Hur definieras oinredd vind

[Finndjävel]

Hallå.

Jag planerar det tredje stora byggprojektet i mitt liv. Har köpt en fastighet med timmerbyggnad i två plan på källare/soutteräng som ska omvandlas till bostad. Skickade in bygglovshandlingar för någon vecka sedan och fick några förelägganden, bl.a det.här med att det måste vara handikappanpassat trots att ingen som planerar att bo i huset är handikappad. Det behöver finnas kök på entreplan (inte min plan) samt rullstolsramp med max 1:12 lutning , möjlighet att vända rullstol utanför entre medmera.
Ok - jag justerar efter kraven så att jag får mitt bygglov men vill ändå passa på att spy lite galla över det här överförmynderiet som vi utsätts för.

1. För det första så finns det ingen i min familj som är rörelseförhindrad och risken för att vi alla blir det är oerhört låg. Ändå så behöver mitt hem anpassas för att passa någon som sannolikt aldrig kommer sätta sin fot (rullstolshjul) där.

2. Jag hade köpt dessa krav fullt ut om det hade räckt med att förbereda/ redovisa hur man snabbt kan anpassa för rullstolsbundna med ramper och kök på entreplan om olyckan skulle vara framme eller om någon rullstolsburen rackare får för sig att vilja köpa ett hus mitt ute i skogen som inte är anpassat enligt gällande normer.

3. Jag gjorde ett test idag och tog mig upp för min trapp genom att sitta på trappstegen och endast använda händerna, alltså inga ben och fötter. Det tog mig ungefär 1,5 minut att ta mig upp en våning - på första försöket. Om jag på riktigt inte kunde använda mina ben så skulle jag sannolikt inom kort utveckla mer styrka i armarna och anpassa min kropp efter de nya förhållandena. Dessa anpassningar som krävs vid nybyggnation är med andra ord specifika för personer som inte bara är rullstolsbundna utan även försvagade i armarna, denna minoritet bör inte bo i egna hus överhuvudtaget då de inte klarar sig själva oavsett ramp och förinstallerat kök på entreplan.

Tråkigt att du har såna fördomar emot rullstolsburna.

 

[PatrikJo]

Hallå.

Jag planerar det tredje stora byggprojektet i mitt liv. Har köpt en fastighet med timmerbyggnad i två plan på källare/soutteräng som ska omvandlas till bostad. Skickade in bygglovshandlingar för någon vecka sedan och fick några förelägganden, bl.a det.här med att det måste vara handikappanpassat trots att ingen som planerar att bo i huset är handikappad. Det behöver finnas kök på entreplan (inte min plan) samt rullstolsramp med max 1:12 lutning , möjlighet att vända rullstol utanför entre medmera.
Ok - jag justerar efter kraven så att jag får mitt bygglov men vill ändå passa på att spy lite galla över det här överförmynderiet som vi utsätts för.

1. För det första så finns det ingen i min familj som är rörelseförhindrad och risken för att vi alla blir det är oerhört låg. Ändå så behöver mitt hem anpassas för att passa någon som sannolikt aldrig kommer sätta sin fot (rullstolshjul) där.

2. Jag hade köpt dessa krav fullt ut om det hade räckt med att förbereda/ redovisa hur man snabbt kan anpassa för rullstolsbundna med ramper och kök på entreplan om olyckan skulle vara framme eller om någon rullstolsburen rackare får för sig att vilja köpa ett hus mitt ute i skogen som inte är anpassat enligt gällande normer.

3. Jag gjorde ett test idag och tog mig upp för min trapp genom att sitta på trappstegen och endast använda händerna, alltså inga ben och fötter. Det tog mig ungefär 1,5 minut att ta mig upp en våning - på första försöket. Om jag på riktigt inte kunde använda mina ben så skulle jag sannolikt inom kort utveckla mer styrka i armarna och anpassa min kropp efter de nya förhållandena. Dessa anpassningar som krävs vid nybyggnation är med andra ord specifika för personer som inte bara är rullstolsbundna utan även försvagade i armarna, denna minoritet bör inte bo i egna hus överhuvudtaget då de inte klarar sig själva oavsett ramp och förinstallerat kök på entreplan.

