är det fem timmars resa per arbetsdag, men bara de dagar man måste jobba på plats. Säg att det är en eller två dagar i veckan bara, så vore det lätt värt det.
Pandemin öppnade denna dörr i alla branscher där hemarbete inte är något tekniskt hinder, även för tidigare ovilliga arbetsgivare. Den kommer troligen inte stängas helt eller alls. Det är ett nytt läge nu och det går att ställa krav.
Det gör att om man kan jobba hemifrån majoriteten av dagarna kan man stå ut med en rätt lång pendling de få dagar man måste in på jobbet.
Ta bara ett exempel ur hatten, från "fucking" Åmål är det 1,5 timme med tåg till Göteborg C. Lägg till 1 timme i transfertid på resan (köra från det underbara billiga lantstället till Åmål och ta spårvagnen från Göteborg C till kontoret) så är det fem timmars resa per arbetsdag, men bara de dagar man måste jobba på plats. Säg att det är en eller två dagar i veckan bara, så vore det lätt värt det.
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg
Du missar en detalj, närheten till krogen för lunchen, AW, middagen. Jobba hemifrån löser inte det. Om du inte bor centraltT tompaah7503 skrev:Bästa tipset för ett billigare boende är att röra sig mot ett yrke där man kan jobba hemifrån.
Pandemin öppnade denna dörr i alla branscher där hemarbete inte är något tekniskt hinder, även för tidigare ovilliga arbetsgivare. Den kommer troligen inte stängas helt eller alls. Det är ett nytt läge nu och det går att ställa krav.
Det gör att om man kan jobba hemifrån majoriteten av dagarna kan man stå ut med en rätt lång pendling de få dagar man måste in på jobbet.
Ta bara ett exempel ur hatten, från "fucking" Åmål är det 1,5 timme med tåg till Göteborg C. Lägg till 1 timme i transfertid på resan (köra från det underbara billiga lantstället till Åmål och ta spårvagnen från Göteborg C till kontoret) så är det fem timmars resa per arbetsdag, men bara de dagar man måste jobba på plats. Säg att det är en eller två dagar i veckan bara, så vore det lätt värt det.
Självbyggare
· SE4
· 3 165 inlägg
Nu har inte alla behov av det.AndersMalmgren skrev:
Mat och måltider kan man äta både hemma och på småorter, låt vara att det sällan är någon särskild kvalitet på småortskäk. AW har man i den stad man jobbar i med sina kollegor, sen åker man hem till Buttfuckistan.
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg
Inte undra på skällmässo och självmordsstatistiken ser ut som den gör i SverigeT tompaah7503 skrev:
Jag jobbar hemifrån men bor så jag kan luncha med kollegorna varje dag. Hade möglat bort om jag bott så det inte var en möjlighet.
Husägare
· en bit söder om smygehuk
· 363 inlägg
visst, i den klassen är det inte lika många som spelar. däremot tror jag du har det värre som egenföretagare hos bankerna. men generellet tror jag ändå att när halva världen bestämde sig för att skaffa större bostad.. så började de knuffa upp allt steg för steg.AndersMalmgren skrev:Jo, Men man får ju heller inte lån på hur mycket som helst. Även om du har bra sparat. Jag kan tex lägga in över 50% på en villa på 20 miljoner. Men får ändå inte låna det beloppet för banken tycker det är för högt för våra löner. Och då har bankmannen sagt att hon räknar in min utdelning i det (Egenföretagare).
så nu vet vi varför du inte har råd men hus..AndersMalmgren skrev:
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg
Jo fast jag tar ut ganska hög lön, onödigt hög då jag har anställda som jag får utdelningsutrymme för men absolut måste man ha god relation till sin bankman för att utdelningen ska få räknas med som lön. Det gör den normalt inte.P Peter_Bromma skrev:visst, i den klassen är det inte lika många som spelar. däremot tror jag du har det värre som egenföretagare hos bankerna. men generellet tror jag ändå att när halva världen bestämde sig för att skaffa större bostad.. så började de knuffa upp allt steg för steg.
så nu vet vi varför du inte har råd men hus..
Man förstår varför bankerna gör som de gör. Men det slår lite bakut för de som faktiskt skulle ha råd.
Hehe, några 100k hit eller dit per år spelar ingen roll i det stora hela. Det blir stort plus på välmående kontot.
Många är inte intresserade av att gå på krogen eller på restaurang.T tompaah7503 skrev:
Jag tror också många har paus på AW, restaurang och teaterbesök när barnen är 0-15 år gamla.
Vad som är bäst för barnen kan man ju också diskutera. Bo i skitig storstad eller på landet? Nära många arrangerade aktiviteter eller nära natur, hästar, crossbanor? Ha 100 kompisar inom 20 minuter eller ha 5 bra kompisar som kräver skjuts av föräldrarna?
Jag växte upp i stor villa i Uppsala, promenadavstånd till citykärnan men 100 m till "stadsskogen", 200m till botaniska trädgården. I Stockholm är det vad jag förstår (om man inte är skittät = 50MSEK hus eller mer antar jag) omöjligt att bo centralt men ändå i stor villa, trädgård och nära naturområden. Men Uppsala har inget egentligt kulturutbud, och vad gäller "krogen" så är Uppsala skitkul om man är universitetsstudent men för alla andra är det en rätt torftig stad. Tyvärr är det för dyrt för mig att bo så (priserna i Uppsala har gått upp rejält så man har nog svårt att bo bra centralt i villa nuförtiden om man inte kommer upp närmare 10MSEK), men jag prioriterar hellre villa och natur än nära till krogen. Men tur är väl att vi alla har olika preferenser.
