3 518 läst · 64 svar
4k läst
64 svar
Grov träfasad med 70x45 lockläkt
Det är bara bronsskruvar som inte tar fast i trä. De brukar kosta åtskilliga kronor stycke. Används sparsamt på träbåtar av extra hög kvalitet.
Alla anda skruvar tar fast mer eller mindre och eftersom det i allmänhet finns skit i skruvspåren är det en lång process att få ut en skruv. Först rensar man skruvspåret. Sedan värmer man skruven några minuter med en ombyggd extrastor lödkolv. Sedan slår man på den med hammare och dorn medan den är varm. Sedan backar man försiktigt ut den med bits och borrsväng ifall den inte går av vilket den ofta gör. Räkna med att få loss 10-15 skruvar i timmen om arbetet löper perfekt vilket det ytterst sällan gör.
Skall det gå för sig ekonomiskt att byta brädslåning så blir man tvungen att tända eld på skiten eller spränga med dynamit så man får huset i hanterliga bitar eller riva sönder det med grävmaskin.
Alla anda skruvar tar fast mer eller mindre och eftersom det i allmänhet finns skit i skruvspåren är det en lång process att få ut en skruv. Först rensar man skruvspåret. Sedan värmer man skruven några minuter med en ombyggd extrastor lödkolv. Sedan slår man på den med hammare och dorn medan den är varm. Sedan backar man försiktigt ut den med bits och borrsväng ifall den inte går av vilket den ofta gör. Räkna med att få loss 10-15 skruvar i timmen om arbetet löper perfekt vilket det ytterst sällan gör.
Skall det gå för sig ekonomiskt att byta brädslåning så blir man tvungen att tända eld på skiten eller spränga med dynamit så man får huset i hanterliga bitar eller riva sönder det med grävmaskin.
Intressant. Jag visste inte att dom fastnade på det sättet. Då får det bli spik med andra ord.H heimlaga skrev:Det är bara bronsskruvar som inte tar fast i trä. De brukar kosta åtskilliga kronor stycke. Används sparsamt på träbåtar av extra hög kvalitet.
Alla anda skruvar tar fast mer eller mindre och eftersom det i allmänhet finns skit i skruvspåren är det en lång process att få ut en skruv. Först rensar man skruvspåret. Sedan värmer man skruven några minuter med en ombyggd extrastor lödkolv. Sedan slår man på den med hammare och dorn medan den är varm. Sedan backar man försiktigt ut den med bits och borrsväng ifall den inte går av vilket den ofta gör. Räkna med att få loss 10-15 skruvar i timmen om arbetet löper perfekt vilket det ytterst sällan gör.
Skall det gå för sig ekonomiskt att byta brädslåning så blir man tvungen att tända eld på skiten eller spränga med dynamit så man får huset i hanterliga bitar eller riva sönder det med grävmaskin.
Tror det får bli detta:
1. Västkustskiva 50 mm
2. Liggande spikläkt: 34x70.
3. Stående bottenbräda: Grovsågad gran, 198x22, Spik: Rostfri 55x2,8 mm, 1 spik c/c 600 mm
4. Stående lockläkt: Grovsågad gran, 45x45 och 45x70, Spik: Rostfri 100x3.4 mm, 1 spik c/c 600 mm
Låter det vettigt?
Sen en annan fundering är luftning. Jag kan kanske få 20 mm mellan varje bottenbräda. Frågan är ju om det är nog? Eller ska jag lägga en 9 mm plywood-distans så att spikläkten kommer ut lite från västkustskivan?
1. Västkustskiva 50 mm
2. Liggande spikläkt: 34x70.
3. Stående bottenbräda: Grovsågad gran, 198x22, Spik: Rostfri 55x2,8 mm, 1 spik c/c 600 mm
4. Stående lockläkt: Grovsågad gran, 45x45 och 45x70, Spik: Rostfri 100x3.4 mm, 1 spik c/c 600 mm
Låter det vettigt?
Sen en annan fundering är luftning. Jag kan kanske få 20 mm mellan varje bottenbräda. Frågan är ju om det är nog? Eller ska jag lägga en 9 mm plywood-distans så att spikläkten kommer ut lite från västkustskivan?
2. Jag skulle gå upp i dimension på spikläkten 2*3" gärna fasad på ovansidan för ev inträngande fukt.
4. Om du byter till en sågad 1*3" och slår fast den med en 4" spik tror jag du får ett tillräckligt "grovt" utseende på fasaden.
4. Om du byter till en sågad 1*3" och slår fast den med en 4" spik tror jag du får ett tillräckligt "grovt" utseende på fasaden.
För att göra trådskaparen lite extra osäker gällande val av panel - vi byggde för ca 5år sedan, de brädor som är sågade och behandlad med järnvitriol är nästan alla betydligt mer grön än grå. Alla de hyvlade brädorna jag använde mig av är däremot jämngrå och inte fyra nyanser av gröngrå. Jag skulle rekommendera att du köper några brädor av vardera, behandlar och därefter väljer. Men med det sagt har jag absolut sett väldigt fina järnvitriolfasader med sågade brädor. Ofta äldre sådana.Jonatan79 skrev:
Jag rek tjärvitriol före järnvitriol, bättre skydd och grånar snabbare.S Sillis skrev:För att göra trådskaparen lite extra osäker gällande val av panel - vi byggde för ca 5år sedan, de brädor som är sågade och behandlad med järnvitriol är nästan alla betydligt mer grön än grå. Alla de hyvlade brädorna jag använde mig av är däremot jämngrå och inte fyra nyanser av gröngrå. Jag skulle rekommendera att du köper några brädor av vardera, behandlar och därefter väljer. Men med det sagt har jag absolut sett väldigt fina järnvitriolfasader med sågade brädor. Ofta äldre sådana.
Bottenbrädorna blir 75 mm spik. Det är spikat 😉
Angående lockläkten:
Lockläkt: 45 mm + Bottenbräda 22 mm + Spikläkt 45 mm = 112 mm. Med 100 mm spik går spiken nästan igenom spikläkten. med 120 mm sticker spiken ut 8 mm på baksidan av spikläkten. Det är ju bara utanpåliggande isolering där bak så det gör kanske inget om dom går igenom lite?
Angående lockläkten:
Lockläkt: 45 mm + Bottenbräda 22 mm + Spikläkt 45 mm = 112 mm. Med 100 mm spik går spiken nästan igenom spikläkten. med 120 mm sticker spiken ut 8 mm på baksidan av spikläkten. Det är ju bara utanpåliggande isolering där bak så det gör kanske inget om dom går igenom lite?