Jag håller inte med. Detta diskuterades i någon annan tråd här på forumet och som en följd av det pratade jag med både förskringsbolag, grossister och tillverkare och beskedet var detsamma: det är idag bara färgen som skiljer markrör från innerör. Nu använder jag förvisso den äldre sortens pvcrör där jag kör markrör men dock.ppalm skrev:
Om det du säger stämmer funderar jag på följande: Antag att jag bygger hur med platta på mark. Jag har ett badrum på bottenvåningen, placerat i en hörna av huset. Rimligtvis skall då orange markrör användas i och under plattan och absolut säkert så fort vi är ute fria marken utanför plattan. Detta är bara någon eller några meter från dusch, badkar etc och du menar då att markrören som man där *måste* använda kommer deformeras av det varma vattnet? Det låter som ett moment 22.
Ok jag ger mig på rören samma idag för länge sedan var det skillnad högre krav på inomhusavlopp, har oxo kollat. se där då kan jag lära min lokala VVSare lite jag med.
men mom22 vetekatten :-/man går ju ned en bit i bakken vilken i sin tur leder till att man håller rören tempererade med hjälp av marktempereturen. mom11 kanske ;D
men mom22 vetekatten :-/man går ju ned en bit i bakken vilken i sin tur leder till att man håller rören tempererade med hjälp av marktempereturen. mom11 kanske ;D
När jag råddade om med avlopp förra vintern sa byggvaruhuset där jag köper mycket av mitt materiel att enda skillnaden var att markrör inte var UV beständiga, och därför inte skulle läggas där det är ljust. DVS inbyggda och i en mörk källare är OK, men ej i dagsljus. Däremot går det bra att lägga de grå rören även ute i marken. Men det blir dyrare för ingen fördel.
Om de har rätt vet jag inte, men det verkar logiskt då markrör som ligger framme längre bleks markant medan de grå rören bibehåller färgen. Ingen idiotsäker verifiering, men en indikation på att det stämmer. (Jag tycker även att markrör som har några år på nacken och sticker fram i ljuset vid t.ex. dikeskanter verkar vara sprödare än nya.)
För säkerhetsskull använder jag inomhus rör inne och utomhus rör ute.
Tompa
Om de har rätt vet jag inte, men det verkar logiskt då markrör som ligger framme längre bleks markant medan de grå rören bibehåller färgen. Ingen idiotsäker verifiering, men en indikation på att det stämmer. (Jag tycker även att markrör som har några år på nacken och sticker fram i ljuset vid t.ex. dikeskanter verkar vara sprödare än nya.)
För säkerhetsskull använder jag inomhus rör inne och utomhus rör ute.
Tompa
En helt annan fråga. Jag har blivit HEL religiös 
, och vill ha både vattenburen golvvärme för vintern och el för att hålla golvet torrt under sommaren i mitt badrum. Lösningen med Lewisplåtarna är jag såld på, då jag ofta använder betong i andra byggprojekt och gillar det materialet. Däremot tänkte jag lägga Ebeco elslingor i ett sista 10mm avjämningsskikt med LIP 226. (Utan att ha kollat så har jag för mig att PER kräver 5mm från elslinga till tätskikt)
Men jag gillar inte hur Ebeco vill att man skall tejpa över allt, är rädd för att bindningen mellan betongen och spacklet försämras pga all tejp. Är min rädsla obefogad eller?
http://www.ebeco.se/showpic_prod_spec.php?id=11&bild=5
Är det någon som har erfarenhet av att använda just LIP 226 flytspackel vid fall. Hur pass mycket flyter det ut, eller är det så pass formbart så att det går att lägga på ett redan gjutet fall utan att allt spackel samlas i botten vid brunnen?
Tompa
, och vill ha både vattenburen golvvärme för vintern och el för att hålla golvet torrt under sommaren i mitt badrum. Lösningen med Lewisplåtarna är jag såld på, då jag ofta använder betong i andra byggprojekt och gillar det materialet. Däremot tänkte jag lägga Ebeco elslingor i ett sista 10mm avjämningsskikt med LIP 226. (Utan att ha kollat så har jag för mig att PER kräver 5mm från elslinga till tätskikt)Men jag gillar inte hur Ebeco vill att man skall tejpa över allt, är rädd för att bindningen mellan betongen och spacklet försämras pga all tejp. Är min rädsla obefogad eller?
http://www.ebeco.se/showpic_prod_spec.php?id=11&bild=5
Är det någon som har erfarenhet av att använda just LIP 226 flytspackel vid fall. Hur pass mycket flyter det ut, eller är det så pass formbart så att det går att lägga på ett redan gjutet fall utan att allt spackel samlas i botten vid brunnen?
Tompa
Ok, det låter bra. Då behöver jag inte bila bort något och byta rör då.....ppalm skrev:
Fasen vet om jag inte ska ta å koka ett par decimeter av mina rör för att se vad som händer. Det kanske man kan göra tillsammans med frugan och kalla det matlagnings&myskväll.....Handlade grå rör idag, enligt försäljaren ( fd. rörmokare), skiljer man på pp-rör (polypropylen?) samt pvc-rör. Pvc-rören är känsligare för frost, blir spröda när det är kallt ute, samt avger giftiga gaser vid brand vilket inte pp-rör gör, (bildas bara vatten & ? nått mer som jag inte kommer ihåg vad det var...).
Markavloppsrör finns både som pvc & pp där den senare är ngt. dyrare ca 8kr/ pipa där jag handlar.
Han menade även på att det är skitsnack att de inte tål solljus, dom tappar färgen på ngn månad men det påverkar inte rören.
Allt rör lagrades under bar himmel där jag handlade.....
/ Fredrik
Markavloppsrör finns både som pvc & pp där den senare är ngt. dyrare ca 8kr/ pipa där jag handlar.
Han menade även på att det är skitsnack att de inte tål solljus, dom tappar färgen på ngn månad men det påverkar inte rören.
Allt rör lagrades under bar himmel där jag handlade.....
/ Fredrik
UPPDATERING:
Nu har kakan snart brunnit klart (ca 4 veckor) och det börjar bli dags att fortsätta i badrummet.
Ett problem har dock uppdagats: Trots blomkrukorna och fixeringen av kakan i bjälklaget har betongkakan rest sig utmed långkanterna. Detta är jag förstås inte speciellt nöjd med och det ska bli intressant att höra vad som gått fel. Jag tycker mig ha följt instruktionen ordentligt men trots det så har det blivit lite knas.
Lösningen på problemet är dock inte speciellt komplicerad. Det rör sig bara om några milimeter, så det är bara att palla under med lämpligt material. Tjockleken på kakan i större delen av rummet är sådan att den fribär på cc90 så sett till bärighet är det inga som helst problem som jag ser det.
Golvet blir förstås inte helt plant, men ska man se något positivt med detta så är det väl just att kakan själv har skapat ett fall från väggarna och innåt på några enstaka milimeter.
Nu har kakan snart brunnit klart (ca 4 veckor) och det börjar bli dags att fortsätta i badrummet.
Ett problem har dock uppdagats: Trots blomkrukorna och fixeringen av kakan i bjälklaget har betongkakan rest sig utmed långkanterna. Detta är jag förstås inte speciellt nöjd med och det ska bli intressant att höra vad som gått fel. Jag tycker mig ha följt instruktionen ordentligt men trots det så har det blivit lite knas.
Lösningen på problemet är dock inte speciellt komplicerad. Det rör sig bara om några milimeter, så det är bara att palla under med lämpligt material. Tjockleken på kakan i större delen av rummet är sådan att den fribär på cc90 så sett till bärighet är det inga som helst problem som jag ser det.
Golvet blir förstås inte helt plant, men ska man se något positivt med detta så är det väl just att kakan själv har skapat ett fall från väggarna och innåt på några enstaka milimeter.
Intressant. Är på god väg att gjuta på Lewis själv. Dock skall jag använda Ardix A35. Men skulle min plåt resa sig så blir det nog till att bila bort allt igen. Kommer inte att komma åt underifrån.
Hur tätt satte du blomkrukorna och hur länge var de på plats? Är du säker på att plåten dikt när du göt? (Menar inte att ifrågasätta ditt arbete, vill bara försöka undvika att få samma problem) När du tog bort krukorna, kollade du redan då om det hade slagit sig eller om det låg plant då? Vore bra att veta om det skedde direkt eller under efterbrinntiden på betongen.
Om du pratar med Inbeda och får någon förklaring till vad som gick snett får du gärna skriva en rad här.
Tompa
Hur tätt satte du blomkrukorna och hur länge var de på plats? Är du säker på att plåten dikt när du göt? (Menar inte att ifrågasätta ditt arbete, vill bara försöka undvika att få samma problem
) När du tog bort krukorna, kollade du redan då om det hade slagit sig eller om det låg plant då? Vore bra att veta om det skedde direkt eller under efterbrinntiden på betongen.Om du pratar med Inbeda och får någon förklaring till vad som gick snett får du gärna skriva en rad här.
Tompa
Fyra skruv per plåt (2m)Tompa01 skrev:Intressant. Är på god väg att gjuta på Lewis själv. Dock skall jag använda Ardix A35. Men skulle min plåt resa sig så blir det nog till att bila bort allt igen. Kommer inte att komma åt underifrån.
Hur tätt satte du blomkrukorna och hur länge var de på plats? Är du säker på att plåten dikt när du göt? (Menar inte att ifrågasätta ditt arbete, vill bara försöka undvika att få samma problem
Om du pratar med Inbeda och får någon förklaring till vad som gick snett får du gärna skriva en rad här.
Tompa
Efter en dryg vecka tog jag bort skruvarna.
Det låg plant från början.
Det låg plant när jag tog bort skruven.
Pratade också med betongtillverkaren innan, även där trodde man att det räckte med någon vecka för att undvika resningen - det borde inte vara ett problem på så små ytor.
Tackar för snabbt svar. Blir nog till att sätta krukorna tätt och låta de sitta tills allt brunnit klart. Med Ardex brinner det åtminstone snabbt. Beläggningsbar efter 24h och då borde det inte röra på sig mer, men full styrka uppnås inte förrän efter 28 dygn.
Alternativ till att sätta tätt med krukor kan vara att skruva några lösa reglar under plåten. Tål att tänkas på. Skall kolla med Inbeda och Ardex så får vi se vad de säger.
Tompa
Alternativ till att sätta tätt med krukor kan vara att skruva några lösa reglar under plåten. Tål att tänkas på. Skall kolla med Inbeda och Ardex så får vi se vad de säger.
Tompa
Hur har det gått med golvet, MathiasS?, Det var ett tag sedan du skrev något om framskridandet, Jag tror att vi är många som väntar otåligt.
Har du fått något svar från Inbeda varför betongen böjde sig ?
Jag funderar på om det skulle ha hjälpt att ha ett armeringsnät i betongen som skulle hållit imot böjningen?
Eller om det skulle ha varit bättre att inte ha ett flytande golv, utan ha det som Inbeda kallar ett komposit golv, dvs spika fast plåtarna för gott.
Jag tänker att golvets temperatur borde inte förändras mer än ca 10 grader under normal drift, jag försökt räkna lite grovt på hur mycket 4 m lång betong utvidgar sig på 10 grader och om jag kom ihåg rätt så blev det 0.5 mm ( rätta mig gärna om jag har fel i detta), det innebär 0.25 mm i varje ända om golvet ligger still i mitten. Borde inte spikarna kunna ta upp den rörelsen !??
Eller är problemet att det blir otrevliga knakningar i huset !??
Är det någon som har provat att ha komposit golv och golvvärme med Lewis plåtar ?
Har du fått något svar från Inbeda varför betongen böjde sig ?
Jag funderar på om det skulle ha hjälpt att ha ett armeringsnät i betongen som skulle hållit imot böjningen?
Eller om det skulle ha varit bättre att inte ha ett flytande golv, utan ha det som Inbeda kallar ett komposit golv, dvs spika fast plåtarna för gott.
Jag tänker att golvets temperatur borde inte förändras mer än ca 10 grader under normal drift, jag försökt räkna lite grovt på hur mycket 4 m lång betong utvidgar sig på 10 grader och om jag kom ihåg rätt så blev det 0.5 mm ( rätta mig gärna om jag har fel i detta), det innebär 0.25 mm i varje ända om golvet ligger still i mitten. Borde inte spikarna kunna ta upp den rörelsen !??
Eller är problemet att det blir otrevliga knakningar i huset !??
Är det någon som har provat att ha komposit golv och golvvärme med Lewis plåtar ?