Boken om lov, tillsyn och kontroll
Boverket Allmänna råd 1995:3 ändrad genom 2004:2 www.boverket.se
Kap 3.2 Hörande av grannar m.fl. (sid 32)
Det finns anledning att betona vikten av att reglerna om
grannars hörande iakttas. Underlåtenhet att höra granne,
när så krävs, leder regelmässigt till att det kommunala
beslutet undanröjs.
Det är ingenting som hindrar att sökanden inhämtar
yttrande från grannar och andra sakägare redan innan
ansökan görs och bifogar yttrandena till ansökningen.
Ansvaret för att grannar hörs och ges tillfredsställande
information är dock byggnadsnämndens.
Boverket Allmänna råd 1995:3 ändrad genom 2004:2 www.boverket.se
Kap 3.2 Hörande av grannar m.fl. (sid 32)
Det finns anledning att betona vikten av att reglerna om
grannars hörande iakttas. Underlåtenhet att höra granne,
när så krävs, leder regelmässigt till att det kommunala
beslutet undanröjs.
Det är ingenting som hindrar att sökanden inhämtar
yttrande från grannar och andra sakägare redan innan
ansökan görs och bifogar yttrandena till ansökningen.
Ansvaret för att grannar hörs och ges tillfredsställande
information är dock byggnadsnämndens.
Som någon skrev tidigare i tråden så ändrades reglerna förra året.
Bla detta diskuteras i denna tråd http://www.byggahus.se/forum/bygglov/166221-de-nya-bygglovsreglerna-granngodkannande.html
sedan finns det omnämnt på boverkets hemsida.
http://www.boverket.se/Kontakta-oss...erka-kommunens-planlaggning-i-mitt-naromrade/
Bla detta diskuteras i denna tråd http://www.byggahus.se/forum/bygglov/166221-de-nya-bygglovsreglerna-granngodkannande.html
sedan finns det omnämnt på boverkets hemsida.
http://www.boverket.se/Kontakta-oss...erka-kommunens-planlaggning-i-mitt-naromrade/
Skakar liv i tråden igen. Sedan i våras då jag startade tråden har det inte hänt så mycket. Vi hade ett snack med grannarna. Vi framförde att vi hade del invändningar mot att de bygger en till våning på deras hus, men att vi var öppna för att föra en dialog för att få fram en lösning som skulle kunna passa både dem och oss.
Öppenbarligen var de inte intresserade av att föra en dialog, för i dag ramlade det in ett brev ang grannehörade från SBK och de har ansökt bygglov för att bygga till ytterligare en hel våning. Dock avviker den från gällande detaljplan. "Avvikelsen innebär tillbyggnaden delvis är placerad på mark som ej får bebyggas", så vi har då möjlighet att yttra oss om detta.
Som jag har förstått så kan SBK i princip köra över oss (om vi väljer att motsätta oss bygglovet) och ge dem ok att köra igång. Är det någon som har koll på hur tungt olika invändingar väger? Markens kraftiga lutning i området? Den ökade insynen som medföljer? Försämrade ljusförhållanden? Redan befintlig tät och hög bebyggelse? Försämrad utsikt (påverkar inte oss, är bara nyfiken). Osv..
Kan man komma med förslag på kompromisser?
Tex att ist för att bygga till en hel våning så bygger de till ett halvplan med takkupor. Det skulle inte ge dem lika mkt mer boarea, men det skulle kunna vara en lösning som vi kan acceptera.
Förresten...Hur kan en tillbyggnad på höjden vara placerad på mark som inte för bebyggas?
Öppenbarligen var de inte intresserade av att föra en dialog, för i dag ramlade det in ett brev ang grannehörade från SBK och de har ansökt bygglov för att bygga till ytterligare en hel våning. Dock avviker den från gällande detaljplan. "Avvikelsen innebär tillbyggnaden delvis är placerad på mark som ej får bebyggas", så vi har då möjlighet att yttra oss om detta.
Som jag har förstått så kan SBK i princip köra över oss (om vi väljer att motsätta oss bygglovet) och ge dem ok att köra igång. Är det någon som har koll på hur tungt olika invändingar väger? Markens kraftiga lutning i området? Den ökade insynen som medföljer? Försämrade ljusförhållanden? Redan befintlig tät och hög bebyggelse? Försämrad utsikt (påverkar inte oss, är bara nyfiken). Osv..
Kan man komma med förslag på kompromisser?
Tex att ist för att bygga till en hel våning så bygger de till ett halvplan med takkupor. Det skulle inte ge dem lika mkt mer boarea, men det skulle kunna vara en lösning som vi kan acceptera.
Förresten...Hur kan en tillbyggnad på höjden vara placerad på mark som inte för bebyggas?
Jag gissar att huset redan delvis är placerat på prickmark.
OM det är så så misstänker jag att era invändningar kommer att väga väldigt lätt. Det finns ju en regel om att de inte får neka bygglov för en avvikelse som redan tidigare godkänts. Dvs om det tidigare godkänts att de fått bygga på förbjuden mark, så får man inte neka dem att bygga ytterligare en våning på den förbjudna marken.
Men var det inte med ritningar från Sbk? så du kan se exakt hur planerna ser ut, och var "överträdelsen" ligger?
Annars bör du dels kontakta satdsbyggnadskontoret för att höra efter, dels kan det ge utdelning att du själv kontrollerar att ritningarna håller sig inom detaljplanen i övrigt.
OM det är så så misstänker jag att era invändningar kommer att väga väldigt lätt. Det finns ju en regel om att de inte får neka bygglov för en avvikelse som redan tidigare godkänts. Dvs om det tidigare godkänts att de fått bygga på förbjuden mark, så får man inte neka dem att bygga ytterligare en våning på den förbjudna marken.
Men var det inte med ritningar från Sbk? så du kan se exakt hur planerna ser ut, och var "överträdelsen" ligger?
Annars bör du dels kontakta satdsbyggnadskontoret för att höra efter, dels kan det ge utdelning att du själv kontrollerar att ritningarna håller sig inom detaljplanen i övrigt.
Huset är byggt innan det fanns en detaljplan och även vårat hus är byggt innan. Så de borde inte kunna ha en tidigare godkänd avvikelse? Ritningarna medföljer men det är inte utmärker vad överträdelsen avser. Huset ligger väldigt nära en av vägarna(typ 2m), det kanske det som de avser?hempularen skrev:
Att det finns annat som bryter mot detalplanen kan vara en möjlig väg. Nu har jag ju (givetvis) inte varit och mätt deras hus, men... iom att marken lutar rätt kraftigt(fallhöjden är 4m på ca 20m) så är deras och vårat hus nästan suteränghus. Så kan det även vara så att deras hus kommer bli för högt (det är definitivt ett gränsfall). Den sida som vetter mot vårt hus kommer definitivt vara högre än vad detaljplanen medger. Det var det som jag först trodde avvikelsen avsedde. Sedan läste jag lite noggrannare och hittade det om förbjuden mark.
Åker SBK ut och kollar upp sånt eller går de bara på ritningarna? Jag har sett orginalritningarna(och de nya som följde med bygglovet) på huset och, när det kommer till markförhållandena och källarplanet, stämmer de inte alls överrens med verkligheten. Enligt dem så är markförhållandena lika runt hela huset.
Tror inte att de åker ut annat än i undantagsfall. Om markförhållandena avviker kraftigt från ritningen så kanske du bör bifoga en bild till ditt yttrande.
Det är möjligt att de lagt prickmark trots att huset redan stod där när planen gjordes.
Vårt hus har ett hörn som bara står ca. 3m från gatan. Men gatan byggdes på 70- talet, huset på 30 talet. Så där har kommunen gjort ett hack i prickningen så att vårt hörn inte står på prickmark.
Men ibland gör kommuner planer som totalt bryter mot bef. bebyggelse. En släkting äger ett mindre flerfamiljshus från 30 talet, som brann ned för några år sedan. Vid återuppbyggnaden fick han betala för en ny detaljplan för sitt hus, efterssom huset var ett 3 vån. hus, men planen (från 60 talet) tillåter bara 2 plans hus. Detta trots att flera kvarter är bebyggda med i stort sett likadana 3 våningshus.
Försäkringsvillkoren stipulerade att bygglovskostnader inte täcks.
Det är möjligt att de lagt prickmark trots att huset redan stod där när planen gjordes.
Vårt hus har ett hörn som bara står ca. 3m från gatan. Men gatan byggdes på 70- talet, huset på 30 talet. Så där har kommunen gjort ett hack i prickningen så att vårt hörn inte står på prickmark.
