Gjuta in gv-rör på träbjälklag - Lewisplåtar
Här kommer en fortsättning på tråden
http://www.byggahus.se/cgi-bin/yabb/YaBB.pl?board=Badrum;action=display;num=1110277976
Här hittar ni detaljerna kring själva gjutningen.
I flera trådar på forumet har det diskuterats kring vad som är bäriga konstruktioner för kakel/klinker i våtrum. Efter tips här på forumet hittade jag till www.inbeda.se och Lewis-plåtarna.
http://www.inbeda.se
Själv hade jag tidigt slagit bort tankarna på att gjuta, det kändes besvärligt och osäkert - i självaverket visade det sig vara en bra metod även för hemmapularen. Hade jag sett en steg för steg tråd tidigare hade valet varit lättare - så här kommer en sådan (lite mer detaljerad än badrumstråden!):
Skälen till att köra Lewisplåtarna är flera:
1. Plåtarna fungerar som armering OCH gjutform
2. Plåtarna sprider golvvärmen väldigt bra
3. Tillverkaren kan hjälpa mig att beräkna lämplig tjocklek givet mitt bjälklag etc.
4. Inga konstigheter kring golvbrunnar.
5. Vanlig fin/grovbetong kan användas vilket är billigt jämfört med golvbruk.
6. Lewsisplåten tillåter bjälklagsavstånd på över cc900, vilket är rätt praktiskt i renoveringen av gamla hus.
Jag inser att det finns billigare sätt att åstadkomma en gjuten kaka på, men för mig var detta en trygg och bra lösning som löste många problem.
Bjälklaget + vatten/avlopp färdigställdes innan arbetet med golvet påbörjades:
Plåtarna levererades på pall direkt från Inbeda, totalt 8st 2metersplåtar.
Bearbetningen sker med stick/tigersåg eller vinkelslip, jag tyckte det funkade bra med sticksågen, även vid längskapning.
Plåtarna skall läggas med distans till väggarna för att tillåta rörelser - man rekommenderar tex stenullsisolering för detta men jag tyckte det kändes mer "exakt" med 10mm frigolit. Då vet jag att jag har korrekt rörelsefog överallt. Inköptes på Byggole för 86kr. Frigoliten kan sedan skäras av och lämnas kvar efter gjutning, den komprimeras med lätthet vid ev rörelser i väggarna. Medans vi arbetade med plåtarna användes remsor av OSB som distans.....
......frigoliten är ju lite bräcklig
Det gick snabbt att kapa till och lägga plåten. Lite pics:
Därefter påbörjades arbetet med att lägga golvvärmen, och det är ju inte lika jul. Slangen skall ligga tvärs plåtarna, vi fäste slangen med klammer gjorda av patentband.
20mm slang är ju rätt bångstyrig och det var faktiskt så att slangen lyfte plåten på sina ställen. Detta gjorde att vi fick montera några extra koppar för att tillfälligt fästa plåtarna till bjälkarna.
Kopparna/krukorna användes utmed ytterkanterna för att säkerställa att den gjutna kakan inte "rullar upp sig" när den brinner (det brinner olika fort på ovan och undersida pga plåten). På stora betongplattor är detta ett stort problem (titta i stora ICA-butiken så ser ni att golvet är sprucket i skarvarna mellan betongplattorna, det beror på att betongen fortsatt att röra sig efter att man lagt ytskikt etc). På denna begränsade yta är inte problemet stort, det rör sig max några milimeter på dessa spännvidder.
Under gjutningen krävs ordentligt stöd för plåten överallt. Några extra stödpunkter fixades därför där så behövdes.
...fortsättning följer
http://www.byggahus.se/cgi-bin/yabb/YaBB.pl?board=Badrum;action=display;num=1110277976
Här hittar ni detaljerna kring själva gjutningen.
I flera trådar på forumet har det diskuterats kring vad som är bäriga konstruktioner för kakel/klinker i våtrum. Efter tips här på forumet hittade jag till www.inbeda.se och Lewis-plåtarna.
http://www.inbeda.se
Själv hade jag tidigt slagit bort tankarna på att gjuta, det kändes besvärligt och osäkert - i självaverket visade det sig vara en bra metod även för hemmapularen. Hade jag sett en steg för steg tråd tidigare hade valet varit lättare - så här kommer en sådan (lite mer detaljerad än badrumstråden!):
Skälen till att köra Lewisplåtarna är flera:
1. Plåtarna fungerar som armering OCH gjutform
2. Plåtarna sprider golvvärmen väldigt bra
3. Tillverkaren kan hjälpa mig att beräkna lämplig tjocklek givet mitt bjälklag etc.
4. Inga konstigheter kring golvbrunnar.
5. Vanlig fin/grovbetong kan användas vilket är billigt jämfört med golvbruk.
6. Lewsisplåten tillåter bjälklagsavstånd på över cc900, vilket är rätt praktiskt i renoveringen av gamla hus.
Jag inser att det finns billigare sätt att åstadkomma en gjuten kaka på, men för mig var detta en trygg och bra lösning som löste många problem.
Bjälklaget + vatten/avlopp färdigställdes innan arbetet med golvet påbörjades:
Plåtarna levererades på pall direkt från Inbeda, totalt 8st 2metersplåtar.
Bearbetningen sker med stick/tigersåg eller vinkelslip, jag tyckte det funkade bra med sticksågen, även vid längskapning.
Plåtarna skall läggas med distans till väggarna för att tillåta rörelser - man rekommenderar tex stenullsisolering för detta men jag tyckte det kändes mer "exakt" med 10mm frigolit. Då vet jag att jag har korrekt rörelsefog överallt. Inköptes på Byggole för 86kr. Frigoliten kan sedan skäras av och lämnas kvar efter gjutning, den komprimeras med lätthet vid ev rörelser i väggarna. Medans vi arbetade med plåtarna användes remsor av OSB som distans.....
......frigoliten är ju lite bräcklig
Det gick snabbt att kapa till och lägga plåten. Lite pics:
Därefter påbörjades arbetet med att lägga golvvärmen, och det är ju inte lika jul. Slangen skall ligga tvärs plåtarna, vi fäste slangen med klammer gjorda av patentband.
20mm slang är ju rätt bångstyrig och det var faktiskt så att slangen lyfte plåten på sina ställen. Detta gjorde att vi fick montera några extra koppar för att tillfälligt fästa plåtarna till bjälkarna.
Kopparna/krukorna användes utmed ytterkanterna för att säkerställa att den gjutna kakan inte "rullar upp sig" när den brinner (det brinner olika fort på ovan och undersida pga plåten). På stora betongplattor är detta ett stort problem (titta i stora ICA-butiken så ser ni att golvet är sprucket i skarvarna mellan betongplattorna, det beror på att betongen fortsatt att röra sig efter att man lagt ytskikt etc). På denna begränsade yta är inte problemet stort, det rör sig max några milimeter på dessa spännvidder.
Under gjutningen krävs ordentligt stöd för plåten överallt. Några extra stödpunkter fixades därför där så behövdes.
...fortsättning följer
...fortsättning....
För att erhålla ett så lågt golv som möjligt konsulterades fabriken rörande lämplig golvtjocklek på bjälkar cc30. 20mm bruk ovanför 20mm vattenrören fanns vara minsta tillåtna tjocklek. Detta blev därför tjockleken kring golvbrunenn i duschen. På övriga ytor ligger det 40mm bruk ovanför rören, detta för att få till fallet mot golvbrunnen i duschen.
För att få till rätt höjd och ett hyfsat vågrätt golv tillsågades reglar med rätt höjd.
Vid trösklarna monterades tillfälligt reglar för att hindra att betongen sprider sig till andra delar av huset.....
Inför själva gjutningen tillverkades en liten landgång så att vi kunde få fram med hinkarna med betong utan att skada slangen.
Därefter påbörjades gjutningen....
Det tog ungefär en dag för två personer, ink montage av avloppen, för att få plåtarna på plats och förbereda för gjutningen. Själva gjutningen uppskattar jag till cirka 8h ink lite förberedelser med frigolit etc. Vi var då 3,5 personer som jobbade, en blandande, 1,5 bar betong, en gjöt.
Det var väl allt.....
För att erhålla ett så lågt golv som möjligt konsulterades fabriken rörande lämplig golvtjocklek på bjälkar cc30. 20mm bruk ovanför 20mm vattenrören fanns vara minsta tillåtna tjocklek. Detta blev därför tjockleken kring golvbrunenn i duschen. På övriga ytor ligger det 40mm bruk ovanför rören, detta för att få till fallet mot golvbrunnen i duschen.
För att få till rätt höjd och ett hyfsat vågrätt golv tillsågades reglar med rätt höjd.
Vid trösklarna monterades tillfälligt reglar för att hindra att betongen sprider sig till andra delar av huset.....
Inför själva gjutningen tillverkades en liten landgång så att vi kunde få fram med hinkarna med betong utan att skada slangen.
Därefter påbörjades gjutningen....
Det tog ungefär en dag för två personer, ink montage av avloppen, för att få plåtarna på plats och förbereda för gjutningen. Själva gjutningen uppskattar jag till cirka 8h ink lite förberedelser med frigolit etc. Vi var då 3,5 personer som jobbade, en blandande, 1,5 bar betong, en gjöt.
Det var väl allt.....
Jahaja, så kan man ju ochså göra. ;D
Och käringen som tyckter jag är omständig
Ska du inte ha nån toastol?
(Jag såg inget grått 110 rör)
Vägghängd kanske eller skita annorstädes?
/Mattias
Och käringen som tyckter jag är omständig
Ska du inte ha nån toastol?
(Jag såg inget grått 110 rör)
Vägghängd kanske eller skita annorstädes?
/Mattias
Två av planteringskrukorna var inte planteringskrukor utan 4" avlopp för #2. Jag har dock använt markrör eftersom det gick att hitta mycket billigare. Utrymmet blir både en gästtoa och ett badrum, en toa i varje förstås, vägghängt på båda ställena. I gästtoan inbyggd i väggen, i badrummet blir det en nisch som ligger utanpå väggen.
Kanonbra tråd.
Några frågor:
1. vad kostar plåtarna, jag antar att man lika gärna kan blanda betongen själv från cement och grus?
2. Hur lång torktid räknar du med, har hört talas om typ 3 månader för krympningens skull?
3. Dom där kopparna, du nämner att det är för att plåten buktar sig, betyder det att ni skruvade fast plåten, och sedan tar bort skruvarna och fyller igen kopparna?
4. Måste plåtarna ligga flytande, kan man inte helt enkelt skruva fast dom i bjälklaget och gjuta?
5. Ser ut som du använt golvbrunnar avsedda för bjälklag, med "förhöjningstratt". Skulle du inte lika gärna kunnat använda brunnar avsedda för ingjutning, och gjutit in dom i höjd med färdiga ytan, eller kräver dom mer betong i djupled?
6. hur packar du betongen, anväder du vibrator, eller är det bara att stöta med bräda?
Några frågor:
1. vad kostar plåtarna, jag antar att man lika gärna kan blanda betongen själv från cement och grus?
2. Hur lång torktid räknar du med, har hört talas om typ 3 månader för krympningens skull?
3. Dom där kopparna, du nämner att det är för att plåten buktar sig, betyder det att ni skruvade fast plåten, och sedan tar bort skruvarna och fyller igen kopparna?
4. Måste plåtarna ligga flytande, kan man inte helt enkelt skruva fast dom i bjälklaget och gjuta?
5. Ser ut som du använt golvbrunnar avsedda för bjälklag, med "förhöjningstratt". Skulle du inte lika gärna kunnat använda brunnar avsedda för ingjutning, och gjutit in dom i höjd med färdiga ytan, eller kräver dom mer betong i djupled?
6. hur packar du betongen, anväder du vibrator, eller är det bara att stöta med bräda?
1. Priset varierar nog lite beroende på storlek - kolla med Inbeda för en exakt uppgift. Dom är inte direkt billiga, cirka 250SEK per kvm. Å andra sidan är ju en lösning med golvgips och glespanel inte heller gratis - närmare 150kr/kvm antar jag ink något bruk för att hellimma gipsen..
2. Ungefär en månad, 30 dagar. 3 månader gäller vid platta på mark. Här är det rumstempererat! Man kan använda programmet Torka-S för att räkna ut fuktkvoten Finns att hämta här http://www.fuktcentrum.lth.se/ Har man mer bråttom får man gjuta med något snabbare bruk.
3. Det är inte plåten som buktar sig, det är betongkakan som buktar sig. Just det, kopparna och skruvarna skall nu tas bort och hålen gjutas igen.
4. Ja, på ett träbjälklag ska plåt och betong vara flytande. Läs mer om detta i monteringsinstruktionen: www.inbeda.se/pdf/lewis/Monteringsanvisning 0409.pdf
5. Jo kanske, jag tyckte dock det verkade bekvämt att ha golvbrunnarna fixerade innan gjutningen påbörjades. Har ingen direkt uppfattning om andra för eller nackdelar med detta. Pratade med Purus och dom tyckte väl detta var en bra lösning.
6. Ingen speciell packning, en bräda att riva av och arbeta ut betongen med bara. Kakan är ju rätt tunn så det finns inte så mycket att vibrera i.....
2. Ungefär en månad, 30 dagar. 3 månader gäller vid platta på mark. Här är det rumstempererat! Man kan använda programmet Torka-S för att räkna ut fuktkvoten Finns att hämta här http://www.fuktcentrum.lth.se/ Har man mer bråttom får man gjuta med något snabbare bruk.
3. Det är inte plåten som buktar sig, det är betongkakan som buktar sig. Just det, kopparna och skruvarna skall nu tas bort och hålen gjutas igen.
4. Ja, på ett träbjälklag ska plåt och betong vara flytande. Läs mer om detta i monteringsinstruktionen: www.inbeda.se/pdf/lewis/Monteringsanvisning 0409.pdf
5. Jo kanske, jag tyckte dock det verkade bekvämt att ha golvbrunnarna fixerade innan gjutningen påbörjades. Har ingen direkt uppfattning om andra för eller nackdelar med detta. Pratade med Purus och dom tyckte väl detta var en bra lösning.
6. Ingen speciell packning, en bräda att riva av och arbeta ut betongen med bara. Kakan är ju rätt tunn så det finns inte så mycket att vibrera i.....
Tack MathiasS för två kanontrådar!!!
Mycket som har klarnat när jag läst dessa!!!
Blir nog att ringa inbeda & beställa i dagarna men det är nog någon månad kvar till montering....
Tre funderingar jag ej fått svar på trots dessa trådar:
Har du jordat plåtarna eller behövdes inte det ???
Det står på Inbedas hemsida att betongen ska ha en fraktion på 0-8 mm men finbetong brukar väl ligga på 0-4 mm ???
Är det inte lönt att köpa ren cement och blanda i sand/grus själv ???
/ Fredrik
Mycket som har klarnat när jag läst dessa!!!
Blir nog att ringa inbeda & beställa i dagarna men det är nog någon månad kvar till montering....
Tre funderingar jag ej fått svar på trots dessa trådar:
Har du jordat plåtarna eller behövdes inte det ???
Det står på Inbedas hemsida att betongen ska ha en fraktion på 0-8 mm men finbetong brukar väl ligga på 0-4 mm ???
Är det inte lönt att köpa ren cement och blanda i sand/grus själv ???
/ Fredrik
backef skrev:
1. Plåtarna skall jordas, jag har inte gjort det ännu. Tänkte fixa det från undersidan som är lätttillgänglig.
2. Jag använde finbetong från Kombimix, där verkar det vara 0-6mm. Tror inte detta är så noga, välj betong (fin eller grov) efter hur tjockt du skall gjuta.
3. Lönt vet jag inte. Ska man göra riktigt mycket är det förstås en poäng. Till mina knappa tio kvm kostade betongen ca 2000sek så det kändes inte så motiverat att spara några hundralappar. Det hade dessutom varit väldigt opraktiskt eftersom det var -10 utomhus....
MathiaS en strålande tråd
Intressant lösning. Men om nu golvet skall läggas flytande med en spalt på 5-10mm i var ände, hur löser man då tätskiktet i mellan golv vägg?
Och om man sedan lägger klinker/kakel, det blir en fasligt bred silikonfog mellan golv vägg. Hur har du löst dessa två saker?
Tompa
Intressant lösning. Men om nu golvet skall läggas flytande med en spalt på 5-10mm i var ände, hur löser man då tätskiktet i mellan golv vägg?
Och om man sedan lägger klinker/kakel, det blir en fasligt bred silikonfog mellan golv vägg. Hur har du löst dessa två saker?
Tompa
Som du ser är det nu 10mm mellan betongkakan och plyfaväggen. På plyfan ska jag nu skruva gipsskivor (13mm). Dessa monteras dikt eller någon millimenter ovanför betongkakan. Det blir således ett överlapp på några millimeter och fiberremsan för tätskiktet kommer ligga som en keps mellan gips och golv.Tompa01 skrev:
När tätskiktet sedan är på plats blir det ju samma sak igen fast med kaklet. först dit med golvet nära väggen, sedan plattorna på väggen som då kommer ligga med ett litet överhäng mot golvet. Ings stora fogar att fylla alltså.
Bra va?!
Givetvis, tänkte inte så långt som att det bara var plyfa ditsatt på väggarna än så länge. :-[
Dock stör tanken på ett flytande golv mig lite i ett badrum. Om nu golvet måste vara flytande för att tillåta rörelse, hur mycket rörelse klarar tätskiktet utan att ta stryk?
Tompa
Att golvet är "flytande" betyder ju inte att det halkar omkring på den ytan som är tillgänglig. Betongkakan är nog det som är mest still i detta hus. Dock lär ytterväggar, träbjälklag etc röra sig någon millimeter beroende på årstiden. Exakt varför betongen skall vara flytande kan jag inte säga, antagligen för att inte introducera spänningar i träkonstruktionen - nu kan ju tex yttervägg och innervägg röra sig oberoende av varandra. Det skulle antagligen röra sig mer om golvet inte var flytande eller om du tex hade ett spångolv.
Tätskiktet är ju segt som tuggummi - jag har för mig att det kan dras ut flera centimeter? Rörelsen i träväggarna blir ju inte mer än någon millimeter.
Tätskiktet är ju segt som tuggummi - jag har för mig att det kan dras ut flera centimeter? Rörelsen i träväggarna blir ju inte mer än någon millimeter.