Man måste väl se lite till helheten med. Själv har jag ingen bil (åker buss/cyklar till/från jobb), inga studielån eller andra lån, inga barn osv osv...procentsatsen säger inte mycket egentligen.
Står själv på både tomter och huslån och får då en siffra på 50% om det bara är jag som ska betala skiten när huset är färdigt (men det blir det inte, min sambo får ha tuffa hyresförhandlingar med mej...*ler*). :
Står själv på både tomter och huslån och får då en siffra på 50% om det bara är jag som ska betala skiten när huset är färdigt (men det blir det inte, min sambo får ha tuffa hyresförhandlingar med mej...*ler*). :
Hoho!
Jag tänkte dela med mig av ett kalkylblad i Excel som jag gjorde upp då vi köpte hus för 4 år sedan. Det är hyffsat uppdatert för vad som gäller i år.
Ni kan själva knappa in era egna uppgifter och snabbat se hur olika ränte, löne eller utgiftsscenario påverkar er ekonomi.
Kolumnen "Kvar att spara" förutsätter att man har jämkning för räntekostnaden varje månad I annat fall så kommer detta i en stor klumpsumma vid skatteåterbäringen.
"Kvar att spara" kolumnen är pengar som man får över efter planerat sparande som jag har tagit upp som en månatlig utgift. Mao så kan man se dessa pengar som lyx pengar som man kan göra vad man vill för, tex köpa getter, plantera bananplantor eller förgylla toalettstolen. ;D
Håll till godo och gotta er i vår privatekonomi...
//Dimytes
Jag tänkte dela med mig av ett kalkylblad i Excel som jag gjorde upp då vi köpte hus för 4 år sedan. Det är hyffsat uppdatert för vad som gäller i år.
Ni kan själva knappa in era egna uppgifter och snabbat se hur olika ränte, löne eller utgiftsscenario påverkar er ekonomi.
Kolumnen "Kvar att spara" förutsätter att man har jämkning för räntekostnaden varje månad I annat fall så kommer detta i en stor klumpsumma vid skatteåterbäringen.
"Kvar att spara" kolumnen är pengar som man får över efter planerat sparande som jag har tagit upp som en månatlig utgift. Mao så kan man se dessa pengar som lyx pengar som man kan göra vad man vill för, tex köpa getter, plantera bananplantor eller förgylla toalettstolen. ;D
Håll till godo och gotta er i vår privatekonomi...
//Dimytes
Hmmm! Förstår inte alls din kalkyl. Förmodar att något gått galet.
//Impossible
//Impossible
Här kommer en lite utförligare förklaring till hur det funkar.
Alla fält som är gröna kan man ändra i. Är fältet inte grönt så ska man inte mata in några siffror där, de räknas ut automatiskt.
På bladet Budget knappar man in vilka utgifter man har och ev extra inkomster utöver lönen.
Bladet Lån är huvudbladet där all information om lån, löner amortering m.m. matas in.
Alla lånen behandlas som lån med 3 månaders löptid, därför slår ränteförändringar igenom direkt på alla lånen. Det blir lite av ett värsta fallet beräkning.
1. Man kan mata in upp till 3 lån längst upp. Börja alltid med att mata in lån på "Topplån", därefter "Lån2" och sist "Lån1". Om man inte har 3 lån så kan man bara sätta de som man inte har till 0. Alla lånen behandlas lika i beräkningen oavsett om det kallas för topplån eller lån1. Amorteringen påbörjas alltid på Topplånet och när det är löst så fortsätter den med Lån2 och slutligen amorteras Lån1 av.
2. Skriv in räntan för varje lån.
3. Nu kommer vi till en liten extra finess, räntevariation. Här skriver du in hur mycket räntan kan variera uppåt från dagens nivå. Man ska även skriva in hur många är det går mellan räntetopparna. Knappa in lite olika värden och kolla vad som händer i bladet Diagram så förstår ni säkert hur den påverkar beräkningarna.
Tex börja med 0 i räntevariation och kolla sedan på diagrammet. Ställ sedan in 3% och 5år på räntevariation och kolla diagrammet igen. Då ser ni hur kostnaden pendlar upp och ner allt eftersom räntan rör sig upp och ner.
4. Skriv in era bruttolöner, arbetstid. Sätt 1 i rutan för föräldraledighet och skriv in hur många dagar som man tar ut ersättning per vecka om man nu har nyfödda barn i huset.
5. Skriv in vad du gissat att löneökning och inflation blir per år. Om dessa båda är exakt samma så förändras inte köpkraften. Om löneökningen är större än inflationen så ökar den disponibla inkomsten och vice versa.
Dessa sifror används för att räkna upp lön och utgifter för varje år i tabellen.
6. Under rutan basår skriv in för vilket år uppgifterna om lön och budget gäller. Detta ska vara aktuellt år normalt.
7. Skriv in vilket år och kvartal man tar lånet under rutan "Lån start" och Kvartal. Dvs vilket år och kvartal man får börja betala ränta.
8. Skriv in vilket år och kvartal man börjar amortera lånet under rutan "Start avbet.". Ska ingen amortering ske sätt årtal till ett högt årtal, tex 2100.
Nuså har man knappt in allt som behövs för att få en uträkning för varje år.
I tabellen där varje årtal presenteras på bladet "Lån" kan man se hur utgifter, lån, lön m.m. utvecklar sig beroende på vad man har matat in för räntor, lån, löner m.m. längst upp.
Förklaring till Tabellen.
"Nr" = Bara ett löpnummer på kvartal.
"År" = Årtal för vilket beräkningen på raden gäller.
"Månad" = Månad för vilket beräkningen gäller.
"Amortering" = Hur mycket som amorteras vid utgången av varje kvartal. Denna siffra delas med 3 när den läggs på den genomsnittliga lånkostnaden.
"Räntekostnad per månad" = Ränteutgift varje månad. Denna utgift kommer ofta i en klumpsumma varja kvartal i praktiken.
"Lånekostnad per månad" = Summan av räntekostnad och amorering.
"Ränteåterbäring" = Det som man får tillbaka på skatten för ränteutgifter. Om man inte har jämkning så kommer detta i en klumpsumma då man får skatteåterbäringen.
"Lån efter amortering" = Här kan man följa hur lånet minskar över tiden.
"Räntevariation" = Här kan man se hur räntan pendalar upp utöver den inmatade nivån. Om man tex har matat in 5% ränta på lånet och räntevarationen för ett visst kvartal som man tittar på är 2,4% så är räntenivån för just det lånet under det kvartalet 7,4%.
"Lön 1" och "Lön 2" = Här ser man hur lönen ändrar sig över tiden baserat på inmatad löneökning per år.
"Lön 1" och "Lön 2" efter skatt = Som ovan fast efter skatt.
"Summa utgifter" = Lånkostnad och månadsbudget summerad.
"Kvar att spara" = Pengar som blir över då alla utgifter och planerat sparande är avklarat. Mao, pengar som man lägger på hög och som plötsligt försvinner in i det stora svarta hålet som kallas hus...
"Kvar i dagens penningvärde" = Hur mycket man har över i dagens penningvärde om inte inflationen hade urholkat pengarnas värde. Denna kolumn finns med bara för att kunna göra en relevant jämförelse med tex är 2030. Inflationen har vid det här laget gjort att man har betydligt högre löner och utgifter därför behöver man räkna om till dagens penningvärde.
Jag hoppas att detta kan bringa lite mer ljus över hur man kan använda kalkylen.
//Dimytes
Alla fält som är gröna kan man ändra i. Är fältet inte grönt så ska man inte mata in några siffror där, de räknas ut automatiskt.
På bladet Budget knappar man in vilka utgifter man har och ev extra inkomster utöver lönen.
Bladet Lån är huvudbladet där all information om lån, löner amortering m.m. matas in.
Alla lånen behandlas som lån med 3 månaders löptid, därför slår ränteförändringar igenom direkt på alla lånen. Det blir lite av ett värsta fallet beräkning.
1. Man kan mata in upp till 3 lån längst upp. Börja alltid med att mata in lån på "Topplån", därefter "Lån2" och sist "Lån1". Om man inte har 3 lån så kan man bara sätta de som man inte har till 0. Alla lånen behandlas lika i beräkningen oavsett om det kallas för topplån eller lån1. Amorteringen påbörjas alltid på Topplånet och när det är löst så fortsätter den med Lån2 och slutligen amorteras Lån1 av.
2. Skriv in räntan för varje lån.
3. Nu kommer vi till en liten extra finess, räntevariation. Här skriver du in hur mycket räntan kan variera uppåt från dagens nivå. Man ska även skriva in hur många är det går mellan räntetopparna. Knappa in lite olika värden och kolla vad som händer i bladet Diagram så förstår ni säkert hur den påverkar beräkningarna.
Tex börja med 0 i räntevariation och kolla sedan på diagrammet. Ställ sedan in 3% och 5år på räntevariation och kolla diagrammet igen. Då ser ni hur kostnaden pendlar upp och ner allt eftersom räntan rör sig upp och ner.
4. Skriv in era bruttolöner, arbetstid. Sätt 1 i rutan för föräldraledighet och skriv in hur många dagar som man tar ut ersättning per vecka om man nu har nyfödda barn i huset.
5. Skriv in vad du gissat att löneökning och inflation blir per år. Om dessa båda är exakt samma så förändras inte köpkraften. Om löneökningen är större än inflationen så ökar den disponibla inkomsten och vice versa.
Dessa sifror används för att räkna upp lön och utgifter för varje år i tabellen.
6. Under rutan basår skriv in för vilket år uppgifterna om lön och budget gäller. Detta ska vara aktuellt år normalt.
7. Skriv in vilket år och kvartal man tar lånet under rutan "Lån start" och Kvartal. Dvs vilket år och kvartal man får börja betala ränta.
8. Skriv in vilket år och kvartal man börjar amortera lånet under rutan "Start avbet.". Ska ingen amortering ske sätt årtal till ett högt årtal, tex 2100.
Nuså har man knappt in allt som behövs för att få en uträkning för varje år.
I tabellen där varje årtal presenteras på bladet "Lån" kan man se hur utgifter, lån, lön m.m. utvecklar sig beroende på vad man har matat in för räntor, lån, löner m.m. längst upp.
Förklaring till Tabellen.
"Nr" = Bara ett löpnummer på kvartal.
"År" = Årtal för vilket beräkningen på raden gäller.
"Månad" = Månad för vilket beräkningen gäller.
"Amortering" = Hur mycket som amorteras vid utgången av varje kvartal. Denna siffra delas med 3 när den läggs på den genomsnittliga lånkostnaden.
"Räntekostnad per månad" = Ränteutgift varje månad. Denna utgift kommer ofta i en klumpsumma varja kvartal i praktiken.
"Lånekostnad per månad" = Summan av räntekostnad och amorering.
"Ränteåterbäring" = Det som man får tillbaka på skatten för ränteutgifter. Om man inte har jämkning så kommer detta i en klumpsumma då man får skatteåterbäringen.
"Lån efter amortering" = Här kan man följa hur lånet minskar över tiden.
"Räntevariation" = Här kan man se hur räntan pendalar upp utöver den inmatade nivån. Om man tex har matat in 5% ränta på lånet och räntevarationen för ett visst kvartal som man tittar på är 2,4% så är räntenivån för just det lånet under det kvartalet 7,4%.
"Lön 1" och "Lön 2" = Här ser man hur lönen ändrar sig över tiden baserat på inmatad löneökning per år.
"Lön 1" och "Lön 2" efter skatt = Som ovan fast efter skatt.
"Summa utgifter" = Lånkostnad och månadsbudget summerad.
"Kvar att spara" = Pengar som blir över då alla utgifter och planerat sparande är avklarat. Mao, pengar som man lägger på hög och som plötsligt försvinner in i det stora svarta hålet som kallas hus...
"Kvar i dagens penningvärde" = Hur mycket man har över i dagens penningvärde om inte inflationen hade urholkat pengarnas värde. Denna kolumn finns med bara för att kunna göra en relevant jämförelse med tex är 2030. Inflationen har vid det här laget gjort att man har betydligt högre löner och utgifter därför behöver man räkna om till dagens penningvärde.
Jag hoppas att detta kan bringa lite mer ljus över hur man kan använda kalkylen.
//Dimytes
Dimytes! Följ din egna inlaggda länk till "budget-pappret". Det ser inte ut så som du beskriver.
Detta är vad man får upp med en lång fortsättning av siffror:
Inkomst Skatt
1 1300 0
1301 1400 100
1401 1500 109
1501 1600 110
1601 1700 120
1701 1800 129
1801 1900 160
1901 2000 192
2001 2100 224
2101 2200 256
2201 2300 288
2301 2400 320
2401 2500 352
2501 2600 384
2601 2700 416
2701 2800 448
2801 2900 480
2901 3000 512
3001 3100 544
3101 3200 576
3201 3300 605
3301 3400 632
3401 3500 656
3501 3600 682
3601 3700 706
3701 3800 733
3801 3900 760
3901 4000 784
4001 4100 810
4101 4200 834
4201 4300 861
4301 4400 888
4401 4500 912
4501 4600 938
4601 4700 962
4701 4800 989
4801 4900 1016
4901 5000 1040
5001 5100 1066
5101 5200 1090
5201 5300 1117
5301 5400 1144
5401 5500 1168
5501 5600 1194
5601 5700 1218
5701 5800 1245
5801 5900 1272
5901 6000 1296
6001 6100 1322
6101 6200 1346
6201 6300 1373
6301 6400 1400
6401 6500 1424
6501 6600 1450
6601 6700 1474
6701 6800 1501
6801 6900 1528
6901 7000 1552
7001 7100 1578
Åhh, så dum jag är :-[!!! Är inte van vid flikar i Excel. Tack
P.S Började faktiskt tro att detta var ett skämt ;D D.S
P.S Började faktiskt tro att detta var ett skämt ;D D.S