Det finns väl ett mellanting mellan Åmål och nån av Sveriges 3-4 största städer.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mall:Sveriges_största_tätorter
Hur är Helsingborg, Lund, Norrköping, Jönköping mfl? Några av dessa har väl hyfsat utbud på "stadskvalitet" till "småstadspris"?
Varför skulle du inte få låna pengar om du är höginkomsttagare?J JohnAnchor skrev:Jag hakar på den här tråden då jag har lite samma funderingar. Hur har alla råd? Det här är lite av en rant, så ber om ursäkt i förväg.
Jag har levt mitt liv som många andra. Rest runt, sett mig om, ströjobbat och levt för dagen. Efter det följde en period när jag jobbade ideellt under några år i ett projekt som hjälper unga människor som hamnat fel.
Sen tyckte jag att det var dags att tjäna lite strålar. Jag har jobbat några år nu och är höginkomsttagare. Men trots det är det nästan omöjligt att spara några större pengar när man som jag måste bo centralt och dessutom ha bil (pga jobb)
För mig är det HELT omöjligt att få låna pengar. Jag skulle bli utskrattad om jag gick till banken. Trots att jag har prickfri ekonomi, stabil och hög inkomst. Det är så j*vla frustrerande och nedslående. Min dröm är att ha ett litet hus utan grannar, nära natur och vatten. Jag vill absolut under inga omständigheter bo på någon färdigavstyckad sophög. De rimligt prissatta tomterna som säljs skulle jag inte vilja bo på ens om jag fick betalt. Och de tomter som faktiskt är fina kostar helt sjukt oseriöst mycket.
Jag bor i en av Sveriges största städer. Husen en timme utanför staden går på 3-5 miljoner. Jag kan inte ens köpa ett "renoverings objekt" för folk har ju blivit helt dumma i huvudet och betalar miljoner för hus som är i så dåligt skick att det består mer av jord och mögel än hus. Köpa tomt och bygga hus? I Sverige är det f*n snudd på omöjligt att köpa en fin skogsfastighet, stycka av och få bygglov. Det är en oändlig väntan på att olika myndigheter och kommunpolitiker ska få tycka och oja sig. Plus hundratusentals kronor i avgifter. Och till råga på det är virkespriserna helt astronomiskt höga.
Det är som att någon har bestämt att det ska vara omöjligt för mig att bo som jag vill. Som sagt, hyfsat nedslående.
Hade det funnits något självklart svar på frågorna hade ju "alla" gjort på ett visst sätt. Vi är väl alla färgade av vår uppväxt, vad som var bra eller dåligt. Själv uppvuxen på "landet" men inom pendlingsavstånd från storstad. Jag minns mest bil(skjuts)beroende och att man alltid var den som inte kunde vara med på grejer med kompisarna eller gick först för att kunna komma hem. Tror också det är mysigt i småstäder med kanske den bästa balansen egentligen. Men bor nu i förort som i sig är rätt lik en småstad.J JohanLun skrev:Många är inte intresserade av att gå på krogen eller på restaurang.
Jag tror också många har paus på AW, restaurang och teaterbesök när barnen är 0-15 år gamla.
Vad som är bäst för barnen kan man ju också diskutera. Bo i skitig storstad eller på landet? Nära många arrangerade aktiviteter eller nära natur, hästar, crossbanor? Ha 100 kompisar inom 20 minuter eller ha 5 bra kompisar som kräver skjuts av föräldrarna?
Jag växte upp i stor villa i Uppsala, promenadavstånd till citykärnan men 100 m till "stadsskogen", 200m till botaniska trädgården. I Stockholm är det vad jag förstår (om man inte är skittät = 50MSEK hus eller mer antar jag) omöjligt att bo centralt men ändå i stor villa, trädgård och nära naturområden. Men Uppsala har inget egentligt kulturutbud, och vad gäller "krogen" så är Uppsala skitkul om man är universitetsstudent men för alla andra är det en rätt torftig stad. Tyvärr är det för dyrt för mig att bo så (priserna i Uppsala har gått upp rejält så man har nog svårt att bo bra centralt i villa nuförtiden om man inte kommer upp närmare 10MSEK), men jag prioriterar hellre villa och natur än nära till krogen. Men tur är väl att vi alla har olika preferenser.
Det finns väl ett mellanting mellan Åmål och nån av Sveriges 3-4 största städer.
[länk]
Hur är Helsingborg, Lund, Norrköping, Jönköping mfl? Några av dessa har väl hyfsat utbud på "stadskvalitet" till "småstadspris"?
Tror inte 10 MSEK räcker på långa vägar för det huset du beskriver i Uppsala. 10 MSEK ger dig ett stort hus i Södra Gottsunda eller Sunnersta. Det huset du beskriver kostar snarare 15 MSEK.J JohanLun skrev:Jag växte upp i stor villa i Uppsala, promenadavstånd till citykärnan men 100 m till "stadsskogen", 200m till botaniska trädgården. I Stockholm är det vad jag förstår (om man inte är skittät = 50MSEK hus eller mer antar jag) omöjligt att bo centralt men ändå i stor villa, trädgård och nära naturområden. Men Uppsala har inget egentligt kulturutbud, och vad gäller "krogen" så är Uppsala skitkul om man är universitetsstudent men för alla andra är det en rätt torftig stad. Tyvärr är det för dyrt för mig att bo så (priserna i Uppsala har gått upp rejält så man har nog svårt att bo bra centralt i villa nuförtiden om man inte kommer upp närmare 10MSEK), men jag prioriterar hellre villa och natur än nära till krogen. Men tur är väl att vi alla har olika preferenser.
Uppsala måste vara en av de sämsta städerna för en villaköpare. Litet utbud, minimal nyproduktion, höga priser utan matchande höga löner.
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg