Kristian Ask Kristian Ask skrev:
Nä, tvångssparande ör det ju inte men så länge räntan är låg och inflationen runt två procent är det bättre att investera i t.ex. fonder. På 30-50 år är lånet inte mycket värt.
Så då har du maxat hushållet och lagt pengarna i fonder?
 
R Rkarlsson skrev:
Nu skrev du det som att man ska ge dem (inte låna) Och du tror att alla föräldrar har 15% i insats. Mina föräldrar hade verkligen inte råd att ge mig 150 tusen, de hade inte råd att ge mina syskon heller. Men de lever i livets hårda skola enl dig där ? situationen var att bara en av mina föräldrar jobbade.
Däremot stod de som medlånare vilket varken gjorde till eller från.

Men ja, jag kan tycka att det är ingens förälders skyldighet att ge sina barn så mycket pengar.
Vi började spara i fonder till våra barn året de fyllde tre. Äldsta grabben har nu sina 15% till en lägenhet i centrala Malmö (fast han lär väl bo kvar hemma ett tag till ). Alla med barn kan tänka i förväg och inte se att man "hoppar in". Det gäller att ge sina barn bästa möjliga start. Man vet vad som kommer. Det är körkort, student, 18-årsfest osv osv. Det räcker med ett par tre hundra för att inte stå med skägget i brevlådan den dan pengarna behövs.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
Nyfniken Nyfniken skrev:
Så då har du maxat hushållet och lagt pengarna i fonder?
Nä, men inte amorterat speciellt mycket. Det ligger i fonder och värdeökningen ligger några tusen procent över vad jag hade vunnit på att sänka räntekostanden med några hundra i månaden på 20 år.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
Kristian Ask Kristian Ask skrev:
Nä, men inte amorterat speciellt mycket. Det ligger i fonder och värdeökningen ligger några tusen procent över vad jag hade vunnit på att sänka räntekostanden med några hundra i månaden på 20 år.
Räknade lite på det... Om jag amorterar 8000 i månaden så sänker jag månadskostnaden med drygt 1100 per år.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
L Husjakt2021 skrev:
Jag har senaste månaderna börjat fundera på det här med husköp och priserna.

Vet inte om jag övertänker eller om det är
Alla andra som inte tänker alls ;-)

de flesta hus är i vårt område går Upp 700.000-1.000000 i budgivning. Så priserna hamnar runt 3.5 för ett hyfsat fint hus. Om man inte har superhöga inkomster utan tjänar lite som medel här i denna stad så tjänar nog de flesta runt 35.000/mån.

jag och min man har räknat på vår inkomst nu när vi kollat på hus, om vi skulle köpa hus för runt 2,7 så skulle vi ha ca 10.000kr/person kvar i månaden efter att vi betalat Boendekostnader, mat, övriga räkningar.
Jag tycker det känns som Väldigt lite pengar för man kanske vill spara pengar också och sen handla saker typ kläder, inredning köpa ute lunch osv.

är det normalt att ha så lite pengar kvar ? Eller är det så att många har mycket mindre pengar kvar i månaden för att de är så högt belånade?
Förstår att det blir annorlunda om man har mycket högre inkomst men jag räknar på en medelinkomst nu. Budgivningarna är helt galna och jag funderar bara på hur alla har råd att bo? Tänk om räntan stiger på 1,5%? Om
Man blir av med jobbet eller blir sjuk eller ska vabba extra mycket?

men samtidigt känner jag att med mitt tankesätt kommer vi aldrig kunna köpa ett hus. Vet inte om vi är för fega i vårt tankesätt men det tar liksom emot lite att bara kasta sig in i den galna bostadsmarknad som är nu. Samtidigt så tror jag inte att huspriserna kommer gå ner heller så....
Jag tycker du ska fundera på var du vill bo, egentligen. Jag flyttade kontoret från svindyra Mälardalen till löjligt billiga Valdemarsvik, pga var jag tänkte mig bo när jag blir gammal. Slå på bryggaren på morgonen, titta ut mot havet, den ena morgonen aldrig lik den andra. I morse ett tunt istäcke, efter lunch t-shirt varmt med svanar som landar. Både solen och månen går upp i fjorden, magiskt. Största plussen, aldrig behöva vänta med bilen vid stopptecken, 5 minuter promenad till största vårdcentralen, 3 stora mathandlare, 2 stora brädgårdar, 1 häst o hundbutik som slår allt du sett. E motorvägen tar dig upp till Peking straxt vant i nolltid eller ner till Västervik. Varför inte tänka utanför [storstads]boxen? Det du 3,5 tittar på kostar här 0,8. På köpet får du en hamnplan som kryllar av liv sommartid och är vintertid överväldingande rogivande. Inget att fundera på..
 
  • Gilla
Denniis och 5 till
  • Laddar…
.
Postkodslotteriet besöker bygden denna månad.
Lösningen på min pension, om jag blir drabbad.

Och säkert många andras, som tycker att jag inte är allt för mycket lagd åt Curling.

.
 
Vissa månader går jag plus, andra går jag minus efter allt är sagt och gjort, tror ca 60% av inkomsten går till lån, försäkringar och skatter. Resten delas på mat, bensin och av det som blir över kanske det blir ett par hundra euro i månaden som man kan unna sig själv ibland. Sätter undan 50€ varje månad på indexfonder just nu, tidigare var det 100€, barnen får också fondsparande.

Har dock lyckats bygga en buffert på cirka 50-90,000kr på kontot. Det är då personliga kontot och familjekontot, gäller pengar som då finns till hands då det behövs. Bra att ha då vi t.ex. köpte bil kontant i höstas.

Men det har varit lite knapert till och från på en österbottnisk lön då sambon jobbar sporadiskt de senaste tre åren (studerar till sjuksköterska).

2036 bör lånet vara betalt i samma takt men sambon vill vi ska snabba på och amortera mera efter hon är färdigt utbildad och börjar jobba, vilket låter bra. Ska bli fria från lånet så snabbt vi kan.

Att resa utomlands är inget jag gör, men ens om jag hade råd så skulle jag inte göra det av rena samvetesorsaker, "The planet's dyin, cloud...", sånt behövs inte för bra livskvalité ändå.

Folk är lite väl bortskämda nuförtiden... Men kanske jag skulle tycka annorlunda om jag måste bo urbant, då kanske jag även skulle ha behov att fly hemskheten årligen för något ombyte och avslappning. Men nu har jag ju turen att få bo i Österbotten så det finns ingen orsak att åka nån annanstans.
 
  • Gilla
Appendix och 4 till
  • Laddar…
Kristian Ask Kristian Ask skrev:
Räknade lite på det... Om jag amorterar 8000 i månaden så sänker jag månadskostnaden med drygt 1100 per år.
Ja med dagens ränta. Men visst, egentligen är det klokare att lägga pengar i fonder. 8000kr i månaden i 20 år blir 1.920.000kr amorterat. På ”börsen” med 7% ränta har man istället drygt 4.000.000kr... Men om du amorterar så minskar ju din räntekostnad varje månad också...
 
Om huset man har / tittar på inte har solceller och har möjlighet till det, så har man en avkastning på 6-8%/år i 30 år. (så om man räknar bort insatsen så 3-5% /år). Visst det är bara en max investering på 80-200k beroende på storlek man kan sätta upp.
Så det kan vara värt att titta på bara för att sprida sina investeringar.
Lite solceller, lite aktier, lite fonder, lite pensionsspar, lite pensionslöneväxling, lite amortering(om det behövs).
Alla bäckar små .....

Sen det här med amortering, det jag tycker att man just nu ska förhålla sig till är belåningsgraden.
Kan man komma ner till 50% = underbart, sikta annars på att hamna just under 70%.
Det finns bättre investeringar att länga pengarna på än just amorterting.
Tex Renovering av huset. Det ger ingen "direkt" återbäring annat än ev värdeökning då man säljer, MEN dels har man ett roligt projekt att planera. Sen får man en trevligare bostad och därmed ökad livskvalite som inte är att förakta heller.
 