Kul för dig att du har en genetiskt fulländad familj som aldrig riskerar att hamna i en olycka, och inte heller har något behov av att sälja ditt hus i framtiden.
För oss andra, som vet hur dyrt det är att anpassa ett hus i efterhand, så är det bra att de här reglerna finns. Visst kan man önska lite mer flexibilitet i regelverket, men lagstiftning är sällan flexibel.
Hur tänker du komma upp till köket på andra våningen när du blir äldre och behöver rollator?

 

[Robert-san01]

Det är kommunen som är skyldig att ordna och bekosta anpassningen om någon blir i behov av anpassning. Misstänker att du inte är så intresserad av bekosta andras anpassning och de är helt säkert inte intresserad av att beskosta din.

Läser man på och sätter sig in i regelverket så blir det självklart varför det måste vara anpassat från start. Men det brukar inte vara så intressant när man är fullt frisk.

 

[Claes Sörmland]

Det är kommunen som är skyldig att ordna och bekosta anpassningen om någon blir i behov av anpassning. Misstänker att du inte är så intresserad av bekosta andras anpassning och de är helt säkert inte intresserad av att beskosta din.

Vi har varit igenom det där. Det är tramspengar i den stora välfärdsbudgeten som läggs på bostadsanpassningar trots ett mycket gammalt bostadsbestånd som inte har uppförts med dagens regelverk och anpassningar. Så detta är verkligen ett svagt argument för reglerna och heller inte det som lagstiftaren diskuterade när det begav sig.

Det handlar istället om att lagstiftaren över tid vill att en allt större del av byggnadsbeståndet är tillgängligt för rörelsehindrade när nya byggnader byggs eller tas i bruk för t ex bostadsändmål. Inga krav finns på gamla byggnader som inte är tillgängliga och har tagits i bruk för ändamålet för länge sen.

D v s anpassningarna handlar inte nödvändigtvis om dig och din familj utan är en del av en mycket långsiktig plan som lagstiftaren har att göra samhället successivt mer tillgängligt för rörelsehindrade. Det handlar inte om kommunbudgeterna.

 

[PatrikJo]

Vi har varit igenom det där. Det är tramspengar i den stora välfärdsbudgeten som läggs på bostadsanpassningar trots ett mycket gammalt bostadsbestånd som inte har uppförts med dagens regelverk och anpassningar. Så detta är verkligen ett svagt argument för reglerna och heller inte det som lagstiftaren diskuterade när det begav sig.

Det handlar istället om att lagstiftaren över tid vill att en allt större del av byggnadsbeståndet är tillgängligt för rörelsehindrade när nya byggnader byggs eller tas i bruk för t ex bostadsändmål. Inga krav finns på gamla byggnader som inte är tillgängliga och har tagits i bruk för ändamålet för länge sen.

D v s anpassningarna handlar inte nödvändigtvis om dig och din familj utan är en del av en mycket långsiktig plan som lagstiftaren har att göra samhället successivt mer tillgängligt för rörelsehindrade. Det handlar inte om kommunbudgeterna.

Tramspengar på totalen, däremot finns det vad jag vet ingen gräns för hur mycket en enskild åtgärd får kosta.
I slutänden säger du och Robert samma sak, det är för att minska mängden anpassning som man ställer de här kraven. Att anpassa en byggnad som byggts under nuvarande lagstiftning kostar bara några tusen (någon ramp, någon dörröppnare, osv), medan det kan kosta flertal miljoner i en gammal byggnad.

 

[Claes Sörmland]

Tramspengar på totalen, däremot finns det vad jag vet ingen gräns för hur mycket en enskild åtgärd får kosta.
I slutänden säger du och Robert samma sak, det är för att minska mängden anpassning som man ställer de här kraven. Att anpassa en byggnad som byggts under nuvarande lagstiftning kostar bara några tusen (någon ramp, någon dörröppnare, osv), medan det kan kosta flertal miljoner i en gammal byggnad.

Återigen, det är inte budgethänsyn som lagstiftningen handlar om utan om en vision om ett annat byggnadsbestånd utvecklar sig över tid.

Rent budgetmässigt är denna typ av rättighetslagstiftning helt galen. Lagstiftaren har alltså inför den trots dess kostnader, inte för att minska kostnader.

 

[TypRätt]

Ja men då kan man väl teckna en försäkring om man nödgad måste bo kvar trotts ändrade förutsättningar. Tycker personligen att det är helt rimligt att var och en får stå för sina möjligheter i denna fråga utan att kommunen ska gå in och ta kostnader. Ett normalt tvåplanshus kräver nog sällan några större åtgärder medans det med dagens regler är nästan omöjligt att utan fåniga bestyr bygga ett suterränghus som man själv önskar. Ett hus i en sluttning är nog på få sätt praktiskt om man var permanent satt i rullstol eller i behov av permobil. Hade inte funderat två minuter innan jag sålt vårt hus om det var förutsättningarna för någon i vår familj varken huset eller trädgården skulle vara tillgängligt. Men då man bygger dessa oftast med kök och vardagsrum på ovanvåningen där ljusinsläppet är bäst vore det inte ett alternativ att bo i mörkret på nedervåningen så dessa regler fäktar lite i blindo enligt mig.

 

[Claes Sörmland]

Ja men då kan man väl teckna en försäkring om man nödgad måste bo kvar trotts ändrade förutsättningar. Tycker personligen att det är helt rimligt att var och en får stå för sina möjligheter i denna fråga utan att kommunen ska gå in och ta kostnader. Ett normalt tvåplanshus kräver nog sällan några större åtgärder medans det med dagens regler är nästan omöjligt att utan fåniga bestyr bygga ett suterränghus som man själv önskar. Ett hus i en sluttning är nog på få sätt praktiskt om man var permanent satt i rullstol eller i behov av permobil. Hade inte funderat två minuter innan jag sålt vårt hus om det var förutsättningarna för någon i vår familj varken huset eller trädgården skulle vara tillgängligt. Men då man bygger dessa oftast med kök och vardagsrum på ovanvåningen där ljusinsläppet är bäst vore det inte ett alternativ att bo i mörkret på nedervåningen så dessa regler fäktar lite i blindo enligt mig.

Vad jag ser i min omgivning är att detta löser sig utan kommunala insatser. Det vanligaste är ju att rörelsemöjligheterna begränsas när åldern tar ut sin rätt och sen en dag så ramlar man och det blir riktigt illa. Förhoppningsvis har man tagit ansvar för sin ålderdom och flyttat till en praktiskt lägenhet innan detta händer.

De jag känner till som har velat bo kvar i sitt förfallande småhus (de kan ju inte underhålla det på ålderns höst, det sätter fysisk förmåga, ekonomiska möjligheter och inte minst kognitiv nedgång stopp för) har i princip varit självvalda fångar inomhus. Och det allmänna tycks vara mycket nöjda med det upplägget, då bryts inga ben, det ramlas inte och hemtjänsten vet vad de möter när de anländer till platsen. Någon större bostadsanpassning har inte skett utan det har rört sig om något handtag och någon ramp. En trapphiss har på sin höjd lånats ut av kommunen i några år.

Den som tror att kommunen kommer in och bygger om ens småhus får justera sina förväntningar. Det är främst egenansvar det handlar om.

 

[Robert-san01]

Då har du inte varit med om verkliga fall.

Här fick kommunen installera en komplett AC anläggning efter beslut i förvaltningsrätten då en person fick en sjukdom som gjorde den känslig för värme.

Hiss till 2:a våningen i ett loftgångar radhus för 360k.

Dusch och toa då det inte fanns på det plan där kök och tvätt fanns.

Osv.

Många tror att anpassning bara handlar om ramper och hissar. Det är väldigt mer omfattande.

 

[Naturlig obegåvning]

Kul för dig att du har en genetiskt fulländad familj som aldrig riskerar att hamna i en olycka, och inte heller har något behov av att sälja ditt hus i framtiden.
För oss andra, som vet hur dyrt det är att anpassa ett hus i efterhand, så är det bra att de här reglerna finns. Visst kan man önska lite mer flexibilitet i regelverket, men lagstiftning är sällan flexibel.
Hur tänker du komma upp till köket på andra våningen när du blir äldre och behöver rollator?

