Men.... TS bor i Norrbotten och har kört elvärme under 3 oktoberveckor....
 
jag skulle gärna vilja veta vad som skulle kunna få en VVB att dra mer än marginellt mer energi om man inte tappar mycket vatten.
 
Nimajneb: case closed :)
 
elmont skrev:
jag skulle gärna vilja veta vad som skulle kunna få en VVB att dra mer än marginellt mer energi om man inte tappar mycket vatten.
VVB med VVC lär synas på elmätaren om man normalt värmer med pellets. Igenkalkad patron. Trasig termostat. För högt ställd termostat.
 
Oj, vad många svar!

Ja absolut, el i Oktober är väl inte det optimala, men vi har inte ens haft minusgrader här, utan det har legat mellan 5 och 10 plusgrader ute, någon enstaka dag med minus.

Och ja, första inlägget vart förmodligen lite grötigt ;) var uppspelt efter räkningen, haha.

Vi har bastu men den använda aldrig, har även badkar men sitter bara där i och duschar, badar ej. Duschar inte alltid hemma utan det görs hyffsat ofta på jobbet. Vi har inga uthus eller garaget som står och drar ström, tvättmaskin och diskmaskin körs någon gång per vecka, långt ifrån varje dag...

Visst kan VVB vara en bov, men den kopplade vi in i början på september. Vi har haft hög förbrukning hela sommaren, och då har vi värmt varmvattnet med patronerna i pannan, utan VVB. Men iofs så rymmer väl en sådan albin-panna inte speciellt mycket, så patronerna får kanske gå i princip direkt man vrider på kranen, jag vet inte?

Förstår inte riktigt, hör man runt med bekanta så skakar alla på huvudet.
T.ex, min bror bor i en mindre "norrbottensgård" (två våningar) med elpatron för vatten och el-element + kamin, underhållseldar då och då men inte allt för flitigt. Dom är tre personer i hushållet. Där hade dom en räkning på 900:- inkl fast avgift, som kanske är på 250, om vi räknar på 1kr så har dom en förbrukning på 650kwh per månad, då förstår jag inte hur vi kan landa på 2200kwh.
Hans sambo jobbar dessutom hemifrån, vilket borde göra att mer förbrukare används dagtid då vi är på jobbet och har allt avstängt.
 
Redigerat:
Har ni någonsin tidigare kört på el 3 veckor en månad med samma utetemperatur som nu i Oktober?


Om ni har pelletsvärme som huvudvärmekälla så borde ni ha kranar så att ni kör varmvattnet från pannan när ni har värmen igång, och kör med elvarmvattenberedaren på sommaren.


Om ni vill ha bättre koll på var strömmen tar vägen så skulle ni kunna installera mätare på de apparater som drar en del ström och som det inte är lätt att förutsäga hur mycket de körs. Varmvattenberedare, elpatron o.s.v. är bra kanditater för sån mätning. En variant är att köpa en begagnad elmätare (brukar finnas på blocket, tradera o.s.v.) av den sort som användes före fjärravläsning infördes och installera den på elmatningen till elpatronen (behörighetskrävande, d.v.s. en elektriker ska göra jobbet). OBS att det måste vara en mätare för trefas, det finns också enfasmätare begagnade som inte lär fungera till elpatronen. Det går också att göra så till varmvattenberedaren, men om den är ansluten med stickkontakt i ett vanligt vägguttag så kan ni köra på en billig elmätare som man stoppar i uttaget och sen stoppar varmvattenberedarens stickkontakt i den billiga elmätaren.
 
Precis vad var det som din kompis elektrikern mätte? Din förbrukning motsvarar 70 kWh per dygn. Var mätningarna före eller efter att du slog på pelletsbrännaren? Hur länge var han där och mätte? Både elpatron och varmvattenberedare är inaktiva långa stunder, men drar desto mer när de väl sätter igång.

Elvärme är väl aldrig någon fördel, men obegränsat drar det inte. Mitt hus är äldre (byggt 1969) men lite mindre (64 kvm). Min högsta förbrukning hittills var 1723 kWh. Det var januari 2010 och jag värmer med direktel. Lyssna inte på dem som säger att det är normalt. Det går att klara sig med mycket mindre.

Erik
 
Liten erfarenhet till thomas33's försvar: vi bor i kalkrikt område i uppsala. Vi observerade att vår elräkning så sakteliga blev dyrare ocv dyrare, men hittade ingen orsak. Plötsligt fick vi dåligt med varmvatten, farsgubben mätte upp och dömde ut värmepatronens ena slinga i beredaren. Vi beställde reservdelar vilket tog ett par veckor (den höga elförbrukningen fanns även på räkningen efter att felet uppstått).
När nya elpatronen byttes "skottade vi ur ca 10L kalkflagor ur beredaren, den gamla elpatronen var inbäddad i kalk.
Anledningen till att patronen gått sönder var att kalket isolerar elpatronen som då överhättar och spricker. Bär ena slingan sprack fick den andra slingan gå hela tiden, men isolerades av kalk och således ökar elförbrukningen.

Jag vet att typ 10 pers kommer säga att det bildas värme av all energi och därför.. Svara på frågorna nedan samtidigt så får fu gärna läxa upp mig :)
Hur kommer det sig så att slingan överhättas och spricker om kalket INTE isolerar?
Varför man bara får ut 85% av förbrukad effekt i en glödlampa i form av värme (40W lampa genererar 33-35W värme, inte 40W!)
 
Mnor, tappar man inte ur varmvatten ur en beredare är spillvärmen oftast 4-5 kWh/dygn, är spillvärmen högre känner man det på hur varmt det blir i rummet. Är termostaten ställd på max kommer det att gå en par kWh till, är termostaten trasig eller om det "läcker" ström till vattnet kommer beredaren att så och koka.
bratteboo, har du värmeväxlare? i så fall kan du ha en orsak i den om termostaten till elementet är trasig (det är i alla fall inte ovanligt) och då går det dygnet runt och drar mellan 24 och 50 kWh, den värmen kommer huset tillgodo men är lite svår att "uppleva". Vad som händer är att det blir lite varmare inne.
Att mätaren skulle vara trasig är mycket ovanlig men är den det kommer det att visa sig vid kommande avläsningar om förbrukningen fortfarande är onormalt hög.
 
Vertygsgalningen, studera hur värmare som man stoppar ner två elektroder i vatten fungerar (fas och nolla) inget annat. Den metoden brukar man använda för att tex generera ånga. Det är ett mycket effektivt sätt att värma vatten.
Slingan spricker INTE om inte kalken isolerar och gör så att slingan överhettas.
Den del av en lampas energiförbrukning som inte blir värme blir ljus ( hos en glödlampa ca 95% värme och 5% ljus).
När VVB blir igenkalkad kommer försämringen gradvis och oftast upptäcker man det inte innan det har blivit så mycket kalk i beredaren att patronen går sönder. Så att "sätta" en tidpunkt på när försämringen börjar är omöjligt.
 
verktygsgalningen skrev:
Jag vet att typ 10 pers kommer säga att det bildas värme av all energi och därför.. Svara på frågorna nedan samtidigt så får fu gärna läxa upp mig :)
Hur kommer det sig så att slingan överhättas och spricker om kalket INTE isolerar?
Varför man bara får ut 85% av förbrukad effekt i en glödlampa i form av värme (40W lampa genererar 33-35W värme, inte 40W!)
Kalkbeläggningen gör att det termiska motståndet ökar mellan vattnet och patronen, men energin letar ju sig ut i vattnet ändå, och gör ju samtidigt omvänt att vattnet inte kan kyla patronen tillräckligt vilket resulterar i att själva värmetråden i patronen överhettar.

En glödlampa har ca 5% verkningsgrad på ljusutbyte, resterande 95% blir värme direkt, de 5% i ljus blir så småningom också värme tillslut.
 
Elmont: håller med, du kan inte säga när elförbrukningen börjar öka, spontant börjar säkert ökningen av hög kalkhalt en vecka efter installation.

Hade vi olika åsikter om värmeslingan som spricker?? Min åsikt är att den spricker för att kalket på slingan isolerar och således "kyls" inte slingan av vattnet den borde värma, och då spricker den tillslut.
Att "få" en beggad beredare, eller 15 år gammal kyl/frys är en definitiv björntjänst :)
 
Snaggletooth: du har säkert rätt, men varför ökar elförbrukningen när beredaren är full med kalk eller när elpatronen är full med kalkbeläggningar?
 
Jag läste bara det du skrev: "Hur kommer det sig så att slingan överhättas och spricker om kalket INTE isolerar?"
Förbrukningen ökar marginellt om termostaten blir isolerad av kalk så att vattentemperaturen blir högre och beredaren därmed får ett något högre värmeläckage.
 
Redigerat:
Nu ägnar jag mig åt lite gissningslek. Om termostaten är gammal, dålig och inbäddad i kalk kommer det att bli en ganska stor hysteres mellan till och frånslag. Vatten expanderar då det värms. Om det inte har någon annanstans att ta vägen så rinner det ut lite genom säkerhetsventilen. När termostaten slår från börjar vattnet kallna varvid det minskar i volym och det fylls på med kallt vatten. Alltså kan en gammal beredare dra mer el än en ny därför att en del varmt vatten läcker ut och inte därför att energi försvinner. Det lär dock inte vara hela förklaringen till Bratteboos höga förbrukning.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.