Kristian Ask Kristian Ask skrev:
Vi började spara i fonder till våra barn året de fyllde tre. Äldsta grabben har nu sina 15% till en lägenhet i centrala Malmö (fast han lär väl bo kvar hemma ett tag till ). Alla med barn kan tänka i förväg och inte se att man "hoppar in". Det gäller att ge sina barn bästa möjliga start. Man vet vad som kommer. Det är körkort, student, 18-årsfest osv osv. Det räcker med ett par tre hundra för att inte stå med skägget i brevlådan den dan pengarna behövs.
Krasst räknat så är det varken studentfest eller 18årsfest som är de kommande stora utgifterna när barn växer upp. Fester kan man gott klara sig utan eller ta på lågbudget som knytkalas med närmaste vänkretsen. Det är trots allt bara en anda dag det handlar om.

Om man ser om kring sig märker man att det finns vissa kritiska punkter som unga människor ofta fastnar på och inte kan komma framåt och så kan ett underskott på några tusen kronor vid fel tillfälle ge negativa följder i 20 år framåt eller mer.
Exempel:
-Körkort. Han man inte råd att ta körkort blir det ofta svårt att få arbete och så vidare.
-En begagnad bil i 5000-10000-kronorsklassen. Samma som föregående. I många fall leder det till att ungdomar tar billån eller köper på avbetalning som de sedan inte kan betala i brist på fast heltidsarbete och vuxenlivet är märkbart svårare om det inleds med kronofogde och betalningsanmärkningar och en eftersläpande skuld som inklusive alla avgifter är fem eller tio gånger mer än bilen kostade.
-Utbildningskostnader. Vissa utbildningar som kan behöva för att få arbete måste man ofta betala själv. Till exempel lastbilskörkor, hetaarbetenkort, sprängarlicens och i Sverige ert löjliga motorsågskörkort. Jag har träffat folk som har gått arbetslösa i 5-10 år för att de enda arbetena de har kunnat få har förutsatt sådana utbildningar som de inte har haft råd med. Det är inget bra sätt att börja vuxenlivet.
-Sedan kanske man inte får något arbete endå och måste starta eget företag med a-kassan som enda startkapital. Då kan några tusen kronor i hjälp från föräldrarna vara helt avgörande så man kan köpa de första verktygen och arbeta litet svart och få in litet kapital som man kan återinvestera och så är man igång.
-Eller så kanske det kommer någon sjukdom eller olycka som tar några år att komma tillbaka från och då gäller det att man inte har fastnat i socialbidragsträsket med egendomlöshet och skulder och ingen väg ut om man inte får hjälp av familjen........

Ibland kan det också vara en räddning att föräldrarna har amorterat sig skuldfria til pensionen så de kan behålla huset så länge de lever. Med litet tur kan man då få hålla till i deras uthus med sitt företag i början och kommer igång billigt.
 
Redigerat:
  • Gilla
J.Wentzel och 3 till
  • Laddar…
J Johan456 skrev:
Ja med dagens ränta. Men visst, egentligen är det klokare att lägga pengar i fonder. 8000kr i månaden i 20 år blir 1.920.000kr amorterat. På ”börsen” med 7% ränta har man istället drygt 4.000.000kr... Men om du amorterar så minskar ju din räntekostnad varje månad också...
Om man blir av med jobbet, går i pension eller om räntan går upp kan man betala av 1 920 000 på lånet och stå kvar med 2Mkr. Man ska amortera när räntan är så hög att det genererar ett bättre resultat än att investera. Det är så klart en risk men en kalkylerad sådan och lönar sig historiskt. Man får också tänka på att lånets värde sjunker över tid.
 
  • Gilla
SonnyListon och 3 till
  • Laddar…
H heimlaga skrev:
Krasst räknat så är det varken studentfest eller 18årsfest som är de kommande stora utgifterna när barn växer upp. Fester kan man gott klara sig utan eller ta på lågbudget som knytkalas med närmaste vänkretsen. Det är trots allt bara en anda dag det handlar om.

Om man ser om kring sig märker man att det finns vissa kritiska punkter som unga människor ofta fastnar på och inte kan komma framåt och så kan ett underskott på några tusen kronor vid fel tillfälle ge negativa följder i 20 år framåt eller mer.
Exempel:
-Körkort. Han man inte råd att ta körkort blir det ofta svårt att få arbete och så vidare.
-En begagnad bil i 5000-10000-kronorsklassen. Samma som föregående. I många fall leder det till att ungdomar tar billån eller köper på avbetalning som de sedan inte kan betala i brist på fast heltidsarbete och vuxenlivet är märkbart svårare om det inleds med kronofogde och betalningsanmärkningar och en eftersläpande skuld som inklusive alla avgifter är fem eller tio gånger mer än bilen kostade.
-Utbildningskostnader. Vissa utbildningar som kan behöva för att få arbete måste man ofta betala själv. Till exempel lastbilskörkor, hetaarbetenkort, sprängarlicens och i Sverige ert löjliga motorsågskörkort. Jag har träffat folk som har gått arbetslösa i 5-10 år för att de enda arbetena de har kunnat få har förutsatt sådana utbildningar som de inte har haft råd med. Det är inget bra sätt att börja vuxenlivet.
-Sedan kanske man inte får något arbete endå och måste starta eget företag med a-kassan som enda startkapital. Då kan några tusen kronor i hjälp från föräldrarna vara helt avgörande så man kan köpa de första verktygen och arbeta litet svart och få in litet kapital som man kan återinvestera och så är man igång.
-Eller så kanske det kommer någon sjukdom eller olycka som tar några år att komma tillbaka från och då gäller det att man inte har fastnat i socialbidragsträsket med egendomlöshet och skulder och ingen väg ut om man inte får hjälp av familjen........

Ibland kan det också vara en räddning att föräldrarna har amorterat sig skuldfria til pensionen så de kan behålla huset så länge de lever. Med litet tur kan man då få hålla till i deras uthus med sitt företag i början och kommer igång billigt.
Absolut kan det vara som du skriver men oavsett vilka utgifter kan man förutse att de kommer så man måste spara.

Sjukdom och olycka är kanske inte så mycket att göra åt... sånt som händer.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
Sjukdom och olyckor är inte så mycket att göra åt men man kan göra väldigt mycket för att förbättra chanserna att komma tillbaka ifall det inträffar. Det är alldeles för mycket folk som har medicinska förutsättningar att komma på fötter men aldrig gör det för att övriga förutsättningar saknas.

Jag anser att man skall amortera när räntan är låg. När räntan är hög så går alla pengar som man har råd att betala åt till att betala räntan så då blir ingenting amorterat hur man än försöker.
Samtidigt behöver man tänka på att det skall finnas en buffert av pengar som går att få loss om någonting händer. Det vill säga pengar på konton som omfattas av bankgarantin eller som står på rot i skogen eller någonting liknande.
 
  • Gilla
Appendix och 3 till
  • Laddar…
H heimlaga skrev:
Sjukdom och olyckor är inte så mycket att göra åt men man kan göra väldigt mycket för att förbättra chanserna att komma tillbaka ifall det inträffar. Det är alldeles för mycket folk som har medicinska förutsättningar att komma på fötter men aldrig gör det för att övriga förutsättningar saknas.

Jag anser att man skall amortera när räntan är låg. När räntan är hög så går alla pengar som man har råd att betala åt till att betala räntan så då blir ingenting amorterat hur man än försöker.
Samtidigt behöver man tänka på att det skall finnas en buffert av pengar som går att få loss om någonting händer. Det vill säga pengar på konton som omfattas av bankgarantin eller som står på rot i skogen eller någonting liknande.
Det är allmänt känt att man tjänar mer på att investera mer och amortera mindre när räntan är låg. Länförsäkringar, igen, har gjort beräkningar att det räcker med hälften så mycket pengar att bli skuldfri om man, istället för att amortera, investerar pengarna i fonder.
 
  • Gilla
SonnyListon och 4 till
  • Laddar…
Problemet är att fonderna kan gå upp i rök över en natt. Ofta samtidigt som värdet på huset sjunker radikalt och bankerna behöver få in pengar snabbt och man själv blir arbetslös.

I Finland upplevde vi det där 1990-91. Det är många som ännu i dag har skulder kvar på husen som bankerna tog och sålde för en struntsumma i början på 90-talet. De skulderna måste man amortera på varje månad allt utöver lagstadgat existensminimum.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.