Exakt så det går till, i dispositiva tvistemål. Läget är ett annat i brottmål.Alfredo skrev:
Utgångspunkten i dispositiva tvistemål är att parterna styr över processen (inom ramen för de processuella reglerna) och att parternas yrkanden och inställning binder domstolen. Exempelvis om jag kräver 50 tkr i skadestånd av dig, och du accepterar att betala 25 tkr om domstolen finner dig skadeståndsskyldig, ska domstolen utdöma minst 25 tkr (pga din inställning) men får inte utdöma mer än 50 tkr (pga mitt yrkande) om du anses skadeståndsskyldig.
Galet ombud i detta fall.
Johansson juridiske ombud fick väl en kickback av trädägaren.Jonatan79 skrev:
Det är så lätt att kolla upp rätta ägaren och säkerställa rätten att utföra arbetet och få ett skriftligt samtycke.
Lika självklart att man tar en ledningskoll på ALLT även om husägaren säger att det inte finns en kabel eller rör i närheten av där man sätter skopan i jorden.
Lika självklart att man tar en ledningskoll på ALLT även om husägaren säger att det inte finns en kabel eller rör i närheten av där man sätter skopan i jorden.
Mm jag tycker synd om offret inte om gärningsmannenS sk007 skrev:
2023 verkar det vara lite ovanligt.
Förklara gärna mer för jag förstår inte.J jag1 skrev:
Men varför skulle jag någonsin acceptera att betala mer än nolll?J jag1 skrev:
För mig är det väl bättre om "domstolen utdömer minst 0 tkr" än om "domstolen utdömer minst 25 tkr". Vad är haken som jag missar?
Förklara gärna mer för jag förstår inte.
Men varför skulle jag någonsin acceptera att betala mer än nolll?
För mig är det väl bättre om "domstolen utdömer minst 0 tkr" än om "domstolen utdömer minst 25 tkr". Vad är haken som jag missar?
Det kallas för att vitsorda ett skadestånd och handlar egentligen om att man godtar sättet på vilket motparten har beräknat sin skada, men man kan också vitsorda ett lägre belopp. Detta blir sedan domstolen bunden av.Förklara gärna mer för jag förstår inte.
Men varför skulle jag någonsin acceptera att betala mer än nolll?
För mig är det väl bättre om "domstolen utdömer minst 0 tkr" än om "domstolen utdömer minst 25 tkr". Vad är haken som jag missar?
Säg att jag snubblar på en trottoar och i fallet tar sönder din brevlåda. Du vill ha 1000 kronor för den. Jag menar att det är en olyckshändelse och tänker inte betala något, varpå du stämmer mig. Jag nekar till ansvar, men i den händelse att rätten faktiskt ser mig som skyldig vitsordar jag skadeståndet som skäligt i och för sig. Jag accepterar att kostnaden för en ny brevlåda är 1000 kronor, även om jag tycker att jag inte ska behöva betala något alls.
I det aktuella fallet finns det mycket oklarheter och tveksamheter kring mannens ombud, inte minst att hen verkar ha rekommenderats av motpartens jurist. Det har tagits upp i Dagens juridik eller liknande branschpress men lyckas inte hitta artikeln nu.
Vad vinner man på att göra det? Är det inte bättre att hävda att 0 kronor är skäligt för en ny brevlåda?PontusLi skrev:
Riskerar man att betala mer om man anser 0 vara skäligt än om man går med på att 1000 är skäligt. Förstår som sagt inte.
Man kan också vitsorda ett lägre belopp än det motparten har begärt, och det kanske borde varit mitt exempel. Vi tar brevlådan igen, men grannen hävdar nu att den är värd 10 000. Om jag nekar helt är det upp till domstolen att bedöma vad jag blir skyldig vid fällande dom, med grannens yrkade belopp som tak. Som grund för sin beräkning kommer de ha grannens stämning.
Om jag med en egen uträkning kan visa att brevlådan bara är värd 1000 kronor kan jag vitsorda detta belopp och göra det mer sannolikt att jag, om jag fälls, får betala ett lägre belopp. Jag bestrider ansvar, men vitsordar att det som gått sönder haft ett värde.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Ja. Att om du förlorar så går rätten på motpartens belopp. Det är uppenbart att brevlådan inte är värd 0:-, så då kommer rätten snarare att säga att "Då blir det 10.000:- då..." Du föll på eget grep.
Mycket av svensk civilrätt går ju ut på att man skall göra rimliga äskanden. Jmf. t ex regeln att om du tilldöms mindre än hälften av vad du begärde så anses du vara den förlorande parten ur synvinkeln att du får betala för motpartens kostnader.
Så "Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket". Fast här "lite" snarare än "mycket".
Redigerat:
Varför är det uppenbart. Brevlådan kan väl vara uttjänt? Om jag säger 100:-? När är det inte längre uppenbart att beloppet är orimligt lågt?
I brevlådefallet borde det vara uppenbart att lådan är värd närmare 0:- än det uppenbart orimliga beloppet 10 000:- Varför väljer inte rätten 0:- då? Är inte en del av rättens uppgift att bedöma skadans storlek?
Nej jag uppenbarligen fattar jag fortfarande inte.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Det är uppenbart för det fall det är uppenbart. OM det skulle vara så att brevlådan nu ärligt och uppriktigt inte har något värde, då skall du naturligtvis argumentera för det.Varför är det uppenbart. Brevlådan kan väl vara uttjänt? Om jag säger 100:-? När är det inte längre uppenbart att beloppet är orimligt lågt?
I brevlådefallet borde det vara uppenbart att lådan är värd närmare 0:- än det uppenbart orimliga beloppet 10 000:- Varför väljer inte rätten 0:- då? Är inte en del av rättens uppgift att bedöma skadans storlek?
Nej jag uppenbarligen fattar jag fortfarande inte.
Men jag tolkade dig som att du undrade varför man inte alltid skall hävda 0:- som värde?
Skälet till det är att rätten inte är idioter. De känner sina löss på gången. Om de anser att du argumenterar i ondo, och att din motpart inte gör det; ja då kommer de antagligen att lyssna på din motpart när det kommer till skadestånd. Inte till dig. (Ja, antagligen även lyssna mer på din motpart när det kommer till själva ansvarsfrågan.)
Så det ligger i ditt intresse att hävda vad du håller för sant. Trix och finter kommer inte att ses med blida ögon av rätten och då kommer domen med större sannolikhet att gå dig emot.
Så om vi antar att brevlådan faktiskt är värd 1000:-, motparten hävdar 3000:- och du hävdar noll. Rätten kommer då inte att fästa någon vikt vid din värdering. Och du bör du inte bli förvånad om rätten säger 2000:- om du förlorar. Och så sitter du dels med 1000:- mer i skadestånd samt motpartens kostnader.
Om du istället hade framfört ett bra, riktigt och rimligt argument för att värdet är 1000:- och det blivit klart att motparten bara höftat till. Ja, då blir du bara skyldig att betala 1000:- Och motparten behöver helt plötsligt betala dina omkostnader. (Ja, inte vid så här små summor naturligtvis. Det finns ju separat förfarande för småmål.)