Det är ju inte vad du anser vara en byggnad och inte ..som sätter spelreglerna utan gällande lagstiftning , regler och rättsfall.M Michael_w skrev:
kommunen har ju redan i lovet godkänt det som en mur med bygglov och bygglovsfritt trädäck med räcke.
Och dessa 4.5 M det ständigt återkommer till gäller ju inte som att man har nåt veto att godkänna eller inte..
Kommunen kan alltid besluta om du inte vill ge medgivande så kan kommunen iaf bestämma att man får bygga närmare.så 4.5 M är ju inte till nån hjälp här. Och dessutom gäller det inte för trädäck utan för byggnader.
Även om det går att krypa runt under altanen bland tvärstag och stolpar så är det knappast en byggnad i lagens mening.. skulle varenda trädäck som folk knuffar in gräsklipparen under räknas som en byggnad för att det går att krypa runt där under faller lite på sin egen orimlighet.. Att det går att vistas där betyder inte att det är syftet
Det du med lite tur kan orsaka är att tvinga grannen att fylla upp lite mer under sin altan med tex lecakulor eller hasopor eller annat valfritt material.
Om överprövande instanser skulle bedöma att hela rasket är en byggnad/tillbyggnad bör det nuvarande lovet hävas, och förmodligen skickas tillbaka till nämnden för en ny bedömning. Då kan det antingen vara en bygglovsbefriad altan (om den är 3,6 m från huset, max 1,8 m hög och allt sånt) som de får bygga i strid med detaljplan om du ger ditt godkännande, eller så krävs bygglov. Och då, eftersom den är närmare tomtgräns än 4,5 m, så måste grannarna (du) höras. Sedan kanske dina protester inte leder någonstans och lovet beviljas ändå. Men då har det gått rätt till.M Michael_w skrev:
Det vet TS mycket väl, frågan gällde OM det visar sig vara en byggnad.P polaris78 skrev:
Förslag till överklagande:
Detaljplanen är från 1966 och enligt boverket ska tolkning göras utifrån den lagstiftning som gällde när planen togs fram. Inget grannhörande har gjorts och enligt Byggnadsstadga, SFS 1959:612 5 kap § 39 får en byggnad ej läggas närmare än 4,5 meter från tomtgränsen, Byggnadsnämnden kan göra undantag från bestämmelserna, om det ske utan men för granne och angränsandes tomts ägare ska höras när åtgärder inom 4,5 meter från tomtgränsen görs.
I MÖD 2015-P 8356-14 fann man att en liknande konstruktion som hos XXX 14 i form av altandäck med tillhörande utrymme under och med väggar skulle räknas som en byggnad. Från domen:
” Eftersom altangolvet är beträdbart, konstruerat för att människor ska kunna vistas på det, innebär det att altangolvet i detta fall även kan anses utgöra tak för det underliggande utrymmet”.
Vidare menar MÖD 2015-P 8356-14:
”Det sista ledet i definitionen för en byggnad, att konstruktionen ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, förutsätter inte att utrymmet är mätvärt enligt Svensk Standards definition av bruttoarea. Det står dock klart, utifrån de måttuppgifter som lämnats och av de foton som framgår av protokollet vid markoch miljödomstolens syn, att ett betydande utrymme där människor kan uppehålla sig har skapats under det tak som altangolvet utgör för underliggande mark. Mark- och miljööverdomstolen finner att genom höjden under altanen är konstruktionen sådan att människor kan uppehålla sig där och att den därmed får anses vara avsedd för detta.”
Jag menar att konstruktionen på XXX14 är mycket lik den i MÖD 2015-P 8356-14 då det finns ett utrymme under altanen. Eftersom byggnaden ligger närmare än 4,5 meter från tomtgränsen ska ett grannhörande göras vilket ej har skett och jag ger heller inte mitt medgivande till bygget.
Utöver det så är muren med altan för mig en betydande olägenhet och mycket besvärande då det ger insyn rakt in i vardagsrummet/sovrummet på husets övervåning där det tidigare inte funnits någon insyn alls mot XXX 14. Muren och altan är placerad i direkt anslutning till min tomtgräns. Mitt hus, hädanefter kallad XXX 15, och motpartens hus, XXX 14, är byggda i en sluttning men trots att XXX 15 nivåmässigt ligger högre upp i sluttningen än XXX 14 så når en normallång person med råge upp till andra våningen på XXX 15 när man står på altangolvet, och detta med bara cirka 5 meters avstånd mellan fönster på XXX 15 och altanen på XXX 14 då den är byggd precis längst tomtgränsen. Följden har blivit att det känns obekvämt att vistas i sitt eget hem med grannarna så tätt inpå. Detta strider mot 2 kap. 9 § plan- och bygglagen, se Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2016:37 där MÖD fann att nyttjandet av en terass medförde en påtaglig känsla av insyn och därför fann Mark- och miljööverdomstolen att nyttjandet av terassen utgorde en sådan betydande olägenhet för klagandena att bygglov inte kunde beviljas. MÖD beslutade därmed att nämndens beslut skulle upphävas och bygglovsansökan avslås.
Jag anser även att muren utgör ett dominerande intryck i miljön. XXX Kommun Dnr: BYGG.XXXX / Bnr: XXX ”Gällande utformning så anses stödmuren vara utformad på ett sådant sätt som uppfyller kraven för en god helhetsverkan. Murens är byggd i anslutning till en liten bergsknalle och i och med att området är kuperat och har en blandad bebyggelse, så anses åtgärden smälta in. Muren har i sin utformning anpassas till bergsknallen och altanen är i form av ett trädäck som är placerad på mark och omsluts av ett transparent glasräcke, och anses ej vara en bygglovspliktig åtgärd.” Jag menar tvärtom att muren inte uppfyller kraven för en god helhetsverkan utan medför ett mycket dominerande intryck i sin omgivning, se Mark- och miljööverdomstolen, 2014-P 3438 där MÖD fann att en konstruktion vars höjd från marken varierade mellan 1,85 – 2,22 meter konstaterades med sin längd och höjd utgöra ett dominerande intryck i miljön. Muren på XXX 14 är på sitt högsta ställe 3,5 meter över marknivå och 13,4 meter lång enligt ritningen. Räckets höjd är 110 cm. Total höjd 4,6 meter över mark. Jag menar att konstruktionen är av betydande storlek och smälter inte in i omgivningen. Bland annat pga konstruktionens stora volym men även då muren byggts nära bostadshusen på både XXX 14 och 15 och sträcker sig höjdmässigt högt upp längst fasaderna, ovan golvnivå. Vidare stämmer inte det i efterhand givna bygglovets utlåtande om att altanen är placerad på mark. Detta då altanen byggdes först och vilar på samma höga stolpar som 2017 när altanen anmäldes för olovlig byggnation, och inte på den påstådda förhöjda marknivån, samt att innanmätet är ihåligt. Enligt XXX Kommun Dnr: TILLSYN.2017.XXX så har altanen tagits bort, därefter har muren byggts upp med en tillkommen altan ovanpå muren, ”Efter kommunicering med fastighetsägaren gällande altanen på platsen så togs denna ned och man valde att färdigställa det givna lovet. Dock med en tillkommen altan ovanpå muren”. Detta stämmer ej då altanen aldrig har tagits bort utan muren har byggts under altanen som en efterkonstruktion.
Feedback? Den röda texten i inledningen kanske är överflödig/inte stämmer? Jag vet inte om man ska referera till PBL eller den gamla lagen.
Detaljplanen är från 1966 och enligt boverket ska tolkning göras utifrån den lagstiftning som gällde när planen togs fram. Inget grannhörande har gjorts och enligt Byggnadsstadga, SFS 1959:612 5 kap § 39 får en byggnad ej läggas närmare än 4,5 meter från tomtgränsen, Byggnadsnämnden kan göra undantag från bestämmelserna, om det ske utan men för granne och angränsandes tomts ägare ska höras när åtgärder inom 4,5 meter från tomtgränsen görs.
I MÖD 2015-P 8356-14 fann man att en liknande konstruktion som hos XXX 14 i form av altandäck med tillhörande utrymme under och med väggar skulle räknas som en byggnad. Från domen:
” Eftersom altangolvet är beträdbart, konstruerat för att människor ska kunna vistas på det, innebär det att altangolvet i detta fall även kan anses utgöra tak för det underliggande utrymmet”.
Vidare menar MÖD 2015-P 8356-14:
”Det sista ledet i definitionen för en byggnad, att konstruktionen ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, förutsätter inte att utrymmet är mätvärt enligt Svensk Standards definition av bruttoarea. Det står dock klart, utifrån de måttuppgifter som lämnats och av de foton som framgår av protokollet vid markoch miljödomstolens syn, att ett betydande utrymme där människor kan uppehålla sig har skapats under det tak som altangolvet utgör för underliggande mark. Mark- och miljööverdomstolen finner att genom höjden under altanen är konstruktionen sådan att människor kan uppehålla sig där och att den därmed får anses vara avsedd för detta.”
Jag menar att konstruktionen på XXX14 är mycket lik den i MÖD 2015-P 8356-14 då det finns ett utrymme under altanen. Eftersom byggnaden ligger närmare än 4,5 meter från tomtgränsen ska ett grannhörande göras vilket ej har skett och jag ger heller inte mitt medgivande till bygget.
Utöver det så är muren med altan för mig en betydande olägenhet och mycket besvärande då det ger insyn rakt in i vardagsrummet/sovrummet på husets övervåning där det tidigare inte funnits någon insyn alls mot XXX 14. Muren och altan är placerad i direkt anslutning till min tomtgräns. Mitt hus, hädanefter kallad XXX 15, och motpartens hus, XXX 14, är byggda i en sluttning men trots att XXX 15 nivåmässigt ligger högre upp i sluttningen än XXX 14 så når en normallång person med råge upp till andra våningen på XXX 15 när man står på altangolvet, och detta med bara cirka 5 meters avstånd mellan fönster på XXX 15 och altanen på XXX 14 då den är byggd precis längst tomtgränsen. Följden har blivit att det känns obekvämt att vistas i sitt eget hem med grannarna så tätt inpå. Detta strider mot 2 kap. 9 § plan- och bygglagen, se Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2016:37 där MÖD fann att nyttjandet av en terass medförde en påtaglig känsla av insyn och därför fann Mark- och miljööverdomstolen att nyttjandet av terassen utgorde en sådan betydande olägenhet för klagandena att bygglov inte kunde beviljas. MÖD beslutade därmed att nämndens beslut skulle upphävas och bygglovsansökan avslås.
Jag anser även att muren utgör ett dominerande intryck i miljön. XXX Kommun Dnr: BYGG.XXXX / Bnr: XXX ”Gällande utformning så anses stödmuren vara utformad på ett sådant sätt som uppfyller kraven för en god helhetsverkan. Murens är byggd i anslutning till en liten bergsknalle och i och med att området är kuperat och har en blandad bebyggelse, så anses åtgärden smälta in. Muren har i sin utformning anpassas till bergsknallen och altanen är i form av ett trädäck som är placerad på mark och omsluts av ett transparent glasräcke, och anses ej vara en bygglovspliktig åtgärd.” Jag menar tvärtom att muren inte uppfyller kraven för en god helhetsverkan utan medför ett mycket dominerande intryck i sin omgivning, se Mark- och miljööverdomstolen, 2014-P 3438 där MÖD fann att en konstruktion vars höjd från marken varierade mellan 1,85 – 2,22 meter konstaterades med sin längd och höjd utgöra ett dominerande intryck i miljön. Muren på XXX 14 är på sitt högsta ställe 3,5 meter över marknivå och 13,4 meter lång enligt ritningen. Räckets höjd är 110 cm. Total höjd 4,6 meter över mark. Jag menar att konstruktionen är av betydande storlek och smälter inte in i omgivningen. Bland annat pga konstruktionens stora volym men även då muren byggts nära bostadshusen på både XXX 14 och 15 och sträcker sig höjdmässigt högt upp längst fasaderna, ovan golvnivå. Vidare stämmer inte det i efterhand givna bygglovets utlåtande om att altanen är placerad på mark. Detta då altanen byggdes först och vilar på samma höga stolpar som 2017 när altanen anmäldes för olovlig byggnation, och inte på den påstådda förhöjda marknivån, samt att innanmätet är ihåligt. Enligt XXX Kommun Dnr: TILLSYN.2017.XXX så har altanen tagits bort, därefter har muren byggts upp med en tillkommen altan ovanpå muren, ”Efter kommunicering med fastighetsägaren gällande altanen på platsen så togs denna ned och man valde att färdigställa det givna lovet. Dock med en tillkommen altan ovanpå muren”. Detta stämmer ej då altanen aldrig har tagits bort utan muren har byggts under altanen som en efterkonstruktion.
Feedback? Den röda texten i inledningen kanske är överflödig/inte stämmer? Jag vet inte om man ska referera till PBL eller den gamla lagen.
