En annan granne längre ner på gatan fick inte göra en liten utbyggnad(som inte stör någon alls) pga att den avvek från detaljplanen. De hade grannarnas medgivande i förväg men det vart ändå tvärstopp. Det är väl något som borde tyda på att de är rätt så restiktiva? Fast jag gissar på att det finns en hel del godtycke med i bedömningar hos SBK.Lane skrev:
Eftersom du verkar bo i Stockholms kommun har du ju tillgång till alla Detaljplaner på webben. Bara att ta fram den som gäller i det specifika fallet. Vad står i detaljplanen om yta, höjd m.m? Ibland står det även specifikt varför delar av marken är prickad eller kryssad.
Det är dels intressant vad som står specifikt i detaljplanen, och vad som inte står (eftersom det finns en särskild praxis kring det som inte är uttryckligen reglerat i en specifik DP.
Det är dels intressant vad som står specifikt i detaljplanen, och vad som inte står (eftersom det finns en särskild praxis kring det som inte är uttryckligen reglerat i en specifik DP.
Det beror nog en hel del på omständigheterna i övrigt. Generellt är detaljplaner just till för att sätta riktlinjer för vad man kan förvänta sig i ett område och om ett bygge följer detaljplanen har nog grannar svårt att komma någon vart med liknande resonemang. Men för ett område utanför detaljplan bör det vara en helt annan sak och där bör faktorer som utsikt, värdeminskning etc kunna ha betydelse.noone70 skrev:
I ett detaljplanerat område bör ett bygge som ej följer detaljplanen kunna påverkas av om det är en betydande olägenhet för omgivningen eller ej.
Det jag motsätter mig är att många uttrycker rent generellt att utsikt inte tas hänsyn till i bygglagstiftningen.
Har redag gjort det och det finns inte mycket hjälp att få tyvärr. Handläggaren verkade inte ha mycket koll heller förutom att han vet att marken är Kryssad/prickadtimmelstad skrev:
På pappret håller de sig inom yta, höjd mm. Det som ställer till det för dem är prick/kryssmarken.
Dock ger markförhållanden förhållandena mycket utrymme för godtycke/tolkningar när det gäller höjden på fastigheten.
En fd granne till mig ville bli kompenserad över att mitt hus hade förstört omr....jag bad henne kontakta kommunen eftersom det var dom som gav bygglov......när dom svarade att priserna i omr troligen skulle öka ville hon och ytterligare en granne att jag skulle betala mellanskillanden pga av högre taxeringsvärde......
Om man utgår i från att grannen som köpte huset med utsikt gjorde sitt jobb innan han köpte huset och kollade upp allt, bla hurvida detaljplanen såg ut. Om det då är kryssmark där hans utsikt är så måste väl han kunna lita på att detaljplanen följs i framtiden?injonil skrev:
Då skulle jag fokusera på just överträdelsen av den prickade eller kryssade (vilket är det??) marken samt markförhållandena med hänvisning till boverkets riktlinjer och maxhöjden, samt hänvisa till att inga andra undantag från detaljplanen har getts med hänvisning till den prickade eller kryssade (VILKET ÄR DET??) sen den trädde i kraft.noone70 skrev:
Det är även fullt möjligt att begära ut alla bygglovsansökning för detaljplanen, de är offentliga handlingar allihopa. Om du orkar alltså...
Ja du det undrar jag med, håller på att jaga handläggaren för att få reda på vilken...timmelstad skrev:
På kartan (ritad med cad)vi har fått med bygglovsansökan finns det både en prick vid vägen och mot vår tomtgräns finns det ett kryss. På kartan (orginal sedan 1940tal) som finns på SBKs hemsida är det prickat längs vägen.
Kan det både vara prickad och kryssmark?
Klart jag orkar
Är som en liten envis terrier när det kommer till sånt här Går det att få ut bara avvikelserna eller får man ut ALLT??
Kartan på SBK:s hemsida skulle jag lita på.
Den kopia du fått hem med ansökan är rimligtvis en kopia av de ansökningshandlingar som din granne skickat in till SBK själva, det är så det brukar vara. Om det är något på de handlingarna som inte stämmer överens med
a) verkligheten eller
b) gällande detaljplan
..så ska du naturligtvis påtala även detta, för säkerhets skull.
Prickmark betyder att ingen bygglovspliktig (dvs större än friggebod) bebyggelse får uppföras. Kryssmark innebär endast komplementbyggnad (garage, carport, förråd, gästhus osv) får uppföras inom reglerna för komplementbyggnad i detaljplanen.
Jag förstår nog inte vad du menar med "avvikelser" riktigt, men det går att begära ut alla bygglovsansökningar som gjorts sen detaljplanen togs i bruk. Vilka som gällt vad är rimligen svårt att säga i förväg. Det är det som skulle vara poängen med att begära ut alla (kan ju vara en del med åren..) sen gällande detaljplan togs i bruk för att kunna påvisa något slags mönster.
Å andra sidan har ju förutsättningarna ändrats i och med nya PBL, så det kanske inte är nödvändigt att gå jättelångt tillbaka i tiden. Säg en tio år till att börja med, för att se om man kan hitta någon "trend" eller röd tråd i SBKs agerande gällande byggnation på prickmark osv.
Den kopia du fått hem med ansökan är rimligtvis en kopia av de ansökningshandlingar som din granne skickat in till SBK själva, det är så det brukar vara. Om det är något på de handlingarna som inte stämmer överens med
a) verkligheten eller
b) gällande detaljplan
..så ska du naturligtvis påtala även detta, för säkerhets skull.
Prickmark betyder att ingen bygglovspliktig (dvs större än friggebod) bebyggelse får uppföras. Kryssmark innebär endast komplementbyggnad (garage, carport, förråd, gästhus osv) får uppföras inom reglerna för komplementbyggnad i detaljplanen.
Jag förstår nog inte vad du menar med "avvikelser" riktigt, men det går att begära ut alla bygglovsansökningar som gjorts sen detaljplanen togs i bruk. Vilka som gällt vad är rimligen svårt att säga i förväg. Det är det som skulle vara poängen med att begära ut alla (kan ju vara en del med åren..) sen gällande detaljplan togs i bruk för att kunna påvisa något slags mönster.
Å andra sidan har ju förutsättningarna ändrats i och med nya PBL, så det kanske inte är nödvändigt att gå jättelångt tillbaka i tiden. Säg en tio år till att börja med, för att se om man kan hitta någon "trend" eller röd tråd i SBKs agerande gällande byggnation på prickmark osv.
Fick nu tag i en på SBK som kunde svara på lite frågor och det verkar som du har rätt i det att de var kopia av de som kommit in med ansökningshandlingarna. Varför de(arkitekten) har valt att sätta dit ett kryss kan man ju fråga sig, kryss är ju något som används för att markera just kryssmark?timmelstad skrev:
Med avvikelser menar jag mindre/liten avvikelse från detaljplanen som SBK kan ge bygglov för.
Tyvärr går det inte att få ut allt material rakt av utan man får sätta sig att gå igenom allt fastighet för fastighet...
Men handlade det inte om att bygga på en våning? Då är ju redan prickmarken bebyggd och grannen håller sig inom sin byggnadsarea. Då återstår ju om det finns höjder eller våningsantal som är specificerade i DP. Eller har jag förstått fel? Ska de bygga ut också?
Ang prickmark står det såhär i vägledningen om mindre avvikelse: Placering av en byggnad någon meter in på så kallad punktprickad mark kan ibland men inte med automatik bedömas som liten.
Det du bör kolla upp tycker jag är dels "övergångsbestämmelse för planstridiga åtgärder samt åtgärder i strid med tomtindelning som tillkommit före 1987 års PBL." Det verkar som de automatiskt fått någon slags liten avvikelse status enligt 1987-år lag:
18a § Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen (1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomtindelningen vilka är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.
Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen. .
Verkar ju som det är det din granne fått, avvikelse i efterhand. Isåfall gäller ju :[h=2]Tidigare beviljade avvikelser
Om fastigheten och/eller byggnadsverket avviker från planen, men avvikelsen har godtagits tidigare vid prövning enligt gällande PBL eller äldre bestämmelser eller fastighetsbildningslagen, ska en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits. Bara om åtgärderna sammantagna innebär liten avvikelse från planen och är förenliga med planens syfte kan bygglov medgesPlan- och bygglag (2010:900) 9:31b 31b §
Om avvikande åtgärder tidigare har godtagits enligt första stycket eller 30 § första stycket 1 b, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. . Den samlade bedömningen som ska göras kan alltså innebära att den sökta åtgärden kan komma att avslås på grund av tidigare avvikande åtgärder.[/h]Det sista verkar ju om jag läser rätt innebära att man redan förbrukat sin rätt att bryta mot detaljplanen trots att man byggde innan. Men nu är jag helt ute på tassemarker...
Ang prickmark står det såhär i vägledningen om mindre avvikelse: Placering av en byggnad någon meter in på så kallad punktprickad mark kan ibland men inte med automatik bedömas som liten.
Det du bör kolla upp tycker jag är dels "övergångsbestämmelse för planstridiga åtgärder samt åtgärder i strid med tomtindelning som tillkommit före 1987 års PBL." Det verkar som de automatiskt fått någon slags liten avvikelse status enligt 1987-år lag:
18a § Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen (1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomtindelningen vilka är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.
Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen. .
Verkar ju som det är det din granne fått, avvikelse i efterhand. Isåfall gäller ju :[h=2]Tidigare beviljade avvikelser
Om fastigheten och/eller byggnadsverket avviker från planen, men avvikelsen har godtagits tidigare vid prövning enligt gällande PBL eller äldre bestämmelser eller fastighetsbildningslagen, ska en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits. Bara om åtgärderna sammantagna innebär liten avvikelse från planen och är förenliga med planens syfte kan bygglov medgesPlan- och bygglag (2010:900) 9:31b 31b §
Om avvikande åtgärder tidigare har godtagits enligt första stycket eller 30 § första stycket 1 b, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. . Den samlade bedömningen som ska göras kan alltså innebära att den sökta åtgärden kan komma att avslås på grund av tidigare avvikande åtgärder.[/h]Det sista verkar ju om jag läser rätt innebära att man redan förbrukat sin rätt att bryta mot detaljplanen trots att man byggde innan. Men nu är jag helt ute på tassemarker...
Om jag förstod det hela rätt, så skulle utbyggnaden ta i anspråk ytterligare prickmark. Men det är bara hur jag uppfattade det hela.Lane skrev: