Ja, hygroskopisk isolering är såklart bäst. Problemet är att det är fem gånger dyrare än motsvarande mineralull och eftersom det är ett ganska stort hus så blir skillnaden lätt flera hundra tusen bara för isoleringen. Sen kan det ju, som sagt var, bli så att jag måste uppfylla nuvarande BBR. Täthetskravet blir nog svårt utan diffspärr.
I princip är det bara stommen och ytterpanelen som blir kvar, så jag ser inga större byggnadstekniska problem att använda moderna byggmaterial och metoder. Men jag kanske missar nåt?
Vad blir förstört om man fogar grunden med cementbruk?
Edit: Mina frågor kanske kan uppfattas som lite dumma och arroganta. Det är inte meningen, men det blir lätt så när man skriver på mobilen och vill hålla sig kort.
I princip är det bara stommen och ytterpanelen som blir kvar, så jag ser inga större byggnadstekniska problem att använda moderna byggmaterial och metoder. Men jag kanske missar nåt?
Vad blir förstört om man fogar grunden med cementbruk?
Edit: Mina frågor kanske kan uppfattas som lite dumma och arroganta. Det är inte meningen, men det blir lätt så när man skriver på mobilen och vill hålla sig kort.
Redigerat:
"Vad blir förstört om man fogar grunden med cementbruk?"
Förstör är väl ett starkt ord, men gamla grunder brukar inte vara så omsorgsfullt gjorda som idag, dvs det rör lite på sig. Cementbaserat bruk är hårt/stelt/oflexibelt, vilket gör att det spricker när grunden rör på sig, eller i värsta fall spricker slaggstenarna istället.
Det hanterar inte fukt lika bra heller, vilket också kan skada slaggstenen i värsta fall.
Gammalt bruk harmoniserar i sina egenskaper bättre med gammal grund.
Förstör är väl ett starkt ord, men gamla grunder brukar inte vara så omsorgsfullt gjorda som idag, dvs det rör lite på sig. Cementbaserat bruk är hårt/stelt/oflexibelt, vilket gör att det spricker när grunden rör på sig, eller i värsta fall spricker slaggstenarna istället.
Det hanterar inte fukt lika bra heller, vilket också kan skada slaggstenen i värsta fall.
Gammalt bruk harmoniserar i sina egenskaper bättre med gammal grund.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Att en strikt tillämpning av BBR skulle innebära att en 150 år gammal byggnad skall uppfylla nybyggnadskraven är nonsens, uppriktigt sagt! Som arkitekt är jag rätt väl orienterad i BBR och alla dess föregångare från BABS 60 och framåt och något så dumt skulle aldrig accepteras.
Jag har svårt att förstå att du skulle behöva dessa mängder av isoleringsmaterial, men jag har ju inte sett någon ritning. Det som är viktigast är att inte fylla på sågspån med mineralullsliknande material. Om du tilläggsisolerar ytterväggarna invändigt med mineralull gör nog inte så mycket. Det går mycket bra att få ett hus lufttätt utan att använda plast. Helst skall relationen mellan utvändig och invändig lufttätning vara 1 till 5. Använder man plast blir relationen 1 till 200.
Jag är verkligen ingen expert på murbruksfrågor, det är bland det mest komplicerade man kan syssla med inom byggande. Dina gamla slaggstenar är antagligen murade med ett gammaldags kalkbruk. Att fylla på med ett rent cementbruk skulle nog kunna åstadkomma mer skada än nytta. Kontrollera med tillverkaren innan du väljer produkt.
Jag har svårt att förstå att du skulle behöva dessa mängder av isoleringsmaterial, men jag har ju inte sett någon ritning. Det som är viktigast är att inte fylla på sågspån med mineralullsliknande material. Om du tilläggsisolerar ytterväggarna invändigt med mineralull gör nog inte så mycket. Det går mycket bra att få ett hus lufttätt utan att använda plast. Helst skall relationen mellan utvändig och invändig lufttätning vara 1 till 5. Använder man plast blir relationen 1 till 200.
Jag är verkligen ingen expert på murbruksfrågor, det är bland det mest komplicerade man kan syssla med inom byggande. Dina gamla slaggstenar är antagligen murade med ett gammaldags kalkbruk. Att fylla på med ett rent cementbruk skulle nog kunna åstadkomma mer skada än nytta. Kontrollera med tillverkaren innan du väljer produkt.
I dag är det 45kW direktverkande el.:| Dock nersäkrat till 25A och kallställt vintertid sen många år tillbaks. Men det har funnits någon form av fastbränslepanna nån gång. Det är 'vedinkastet' till pannrummet som syns på ena bilden och rester av det vattenburna distributionssystemet på den andra.
Det finns en liten källare på 6-8 kvadrat där pannan har stått och den har väl sett till att hålla ett bra klimat i krypgrunden när den användes regelbundet.
Min plan är bergvärme eftersom jag är för bekväm av mig för att orka sköta om en panna... Dessutom är hela gården och närområdet klassat som kulturminnesvärd bebyggelse, så det lär inte vara så lätt att få bygga ett pannrum med flisficka i anslutning till huset.
Det finns en liten källare på 6-8 kvadrat där pannan har stått och den har väl sett till att hålla ett bra klimat i krypgrunden när den användes regelbundet.
Min plan är bergvärme eftersom jag är för bekväm av mig för att orka sköta om en panna... Dessutom är hela gården och närområdet klassat som kulturminnesvärd bebyggelse, så det lär inte vara så lätt att få bygga ett pannrum med flisficka i anslutning till huset.
Det var vad tjänstemannen på kommunen sa under ett telefonsamtal. Just då diskuterade vi i huvudsak en del andra frågor som var mer avgörande för huruvida vi skulle kunna köpa fastigheten eller inte, så jag fördjupade mig inte i det.justusandersson skrev:
Det kanske är försvårande att byggnaden just nu är klassad som samlingslokal och vi behöver söka bygglov för ändrad användning?
Läser man BBR så är det ju fritt fram för olika tolkningar. Jag antar att det inte är något nytt att nån gör en större, bygglovspliktig ombyggnad, så det borde finnas gott om färdiga tolkningar. Dock måste man väl vänta på avslag från kommunen innan man kan gå vidare till nästa instans...
Bl a står det:
9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader
...
9:92 Klimatskärm
Uppfyller byggnaden efter ändring inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på specifik energianvändning,
ska vid ändring i klimatskärmen följande U-värden eftersträvas. (BFS 2015:3).
Tabell 9:92
| Ui | [W/m2K] |
| Utak | 0,13 |
| Uvägg | 0,18 |
| Ugolv | 0,18 |
| Ufönster | 1,2 |
| Uytterdörr | 1,2 |
Läser man vad 'eftersträvas' betyder står det:
ska eftersträvas
Kraven ska tillgodoses om det kan ske till en i
sammanhanget skälig kostnad och inte medför negativa
konsekvenser för övriga utformningskrav, tekniska
egenskapskrav, byggnadens kulturvärden eller andra
boende- och brukarkvaliteter.
Har byggnaden redan den eftersträvade egenskapen finns
inte utrymme för att försämra den om det inte finns synnerliga
skäl.
Hur och vem bestämmer vad som är skälig kostnad eller vilka andra egenskapskrav som gäller?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tror att det är viktigt att du engagerar en arkitekt i detta projekt. Dels för att få hjälp med att planera byggnadens användning och att komma fram till rätt prioriteringar. Dels också för att få hjälp med kommunikationen med kommunen. Bygglovsarkitekter tenderar att bli mindre påstridiga när de har att göra med en annan arkitekt. Jag tror att du sparar in arkitektkostnaden genom bättre (och billigare) beslut.
Om ändrad användning från samlingslokal till bostad kräver bygglov beror dels på vad som står i detaljplanen dels på hur huset är utformat. Det kanske finns en liten tjänstebostad redan?
När det gäller kraven i BBR så är det främst byggnadens kulturvärde som medför att man inte behöver tillämpa normalkraven. Ett U-värde på max 1,2 för fönstren kräver i princip fönster med 3-glas isolerruta vilket skulle innebära en grov förvanskning av fasaden. Ett U-värde på 0,18 för en yttervägg kräver ca 25 cm mineralull, vilket heller inte känns rimligt i ditt fall. Sedan finns det alternativa sätt att räkna på som innebär att man tittar på ett helhetsvärde (0,4) där man satsar krutet på t.ex. vindsbjälklaget.
Finessen med att använda bergvärme är att det är den installerade elektriska effekten som räknas liksom vid bedömningen av specifik energianvändning. 5 kW elektrisk effekt på en bergvärmepump betyder ju kanske 25 kW värme ut. Därför är det viktigt med en helhetssyn när det gäller användning, uppvärmning, isolering och kulturvärden.
Om ändrad användning från samlingslokal till bostad kräver bygglov beror dels på vad som står i detaljplanen dels på hur huset är utformat. Det kanske finns en liten tjänstebostad redan?
När det gäller kraven i BBR så är det främst byggnadens kulturvärde som medför att man inte behöver tillämpa normalkraven. Ett U-värde på max 1,2 för fönstren kräver i princip fönster med 3-glas isolerruta vilket skulle innebära en grov förvanskning av fasaden. Ett U-värde på 0,18 för en yttervägg kräver ca 25 cm mineralull, vilket heller inte känns rimligt i ditt fall. Sedan finns det alternativa sätt att räkna på som innebär att man tittar på ett helhetsvärde (0,4) där man satsar krutet på t.ex. vindsbjälklaget.
Finessen med att använda bergvärme är att det är den installerade elektriska effekten som räknas liksom vid bedömningen av specifik energianvändning. 5 kW elektrisk effekt på en bergvärmepump betyder ju kanske 25 kW värme ut. Därför är det viktigt med en helhetssyn när det gäller användning, uppvärmning, isolering och kulturvärden.
När vi ändå är inne på BBR... När man anger kravnivåerna så brukar det vara per m[SUP]2[/SUP] boa, T ex för energieffektivitet och ventilationsbehov. Problemet är att ca 2/3 av mitt hus har 8 meter takhöjd invändigt så klimatskalet blir ju mycket större än ett normalt hus med motsvarande boa. Jag hittar inget i reglerna som anger att man kan räkna annorlunda om huset avviker från det normala, men det kanske finns nån praxis för det. Är det nån som känner till om det finns nåt annat sätt att räkna som uppfyller kraven?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det areamått som är aktuellt är bruksarea (BRA) eftersom även arean för mellanväggar skall inkluderas. Jag kan heller inte hitta något om avvikande takhöjd. Detta har ju bara relevans för kravet på max 75 kWh/kvm o år. Kraven på klimatskal påverkas inte av takhöjden. Plan- och bygglagen (PBL) innehåller också regler om att kulturellt värdefull bebyggelse inte får förvanskas och PBL smäller högre än BBR. Jag kan inte tänka mig att en samlingslokal från 1870 inte skulle vara "kulturellt värdefull". Jag tycker att du snarast skall kontrollera vad den aktuella detaljplanen säger om byggnadernas användning. Utesluter detaljplanen bostadsändamål och det inte finns någon bostadsdel sedan tidigare kan det bli problem eftersom det då krävs en planändring. Om nu byggnaden överhuvudtaget ligger inom planlagt område.
Jag skulle inte bekymra mig allt för mycket om vad som står i BBR. Min erfarenhet är att kommuner brukar vara angelägna att hjälpa till när det gäller att ta hand om gamla byggnader. Gå inte till en underhuggares byggnadsnämnden som inte är arkitekt. Prata gärna med stadsarkitekten själv och skaffa en egen arkitekt.
Jag skulle inte bekymra mig allt för mycket om vad som står i BBR. Min erfarenhet är att kommuner brukar vara angelägna att hjälpa till när det gäller att ta hand om gamla byggnader. Gå inte till en underhuggares byggnadsnämnden som inte är arkitekt. Prata gärna med stadsarkitekten själv och skaffa en egen arkitekt.
Jag läste i nån artikel här på Byggahus att det var bra med minst 60-70 cm utrymme (kommer inte ihåg exakt hur mycket). Syftet skulle vara att det då blir en viss termisk skiktning av luften så att det är lite högre temp närmast golvet jämfört med om utrymmet är lägre.justusandersson skrev:
Vad ska man ha för material som vindskydd resp ångbroms för att uppnå det förhållandet? Räcker det att utgå ifrån dom materialens ånggenomgångsmotstånd för att det ska bli tillräckligt bra, eller måste man vara noggrannare och även ta hänsyn till t ex gipsskivor på väggen?justusandersson skrev:
Nu sitter det 'vanlig' vindpapp bakom ytterpanelen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Termisk skiktning uppstår alltid även om det krävs viss höjd för att den skall bli mätbar. Ju större volym krypgrunden har desto mer spillvärme behövs för att värma upp den. Det är i ditt fall inte motiverat att till stor ansträngning och höga kostnader gräva ur krypgrunden. Resurserna behöver läggas högre upp i huset, på fönster, väggarnas hålrum och vindbjälklaget. (Som jag bedömer det utifrån den information som du lämnat.)
Alla seriösa tillverkare av isoleringsmaterial och vindtätningar har uppgifter om såväl lufttäthet som ånggenomgångsmotstånd. Du behöver inte räkna in väggarnas skivmaterial vid jämförelsen. Under förutsättning att vindpappen är intakt och överlappande kan den säkert sitta kvar. Utgå från att det är något som motsvarar AC 350. Jag tycker dessutom att du skall vara rädd om ytterpanelen. Det ser ut att vara en speciell variant av fasspont. Antagligen så är den dessutom mycket tjockare än dagens standardpaneler.
Alla seriösa tillverkare av isoleringsmaterial och vindtätningar har uppgifter om såväl lufttäthet som ånggenomgångsmotstånd. Du behöver inte räkna in väggarnas skivmaterial vid jämförelsen. Under förutsättning att vindpappen är intakt och överlappande kan den säkert sitta kvar. Utgå från att det är något som motsvarar AC 350. Jag tycker dessutom att du skall vara rädd om ytterpanelen. Det ser ut att vara en speciell variant av fasspont. Antagligen så är den dessutom mycket tjockare än dagens standardpaneler.
Nej, ytterpanelen vill jag absolut inte röra (förutom målning och byte av några enstaka brädor). Dels är hela exteriören skyddad och dels är det för mycket olika speglar och krusiduller för att det ska kännas motiverat.
Det är väl inte helt rätt? luften kyls dels via luftväxlingen och dels via kantmuren och marken och ytan på dom blir ju inte nämnvärt större för att man gräver ur några decimeter. Det går åt mer energi för att värma upp en större volym, men inte mer för att hålla den varm.justusandersson skrev:
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Vilken fantastiskt vacker fasad! Om detta inte är en kulturellt värdefull byggnad vet jag inte vad som skulle vara det. Det skulle vara intressant att få se planritning och sektioner också.
Jag tycker du skall göra så lite som möjligt med grunden och bottenbjälklaget av två skäl. Dels ger det dålig effekt i förhållande till insatsen, dels behöver du alla tillgängliga resurser högre upp mht den stora takhöjden.
Din teori om uppvärmning stämmer inte. Det går åt lika mycket energi för att värma upp en viss volym av ett material från 0 till 1 grad som från 99 till 100 grader.
Jag tycker du skall göra så lite som möjligt med grunden och bottenbjälklaget av två skäl. Dels ger det dålig effekt i förhållande till insatsen, dels behöver du alla tillgängliga resurser högre upp mht den stora takhöjden.
Din teori om uppvärmning stämmer inte. Det går åt lika mycket energi för att värma upp en viss volym av ett material från 0 till 1 grad som från 99 till 100 grader.
Ja, jag tror inte jag har sagt nåt annat... Det jag menar är att luften i grunden kyls dels av luftomsättningen och dels av exponeringen mot kalla ytor, dvs marken och grundmuren.justusandersson skrev:
Räknar man lite förenklat på det och utgår ifrån att huset är 15x20 meter och grunden 3dm hög så blir den kylande ytan 15x20 + (15+15+20+20)*0,3 = 321m[SUP]2[/SUP]
Om jag gräver ut så att utrymmet blir dubbelt så högt så blir ytan istället 15x20 + (15+15+20+20)*0,6 = 342m[SUP]2[/SUP]
Luften i grunden borde alltså inte kylas speciellt mycket mer bara för att man ökar utrymmet. Det faktum att det blir dubbelt så mycket luft innebär ju inte att det behövs dubbelt så mycket energi för att hålla den varm. Att värma den till en specifik temperatur kräver såklart mer energi men det görs ju bara en gång, resten av tiden ska den ju bara hållas varm...
Luftväxlingens effekt finns inte med här.
Om det är x luftväxlingar med den befintliga volymen, och x luftväxlingar vill behållas, så betyder dubblerad volym också dubblerad luftväxling, dvs 2x. Det betyder att dubbelt så mkt kall uteluft ska värmas upp (kontinuerligt) som tidigare.
Oavsett om estimeringarna av kylande yta och kylande tilluft är korrekta el inte, så är det dock garanterat att energiåtgången kommer att öka om likvärdiga förhållanden i grunden ska uppnås. Vilket väl går helt emot minskade uppvärmningskostnader?
Om det är x luftväxlingar med den befintliga volymen, och x luftväxlingar vill behållas, så betyder dubblerad volym också dubblerad luftväxling, dvs 2x. Det betyder att dubbelt så mkt kall uteluft ska värmas upp (kontinuerligt) som tidigare.
Oavsett om estimeringarna av kylande yta och kylande tilluft är korrekta el inte, så är det dock garanterat att energiåtgången kommer att öka om likvärdiga förhållanden i grunden ska uppnås. Vilket väl går helt emot minskade uppvärmningskostnader?