Men ibland gör kommuner planer som totalt bryter mot bef. bebyggelse. En släkting äger ett mindre flerfamiljshus från 30 talet, som brann ned för några år sedan. Vid återuppbyggnaden fick han betala för en ny detaljplan för sitt hus, efterssom huset var ett 3 vån. hus, men planen (från 60 talet) tillåter bara 2 plans hus. Detta trots att flera kvarter är bebyggda med i stort sett likadana 3 våningshus.
Försäkringsvillkoren stipulerade att bygglovskostnader inte täcks.
Nu har det hänt lite saker:
Jag har lite mer funderingar kring bygglov, handläggaren på SBK är väldigt svår att få ur någon information ur så jag hoppas någon här kan hjälpa.
Vi har lämnat in vår invändning mot deras bygglov.
Enligt kartan som bifogades i brevet så är marken kryssad. Har även för mig att handläggaren sa att de var kryss när jag pratade med honom i telefon, men jag minns inte riktigt.
Så vi har bla hävdat att iom att det är kryssmark så får endast kompleterande byggnader byggas.
Dock hävdar grannarna att marken är prickad och därför har vi mindre att säga till om eftersom prickade delen av tomten är på andra sidan från oss sett.
Har det någon betydelse om marken är prickad eller kryssad?
Vi har även med markförhållandena med och hur det påverkar ljuset på vår tomt, jag har försökt åskådligöra det i Google sketchup. Problemet är bara att jag har rätt begränsade kunskaper i programmet så jag fick inte till markförhållandena korrekt så jag kompenserade genom att göra grannens hus högre för att få propotionerna rätt.
Alltså, höjdförhållandena och hur de påverkar ljuset är korrekt.
Detta har givetvis vår granne påpektat och hävdar att mina simuleringar är felaktiga.
Kan vi komma in med kompleterade uppgifter för att klarlägga detta(Vi har, nu när solen har börjat komma fram även tagit fotografier som visar hur deras hus skuggar vårt hus redan som det är nu för att stöja detta.)?
Grannarna hävdar även att de måste få bygga ut för ha en fungerande boende miljö. Dvs de behöver mer boyta för att kunna bo kvar och att takhöjden på nuvarande övervåning är så låg att en normalvuxen inte kan gå raklång (ren lögn). Vilket man kan tycka att de borde ha tänkt på innan de köpte ett hus på mark som man inte får bygga på (enligt detaljplanen).
De hävdar oxå att alla andra har höga hus (många hus i området är fr före detaljplanen fanns) så då borde de oxå få bygga ett till ett plan till.
Hur mycket väger en sådan argument in i hurvida de får bygglov?
Till sist, vi är 4 av 6 grannar som motsäger sig bygglovet. Det är bara en granne som gett sitt uttryckliga medgivande och en har inte svarat.
Har antalet grannar som motsäger sig ett bygglov någon betydelse?
Jag har lite mer funderingar kring bygglov, handläggaren på SBK är väldigt svår att få ur någon information ur så jag hoppas någon här kan hjälpa.
Vi har lämnat in vår invändning mot deras bygglov.
Enligt kartan som bifogades i brevet så är marken kryssad. Har även för mig att handläggaren sa att de var kryss när jag pratade med honom i telefon, men jag minns inte riktigt.
Så vi har bla hävdat att iom att det är kryssmark så får endast kompleterande byggnader byggas.
Dock hävdar grannarna att marken är prickad och därför har vi mindre att säga till om eftersom prickade delen av tomten är på andra sidan från oss sett.
Har det någon betydelse om marken är prickad eller kryssad?
Vi har även med markförhållandena med och hur det påverkar ljuset på vår tomt, jag har försökt åskådligöra det i Google sketchup. Problemet är bara att jag har rätt begränsade kunskaper i programmet så jag fick inte till markförhållandena korrekt så jag kompenserade genom att göra grannens hus högre för att få propotionerna rätt.
Alltså, höjdförhållandena och hur de påverkar ljuset är korrekt.
Detta har givetvis vår granne påpektat och hävdar att mina simuleringar är felaktiga.
Kan vi komma in med kompleterade uppgifter för att klarlägga detta(Vi har, nu när solen har börjat komma fram även tagit fotografier som visar hur deras hus skuggar vårt hus redan som det är nu för att stöja detta.)?
Grannarna hävdar även att de måste få bygga ut för ha en fungerande boende miljö. Dvs de behöver mer boyta för att kunna bo kvar och att takhöjden på nuvarande övervåning är så låg att en normalvuxen inte kan gå raklång (ren lögn). Vilket man kan tycka att de borde ha tänkt på innan de köpte ett hus på mark som man inte får bygga på (enligt detaljplanen).
De hävdar oxå att alla andra har höga hus (många hus i området är fr före detaljplanen fanns) så då borde de oxå få bygga ett till ett plan till.
Hur mycket väger en sådan argument in i hurvida de får bygglov?
Till sist, vi är 4 av 6 grannar som motsäger sig bygglovet. Det är bara en granne som gett sitt uttryckliga medgivande och en har inte svarat.
Har antalet grannar som motsäger sig ett bygglov någon betydelse?
Att grannar motsätter sig bygglov pga försämrad utsikt och liknade tror jag inte man kommer någonstans med...att bygga på prickad/korsad mark tror jag att kommunen kan göra avsteg från om i vissa fall....
Vet inte om du läst igenom tråden, men i det här fallet är markförhållnadena inte direkt enkla, marken lutar kraftigt så att deras hus, i förhållande till vårt, motsvarar ett hus som är nästan 4 våningar högt om de stått på plan mark. Om det nu är kryssmark så skulle man ju kunna hävda att krysset är där av den anledningen (för det verkar vara lite oklarheter runt om/hur/varför kryssmark/prickad)
Alla grannar har som huvudargument(lite olika varianter) emot bygglovet att det avviker detaljplanen( och det är ingen som hävdar något annat) och att det inte är en mindre/liten avvikelse.
Så jag gissar att kärnfrågan kommer bli: Är det en mindre avvikelse eller inte och hur mycket grannarnas åsikt om det väger.
Alla grannar har som huvudargument(lite olika varianter) emot bygglovet att det avviker detaljplanen( och det är ingen som hävdar något annat) och att det inte är en mindre/liten avvikelse.
Så jag gissar att kärnfrågan kommer bli: Är det en mindre avvikelse eller inte och hur mycket grannarnas åsikt om det väger.
Vi sitter i en process liknande din granne, fast vi stör ingen granne, bara detaljplanen och just den här punkten är svår att greppa tycker vi eftersom SBK säger att det finns inget stöd för detta enligt PBL, men på Boverkets hemsida finns det i vägledningen om liten avvikelse http://www.boverket.se/Vagledningar...g-av-bygglov-inom-detaljplan/Liten-avvikelse/noone70 skrev:
:
En ny avvikande åtgärd ska vid bedömningen av om avvikelsen är liten vägas samman med tidigare sådana åtgärder som godtagits av byggnadsnämnden.
För jag antar att detta är det hen vill få till, en liten avvikelse alltså.
Anledningen att detta finns i deras vägledning tror jag har sitt ursprung i kommunallagen 2§ att alla medlemmar ska behandlas lika om ingen saklig skillnad finns. Och det är här det blir lite klurigt för SBK ska (enligt handläggaren) bedömma bygglovet enligt PBL. Medan byggnadsnämnden som fattar beslutet även måste ta hansyn till kommunallagen, det finns flera fall där SBK sagt nej i sin förhandsbesked (bedömning enligt PBL) men där sökande inte dragit tillbaka sin ansökan och sen fått ett ja i byggnadsnämnden med hänvisning till kommunallagen. Eller tom att kommunfullmäktige ändrat byggnadsnämndens beslut efter att sökande haft ett samtal om kommunallagen med dem. Men det krävs att man är påläst och lite påstridig som sökande. Men iaf är denna likställighetsprincip väldigt stark i Sverige och har i rättsfall dömts att stå över PBL i många ärenden.
[så hoppas nu inte dina grannar läser här].
Såg nu jag läste lite fort; om husen fanns innan detaljplanen och ingen byggt till efteråt, dvs det inte finns dispenser beviljade från detaljplanen av en byggnadsnämnd så är det mycket svårare att hänvisa till att de husen ska vägas in i bedömningen. Då är deras uppförsbacke väldigt mycket brantare skulle jag tro. Vi fick reda på att dispenser beviljade innan 1987 (äldre PBL) redan var "mindre värda" än de efter 87.
För de som inte tror att grannars utsikt etc kan påverka ett bygglov kan det vara bra att känna till dessa delar av Plan och bygglagen kapitel 2:
1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
9 § Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
9 § Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.