Hej PatrikJo. Som jag skrev så borde det räcka med att redovisa hur man enkelt ska kunna anpassa i efterhand. I mitt fall skulle det vara att dra fram rör för v/a i ett öppet rum på entreplan och låta anslutningarna vara tomma/pluggade. Om man i framtiden behöver ha köket på entreplan så kan man då enkelt och billigt flytta ner det en våning och plugga in.

 

[Huddingebo]

Brukar det inte täcka med att man kan rita in att det finns möjligheter att anordna en ramp?
Får jag fråga en sak, ingick det i ansökan att flytta entrén från dagens våning till souterrängvåningen?

Annars så var det ju så att regeringen/staten beslutade att all handikappanpassning av befintliga bostäder var tvingande och ska bekostas av kommunerna.
Kommunerna överförde därefter kostnaderna för anpassning vi nyproduktion och mer omfattande renovering till fastighetsägarna.

Åkte dit själv på det och blev tvungen att bygga om en toa/dusch till dagens krav.
Men det räckte med att man enkelt kunde förse entrén med en ramp. Jag behövde inte bygga en.

 

[Claes Sörmland]

Då har du inte varit med om verkliga fall.

Här fick kommunen installera en komplett AC anläggning efter beslut i förvaltningsrätten då en person fick en sjukdom som gjorde den känslig för värme.

Hiss till 2:a våningen i ett loftgångar radhus för 360k.

Dusch och toa då det inte fanns på det plan där kök och tvätt fanns.

Osv.

Många tror att anpassning bara handlar om ramper och hissar. Det är väldigt mer omfattande.

Förvaltningsrätten... Ja då satte alltså kommunen spjärn emot detta krav. D v s den verkliga situationen är att man får slåss mot kommunen för att få tillgång till dessa ekonomiska fördelar.

Systemet bygger ju på att folk i gemen tar ansvar för sitt boende när de åldras. Det skulle inte vara hållbart om äldre i allmänhet fick ut dessa fördelar och kommunen ska betala för deras bristande underhåll och planering av sina liv. Då skulle den här rättighetslagstiftningen försvinna med ett snabbt pennstreck i riksdagen.

 

[Naturlig obegåvning]

Tråkigt att du har såna fördomar emot rullstolsburna.

Hej Finndjävel.
Jag har inga fördomar mot rullstolsbunda. Om du är rullstolsbunden, på vilket vis hjälper det dig att jag anpassar mitt hus så att du kan komma och laga mat eller stänga ytterdörren? Du är välkommen på besök, jag kan laga maten och vi äter den på nedervåningen. Enkelt.

 

[Claes Sörmland]

Annars så var det ju så att regeringen/staten beslutade att all handikappanpassning av befintliga bostäder var tvingande och ska bekostas av kommunerna.
Kommunerna överförde därefter kostnaderna för anpassning vi nyproduktion och mer omfattande renovering till fastighetsägarna.

Det finns inga krav att anpassa befintliga bostadshus som inte uppfyller dagens krav på anpassning för rörelsehindrade till modern standard. Det är först om du vill bygga nytt eller ändra befintlig byggnad som de nya kraven kickar in då du söker bygglov (eller gör bygganmälan). Gråzonen uppstår om du vill göra en tillbyggnad, där kan enskilda handläggare vara mer eller mindre kravställande för lagstiftningen är ganska flexibel (= handläggaren får mycket makt).

Så det är inte kommunerna som har överfört kostnader på fastighetsägarna, utan det är staten via lagstiftning och sin myndighet Boverket som har ställt dessa krav. Kommunens byggnadsnämnd har bara att tillämpa vad lagstiftaren har bestämt.

 

[Robert-san01]

Förvaltningsrätten... Ja då satte alltså kommunen spjärn emot detta krav. D v s den verkliga situationen är att man får slåss mot kommunen för att få tillgång till dessa ekonomiska fördelar.

Systemet bygger ju på att folk i gemen tar ansvar för sitt boende när de åldras. Det skulle inte vara hållbart om äldre i allmänhet fick ut dessa fördelar och kommunen ska betala för deras bristande underhåll och planering av sina liv. Då skulle den här rättighetslagstiftningen försvinna med ett snabbt pennstreck i riksdagen.

Det är just så det är beslutat att vi skall hantera det och att kommunerna nu mer ställer krav på tillgänglighet vid ny och ombyggnation är inget annat än ett BBR krav.