Men hur mycket mindre än ca 35% läcker ut genom de nya fönstren? Knappast är det helt tätt så 0% läcker ut. Om de nya fönstren skulle spara 50% på den ”energiförbrukningen” så blir det ju 0,50 x 35 = 17,5%.E El oso skrev:
Om väggarna är riktigt dåligt isolerade blir det dessutom meningslöst att ha fönster med ännu bättre isolering.
Detta sagt har jag bytt fönster och det går åt mindre energi nu. Största lyftet tyckte jag var att bara putsa två ytor, samt att de gamla var slut (dålig kvalitet från 70-talet).
När det gäller fönster så beror den faktiska besparingen på:P Pin skrev:
- Hur många och hur stora fönster man har, dvs total fönsterarea.
- Vilket u-värde de befintliga fönstren har.
- Samt var i landet man bor. (Energiförlust/besparing är direkt kopplat till deltaT, dvs skillnad mellan inne- och utetemp.)
Sedan har jag ytterligare en faktor, som dock inte har med energi att göra, utan estetik, dvs fönstrens utseende. Dels i sig själva och dels som en del av husets utseende.
För min del är det väldigt enkelt eftersom float-glas är fula och modernistiskt livlösa på samma sätt som mdf, industrilackat, profillösa snickerier (funkis) och plast av alla de slag.
Dessutom är det en kvalitetsfråga av upplevelsen att titta ut genom fönster. Ju fler och tjockare glas, och i synnerhet belagda glas, (dvs alla nyare fönster), ger försämrad kvalitet av vad man ser. Sämre ljusgenomsläpp och glåmigare. En gråare vardag inomhus helt enkelt.
Det bör kanske påpekas, i den mån det inte är uppenbart, att det estiska gäller gamla fina hus, vilket det inte finns så många av i hela den svenska småhusbebyggelsen. I princip alla hus byggda från 1960-t och framåt har ju redan från början livlösa perspektivfönster.
Vad ett fönsterbyte sparar beror också på hur stor del av husets totala energiförbrukning för uppvärmning som just fönstren står för.
Exempel:
Om fönstren står för t ex 20% av hela uppvärmningsbehovet så är besparingspotentialen max 20%. Om nya fönster händelsevis skulle spara 50% så blir den faktiska besparingen 50% av 20%, dvs 10% av husets uppvärmningsbehov.
Om husets uppvärmningsbehov är 20 000 kWh/år så är 10% = 2 000 kWh/år.
Antag vidare att huset har 15 st fönster och att varje fönster kostar 10 000 kr. Då kostar ett fönsterbyte 150 000 kr.
Antag att en kWh värme kostar 1 kr.
Då sparas 2 000 kWh/år x 1 kr = 2 000 kr/år, vilket ska ställas mot kostnaden 150 000 kr. Det ger en avbetalningstid på 150 000 kr / 2 000 kr/år = 75 år.
Om en kWh kostar 2 kr så blir avbetalningstiden 37,5 år.
Om en kWh kostar 3 kr så blir avbetalningstiden 25 år.
Exempel:
Om fönstren står för t ex 20% av hela uppvärmningsbehovet så är besparingspotentialen max 20%. Om nya fönster händelsevis skulle spara 50% så blir den faktiska besparingen 50% av 20%, dvs 10% av husets uppvärmningsbehov.
Om husets uppvärmningsbehov är 20 000 kWh/år så är 10% = 2 000 kWh/år.
Antag vidare att huset har 15 st fönster och att varje fönster kostar 10 000 kr. Då kostar ett fönsterbyte 150 000 kr.
Antag att en kWh värme kostar 1 kr.
Då sparas 2 000 kWh/år x 1 kr = 2 000 kr/år, vilket ska ställas mot kostnaden 150 000 kr. Det ger en avbetalningstid på 150 000 kr / 2 000 kr/år = 75 år.
Om en kWh kostar 2 kr så blir avbetalningstiden 37,5 år.
Om en kWh kostar 3 kr så blir avbetalningstiden 25 år.
Man ska inte bara se till besparingspotential, utan även till investeringskostnad. För den som har möjlighet är byte av direktverkande el till värmepump, och tilläggsisolering av vindsbjälklag de lönsammaste investeringarna då de är så pass billiga sett till den besparing dem ger.Redaktionen skrev:
Av alla åtgärder som bör övervägas måste konvertering till vattenburet system komma först.S Snidarn skrev:
Förr eller senare tröttnar folk på surrande llvp eller att elda i kamin.
Bäst då att utgå från det och därefter en lämplig värmekälla för det systemet.
Vad som är prio ett är upp till plånboken. Vill man få till en omedelbar besparing så finns det väl inte mycket som slår en llvp. Långsiktigt, och ur komfortsynpunkt, så är det vattenburet såklart. Då har man också möjlighet att köra det för dagen mest ekonomiska. Man kan ansluta vedpanna, pelletspanna, bergvärme, lvvp osv. till det vattenburna systemet.K karlmb skrev:
P.s. jag citerar inte karlmb, får inte bort citeringen från inlägget🫣
Även det behöver man göra en lönsamhetskalkyl på.K karlmb skrev:
Min energioptimering genom styrning av LLVP, FLVP, element osv har gett stora resultat. Jag är nu uppe i ett år sedan jag började optimera användning av värme och varmvatten. Besparingen för bara detta ligger på 1,5 MWh. Detta motsvarar ganska drygt 1000kr/år bara i skatter och rörliga nätavgifter..
Att jag kompletterade min FLVP med en LLVP har lett till ytterligare 4 MWh besparing (2900 kr till på nätavgifterna, nu är vi uppe i knappt 5000 kr).
Lägg sedan till detta de besparingar som timoptimeringarna ger, drygt 11200 kr/år inklusive moms. Så värmepumpen betalade sig efter drygt ett år (ja, det var extrema energipriser). Sedan tillkommer också värdet av den minskade elförbrukningen i form av inköpt el (vinsterna ovan var bara för optimeringarna med timtaxan som sådan). Dessa besparingar låg på ytterligare ca 4700 kr.
Allt är mätt över det löpande året september 2022 till och med augusti 2023.
För att summera det hela lite så har jag sparat in 15900 kr på elinköpen och ytterligare 5000 kr i nätavgifter, dvs totalt har jag jämfört med året innan sparat in ca 20900 kr på ett år.
Men som sagt var, detta var till stor del under ett extremt dyrt år, men det jag beskriver i de två första styckena ovan gäller oavsett år då det bara är skatter och avgifter på överföringskostnaderna.
Att jag kompletterade min FLVP med en LLVP har lett till ytterligare 4 MWh besparing (2900 kr till på nätavgifterna, nu är vi uppe i knappt 5000 kr).
Lägg sedan till detta de besparingar som timoptimeringarna ger, drygt 11200 kr/år inklusive moms. Så värmepumpen betalade sig efter drygt ett år (ja, det var extrema energipriser). Sedan tillkommer också värdet av den minskade elförbrukningen i form av inköpt el (vinsterna ovan var bara för optimeringarna med timtaxan som sådan). Dessa besparingar låg på ytterligare ca 4700 kr.
Allt är mätt över det löpande året september 2022 till och med augusti 2023.
För att summera det hela lite så har jag sparat in 15900 kr på elinköpen och ytterligare 5000 kr i nätavgifter, dvs totalt har jag jämfört med året innan sparat in ca 20900 kr på ett år.
Men som sagt var, detta var till stor del under ett extremt dyrt år, men det jag beskriver i de två första styckena ovan gäller oavsett år då det bara är skatter och avgifter på överföringskostnaderna.
Kanske. Livslängden på den som ska betala av installationen är dock ändlig.K karlmb skrev: