Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Absolut inget överflödigt inlägg. Knäckfrågan är "förutsatt att underliggande bjälklag är korrekt dimensionerade". Om golvbjälkarna är rätt dimensionerade så att svikt och styvhet klaras utan skruvlimmad spånskiva ovanpå, så behöver bara de spårade skivorna klara 600 mm spännvidd, vilket inte är så svårt. Det är inte fel att räkna in undergolvet i konstruktionen, men man ska vara medveten om de begränsningar som det leder till.
Då följer jag upp med en fråga till.
Inte meningen att hi-jacka tråden, men kanske kan TS ha nytta av fördjupningsfrågorna.
Denna frågeställning var det jag diskuterade lite granna med teknikern på Roth, men upplevde inte att jag fick något fullgott svar.
Om man behöver skruvlimma spånskivor i sina reglar för att uppnå den dimensionerande hållfastheten, kan man då använda deras så kallade självbärande bjälklagsplåtar?
Dessa är 590mm breda, och lämnar således 10mm på ett CC-60-golv för att skruva i, och det blir oxå maximalt 10mm bred limfog. Tjockleken på plåten är 0,5mm vilket gör att man inte kan få en limfog med full press utan det blir mer av en fyllande limfog, även om delar av dessa 0,5mm säkert pressas samman när man skruvar.
Skulle ett sådant system uppfylla kraven för att golvspånskivan skall samverka med bjälkarna på sådant sätt som det dimensionerats i TS fall?
I mitt eget fall är golvspånet inte limmat alls, och skruvat för glest, så vi har problem med knarr. Jag är ute efter en lösning som garanterar knarrfrihet i samband med att jag rätar upp golvet bedömer att limfogen är kritisk för detta.
Här är länk till produkten:
https://rothboken.se/boken/technical-data-details/?app=484&tx_roth_pi1[technicalUid]=179&cHash=66fd4585de075817d1113f5a43244e15
Inte meningen att hi-jacka tråden, men kanske kan TS ha nytta av fördjupningsfrågorna.
Denna frågeställning var det jag diskuterade lite granna med teknikern på Roth, men upplevde inte att jag fick något fullgott svar.
Om man behöver skruvlimma spånskivor i sina reglar för att uppnå den dimensionerande hållfastheten, kan man då använda deras så kallade självbärande bjälklagsplåtar?
Dessa är 590mm breda, och lämnar således 10mm på ett CC-60-golv för att skruva i, och det blir oxå maximalt 10mm bred limfog. Tjockleken på plåten är 0,5mm vilket gör att man inte kan få en limfog med full press utan det blir mer av en fyllande limfog, även om delar av dessa 0,5mm säkert pressas samman när man skruvar.
Skulle ett sådant system uppfylla kraven för att golvspånskivan skall samverka med bjälkarna på sådant sätt som det dimensionerats i TS fall?
I mitt eget fall är golvspånet inte limmat alls, och skruvat för glest, så vi har problem med knarr. Jag är ute efter en lösning som garanterar knarrfrihet i samband med att jag rätar upp golvet bedömer att limfogen är kritisk för detta.
Här är länk till produkten:
https://rothboken.se/boken/technical-data-details/?app=484&tx_roth_pi1[technicalUid]=179&cHash=66fd4585de075817d1113f5a43244e15
Jag uppskattar bara att du ställer frågor, jag funderar ju också kring samma saker.
Så kör på ☺️
Så kör på ☺️
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Roths plåtar kan inte ersätta en skruvlimmad spånskiva när en sådan behövs mht svikt och hållfasthet. I så fall får man först skruvlimma på en läkt ovanpå golvbjälkarna innan man kan fästa Rothsplåtar.
Så läkten skulle ge avsedd effekt endast genom att den höjer regelns totala höjd och därmed ökar yttröghetsmomentet?
Jag tänker att om de tveksamma limfogar som följer av plåt-konceptet hindrar att laterala krafter överförs mellan skivorna och reglarna torde ju detta vara den enda vinsten som kvarstår med läkten?
För övrigt tänkte jag att en bockning i varje ände på den där plåten, så att man istället fäster den på sidan på regeln, skulle lösa detta problem. Men det ställer ju krav på lite individanpassning, då varken reglarna eller CC-måttet är tillräckligt repeterbart för att producera plåtar så. Åtkomst att spika/skruva dem skulle ju vara ett bekymmer oxå, men det skulle lösas med ovala hål i plåtarna som en bitshållare kommer genom.
Men det kanske skulle vara ett alternativ som gör att man både kan ha kakan och äta den.
Alltså lite som de där kasett-systemen jag länkade till högre, som ligger på lister på sidan av reglarna, men mycket billigare.
Jag tänker att om de tveksamma limfogar som följer av plåt-konceptet hindrar att laterala krafter överförs mellan skivorna och reglarna torde ju detta vara den enda vinsten som kvarstår med läkten?
För övrigt tänkte jag att en bockning i varje ände på den där plåten, så att man istället fäster den på sidan på regeln, skulle lösa detta problem. Men det ställer ju krav på lite individanpassning, då varken reglarna eller CC-måttet är tillräckligt repeterbart för att producera plåtar så. Åtkomst att spika/skruva dem skulle ju vara ett bekymmer oxå, men det skulle lösas med ovala hål i plåtarna som en bitshållare kommer genom.
Men det kanske skulle vara ett alternativ som gör att man både kan ha kakan och äta den.
Alltså lite som de där kasett-systemen jag länkade till högre, som ligger på lister på sidan av reglarna, men mycket billigare.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Ja, fast man bör ju helst räkna på det först. Med en masonitbalk blir ju inte tillskottet symmetriskt så man får använda Steiners sats för att räkna ut yttröghetsmomentet. Jag har ingen erfarenhet av plåtsystem så jag vill helst inte säga för mycket, men lite skeptisk är jag nog.D David_Berglund skrev:
Att sadla på med läkt motverkar ju ändå ändamålet att ha minsta möjliga bygghöjd så det blir väl av akademisk betydelse.
Vad med plåtarna är du skeptisk till?
Vad med plåtarna är du skeptisk till?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Deras förmåga att stabilisera konstruktionen. Jag har aldrig sett dem i verkligheten. Jag är verkligen inte rätt person att föra den här diskussionen med. Privat skulle jag aldrig lägga vattenburen golvvärme i en träkonstruktion över huvud taget, och jag skulle inte använda masonitbalkar i ett mellanbjälklag och jag hatar spånskivor...
Flikar in här att det finns ju imo en risk att knarr uppstår om man inte får en fullgod limning pga plåtarnas upplag på bjälken.
Plåtarnas uppgift är inte alls att bidra till stabilisering, utan de är endast värmefördelande samt för att fixera slangen. Så då förstår jag att du är skeptisk om du tolkat det så. Dessa jag länkade till är förvisso i 0,5mm zinkad stålplåt, men de jag har hos mig är i aluminium och gick klippa med vanlig kökssax. De ger absolut inget bidrag till hållfastheten.
Det är snarare det problem som @Pumabjörnen lyfter som oroar mig.
Jag har ju redan ett sådant system idag, och en MASSA knarr i golvet. Jag har hela tiden trott att det är på grund av att det inte limmats, och att det skruvas för glest. Det påtalade säljaren som oxå byggde huset när han beklagade att det var knarr i golvet.
Men jag vill ju inte ens överväga att använda liknande komponenter efter att vi brytit upp och lagt om golvet, om knarret kanske lika mycket kommer från glidning mellan plåten och spånet. Jag har trott att lim här skulle vara tillräckligt för att lösa problemet, men kanske inte?
Kanske är det rent av bättre att använda någon slagas fyllande lim med lång öppettid, typ PL istället för trälim för att få något segare som dämpar microvibrationer?
Tankar?
Det är snarare det problem som @Pumabjörnen lyfter som oroar mig.
Jag har ju redan ett sådant system idag, och en MASSA knarr i golvet. Jag har hela tiden trott att det är på grund av att det inte limmats, och att det skruvas för glest. Det påtalade säljaren som oxå byggde huset när han beklagade att det var knarr i golvet.
Men jag vill ju inte ens överväga att använda liknande komponenter efter att vi brytit upp och lagt om golvet, om knarret kanske lika mycket kommer från glidning mellan plåten och spånet. Jag har trott att lim här skulle vara tillräckligt för att lösa problemet, men kanske inte?
Kanske är det rent av bättre att använda någon slagas fyllande lim med lång öppettid, typ PL istället för trälim för att få något segare som dämpar microvibrationer?
Tankar?
Redigerat:
Plåtarna (om dom går upp på bjälken) skapar ju en nivåskillnad.(om än inte högre än några mm ) detta tillsammas med att plåtarna även stjäl plats på bjälken gör ju att riskerna för dålig vidhäftning oavsett limtyp ökar markant imo.D David_Berglund skrev:
Det som förordas i läggningsanvisningarna(de flesta fabrikaten(*aldrig sett något annat*) är vanligt trälim(alt. Vintervarianten vid <+10) Men det som ofta missas här är imo att understryka mängden. 1-1.3 L
Det rör sig inte om "några millimeter" vilket i min värld är väldigt mycket. Plåtarna är 0,5mm tjocka, och med viss insjunkning i träet när man drar åt skivorna kan man nog räkna med 0,3-0,4mm spalt mellan regel och skiva.
Men trots att det kan tyckas lite har du rätt ang. problemet med trälim. Jag tror inte ett korrekt förband kan uppnås här med vanligt trälim, man ju vill ha press snarare än spalt.
Det är just detta fenomen som jag klurar på, och även alla övriga sätt som ett system med sådana här plåtar kan skapa knarr-ljud och hur man undviker dem. Om man inte behöver limma skivorna för att de skall samverka mekaniskt med reglarna så kanske lösningen med PL-lim kan fungera då det kunde dämpa vibrationer/ljud och limma fast skivorna. Men det är ju bara spekulation, och längre kanske vi inte kan komma utan att börja prova.
Återigen är det ju inte jag som är TS, och grundfrågeställningen i tråden handlar om hållfasthet och samverkan mellan reglar och skivmaterial, men eftersom ett av önskemålen har varit att minimera bygghöjd har jag tyckt att dessa funderingar är relevanta nog för att fortsätta värda dem i tråden.
Men trots att det kan tyckas lite har du rätt ang. problemet med trälim. Jag tror inte ett korrekt förband kan uppnås här med vanligt trälim, man ju vill ha press snarare än spalt.
Det är just detta fenomen som jag klurar på, och även alla övriga sätt som ett system med sådana här plåtar kan skapa knarr-ljud och hur man undviker dem. Om man inte behöver limma skivorna för att de skall samverka mekaniskt med reglarna så kanske lösningen med PL-lim kan fungera då det kunde dämpa vibrationer/ljud och limma fast skivorna. Men det är ju bara spekulation, och längre kanske vi inte kan komma utan att börja prova.
Återigen är det ju inte jag som är TS, och grundfrågeställningen i tråden handlar om hållfasthet och samverkan mellan reglar och skivmaterial, men eftersom ett av önskemålen har varit att minimera bygghöjd har jag tyckt att dessa funderingar är relevanta nog för att fortsätta värda dem i tråden.