Redigerat:
Att fylla med Leca kan ju vara ett bra alternativ när konstruktionen förmodligen inte skulle tåla att man fyller med jord. Dyrt eller? Det finns ett kul fall angående det också, MEN det är enligt ÄPBL och därför tveksamt om det kan tillämpas:F freddan83 skrev:
I det andra rättsfallet prövades om en del av en altan var en bygglovspliktig tillbyggnad. Den del av altanen som prövades hade en yta på cirka 21 m2 och hade en högsta höjd av 1,8 meter ovanför ursprunglig marknivå. Efter att befintliga marknivåer hade ändrats var altanen belägen på en högsta höjd av 1,4 meter över marken. Utrymmet under altanen hade en fasad med liggande brädor och en 1,5 meter bred öppning för att husets källare skulle kunna nås. Altanen var försedd med ett lägre räcke, men hade varken väggar eller tak ovanför golvet. Domstolen bedömde att den gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Enligt förarbeten och rättspraxis måste dock altanen innebära en volymökning för att den ska vara en tillbyggnad. Eftersom altanen var belägen cirka 1,8 meter ovanför ursprunglig marknivå och att utrymmet under altanen hade klätts in med brädor bedömde domstolen att ett slutet utrymme hade skapats under altangolvet. Att marknivån i utrymmet under altanen hade fyllts upp med jordmassor hade ingen betydelse. Altanen var därmed en bygglovspliktig tillbyggnad. (RÅ 2009 ref. 67 II)
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/tillbyggnad/
Just när det gäller avstånd till tomtgräns får man nog hänvisa till gamla lagen ja. Man får se den paragrafen som en del av detaljplanen.M Michael_w skrev:
Min enda invändning är att terrass stavas med två R.
Sedan kan det vara värt att hänvisa till texten i tillsynsärendet om att lov i efterhand inte har bedömts möjligt vid det tillfället, p.g.a. planstridigt utgångsläge.
Det är ju en väldigt osannolik vinkling då man om man läser rättsfall så är det ofta mycket högre och mer användbara utrymmen som i enstaka fall blivit byggnad och ingen av dom jag har läst har en godkänd mur som är tydligt tänkt för att höja marknivån vilket ju borde minska chansen att det på nåt vis tolkas som användbart utrymme. Då syftet med muren är att höja marknivån.P Patmark skrev:
Och även om man nu skulle göra den osannolika tolkningen att det är en byggnad så betyder inte det att chansen ökar att få bort den..
4.5 M är ju inte att allt måste få godkännande av grannen utan det bottnar ju i brandkrav från början och kommunen kan ge bygglov till en byggnad utan att grannen gillar det eller har godkänt det. Det underlättar att grannen godkänner men det kan tvingas mot grannens vilja.
Så skulle man nu komma på att det är en byggnad bakom stenmuren så lär inte brandrisken öka av det och den står redan där och tvingad rivning lär knappast ske.. och trådskaparen har ju en liknande sak på sin sida även om den är en aning lägre..
Problemen med insyn beror ju inte bara på den nybyggda altanen och muren utan även på nivåskillnader och knasiga husplaceringar sen området byggdes. Grannen hade ju kunnat sitta och fika i samma höjd som nuvarande trädäck om än några meter längre bort även innan altan och mur blev byggda då marknivån och altanen verkar starta i marknivå närmare grannen.. att vara på sin tomt är inget brott och att ts räknat med att inget byggs på berghällen är inte samma sak som att man har rätt att det alltid ska förbli så. Saker kan ändras på mark man inte äger , även om det kan innebära nackdelar..
Fixa ett eget insyns skydd så är problemet löst
Därför borde Ts lösa sitt insynsproblem på sin egen tomt med lämplig bygglovsfri åtgärd.
Kap 9 Pbl
30 § Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser
Enligt Ts har man godkänt bygglovet och hänvisat till Kap 9 §30.
Min gissning är att muren inte följer detaljplanen. Men att man bedömt att det är ok att ge bygglov för muren. Kommunen har gjort en bedömning:
”Då åtgärden är färdigställd innebär ansökan en prövning i efterhand. Gällande utformning så anses stödmuren vara utformad på ett sådant sätt som uppfyller kraven för en god helhetsverkan. Murens är byggd i anslutning till en liten bergsknalle och i och med att området är kuperat och har en blandad bebyggelse, så anses åtgärden smälta in. Muren har i sin utformning anpassas till bergsknallen och altanen är i form av ett trädäck som är placerad på mark och omsluts av ett transparent glasräcke, och anses ej vara en bygglovspliktig åtgärd.”
”Av 2 kap 9 § PBL följer att byggnadsverk ska placeras och utformas så att den avsedda användningen inte innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller på annat sätt medför betydande olägenheter för omgivningen. Muren anses ej innebära någon betydande olägenhet av kvalificerat slag. Vad som innefattas i begreppet betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap 9 § PBL får avgöras från fall till fall med hänsyn till bebyggelseområdets karaktär och förhållanderna på orten.”
Jag tror däremot kommunen gjort bort sig när det gäller grannehörande. Kanske beror misstaget på att man redan hört grannar till det gamla bygglovet om muren. Men när man nu beviljade ett nytt ska också grannar höras på nytt.
” Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut”.
Att höra grannar innebär inte att bygglovet inte kan beviljas bara för att grannar är emot en åtgärd.
Altanen: Jag tror att altanen idag skulle räknas som en bygglovspliktig altan om en domstol granskade bygget. Runt 1,5 m från mark till altangolv så behövs inget bygglov. Jag skriver runt 1,5 m då domarna skiljer sig åt en del. Det man kan se på domarna är att fristående altaner verkar kunna byggas något högre utan bygglov än altaner som byggs ihop med huset, för att räknas som marknära. (Runt 1,20-1,30) för altaner som byggs ihop med huset.
Ändring av marknivå. Grannen har kryssat i ”ändring av marknivå”.
Normalt skall detta redovisas genom att man anger nuvarande marknivå och tilltänkt ny marknivå.
Jag lade igår i tråden upp en länk till en folder som många olika kommuner använder när det gäller murar och mark.
Det jag sett hittills av det som Ts lagt upp finns bara en redogörelse av höjder när det gäller muren.
Skulle det visa sig att det verkligen inte finns något godkänd ritning när det gäller ändring av marknivån så har troligen grannen inte heller något lov att ändra marknivån.
Jag har inte sett att Ts lagt upp något marklov i tråden.
30 § Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser
Enligt Ts har man godkänt bygglovet och hänvisat till Kap 9 §30.
Min gissning är att muren inte följer detaljplanen. Men att man bedömt att det är ok att ge bygglov för muren. Kommunen har gjort en bedömning:
”Då åtgärden är färdigställd innebär ansökan en prövning i efterhand. Gällande utformning så anses stödmuren vara utformad på ett sådant sätt som uppfyller kraven för en god helhetsverkan. Murens är byggd i anslutning till en liten bergsknalle och i och med att området är kuperat och har en blandad bebyggelse, så anses åtgärden smälta in. Muren har i sin utformning anpassas till bergsknallen och altanen är i form av ett trädäck som är placerad på mark och omsluts av ett transparent glasräcke, och anses ej vara en bygglovspliktig åtgärd.”
”Av 2 kap 9 § PBL följer att byggnadsverk ska placeras och utformas så att den avsedda användningen inte innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller på annat sätt medför betydande olägenheter för omgivningen. Muren anses ej innebära någon betydande olägenhet av kvalificerat slag. Vad som innefattas i begreppet betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap 9 § PBL får avgöras från fall till fall med hänsyn till bebyggelseområdets karaktär och förhållanderna på orten.”
Jag tror däremot kommunen gjort bort sig när det gäller grannehörande. Kanske beror misstaget på att man redan hört grannar till det gamla bygglovet om muren. Men när man nu beviljade ett nytt ska också grannar höras på nytt.
” Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut”.
Att höra grannar innebär inte att bygglovet inte kan beviljas bara för att grannar är emot en åtgärd.
Altanen: Jag tror att altanen idag skulle räknas som en bygglovspliktig altan om en domstol granskade bygget. Runt 1,5 m från mark till altangolv så behövs inget bygglov. Jag skriver runt 1,5 m då domarna skiljer sig åt en del. Det man kan se på domarna är att fristående altaner verkar kunna byggas något högre utan bygglov än altaner som byggs ihop med huset, för att räknas som marknära. (Runt 1,20-1,30) för altaner som byggs ihop med huset.
Ändring av marknivå. Grannen har kryssat i ”ändring av marknivå”.
Normalt skall detta redovisas genom att man anger nuvarande marknivå och tilltänkt ny marknivå.
Jag lade igår i tråden upp en länk till en folder som många olika kommuner använder när det gäller murar och mark.
Det jag sett hittills av det som Ts lagt upp finns bara en redogörelse av höjder när det gäller muren.
Skulle det visa sig att det verkligen inte finns något godkänd ritning när det gäller ändring av marknivån så har troligen grannen inte heller något lov att ändra marknivån.
Jag har inte sett att Ts lagt upp något marklov i tråden.
Ja, det är helt naturligt, men också irrelevant. Jag tvivlar starkt på att TS har något för att ta upp murens estetik i ett överklagande. Det kan snarare vara kontraproduktivt.Nissens skrev:
Jo. Jag hade missuppfattat situationen.Krille-72 skrev: